Måste kroppen få så mycket uppmärksamhet? frågar Monica Ålgars.
Måste kroppen få så mycket uppmärksamhet? frågar Monica Ålgars.

Monica Ålgars: "Vår relation till vår kropp är lika mångbottnad och komplicerad som vår relation till vårt psyke"

Kroppen.

Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den?

28.4.2021 kl. 00:00

När vi är bebisar upplever vi hela världen genom vår kropp. Vi har inget språk, och alla våra känslor är kroppsliga.

– Relationen till vår kropp utvecklas i relation till andra, säger Monica Ålgars, som är psykolog och psykoterapeut specialiserad på ätstörningar.

Sedan lär vi oss prata och förstå vad andra säger till oss. Vi lyssnar. Hur pratar våra föräldrar om vår kropp? Hur pratar de om sina egna kroppar, och om andras? Hur pratar våra kompisar om sina kroppar, och om vår?

– Puberteten och tonåren är en svår tid för många när det gäller relationen till den egna kroppen. Också barn funderar mycket på sina kroppar. Redan sex–åttaåringar kan känna att de är för tjocka eller att de inte ser ut som de skulle vilja göra.

Vi lever i ett visuellt samhälle som hela tiden sänder ut bilder på andra människors kroppar – ofta vackra och perfekta kroppar. De bilderna formar barnen idag.

– De krav som ställs på barn över huvudtaget är ganska hårda.

Föräldrarna har en viktig roll när det gäller att forma barnens kroppsbild. Det handlar inte bara om hur de pratar om barnets kropp, utan om allas kroppar.

– Upprätthåller vi ett klimat där vi hela tiden kommenterar och kritiserar andras kroppar: titta nu på grannen, hon ser ut si och så. Lär vi ut att kroppar finns till för att bedömas och kritiseras?

"Upprätthåller vi ett klimat där vi hela tiden kommenterar och kritiserar andras kroppar: titta nu på grannen, hon ser ut si och så. Lär vi ut att kroppar finns till för att bedömas och kritiseras?"


Vad kan kroppen göra?

De flesta av oss kämpar, åtminstone tidvis, med vår kroppsbild. Det är bra att stanna upp och reda ut vilka tankar vi har om vår kropp, och på vilket vis vi bedömer den.

– Vi kan ha helt automatiska tankar som snurrar på: jag är för x, y eller z, eller jag borde vara mer x, y eller z. Varifrån kommer tankarna? Hur har de utvecklats under vårt liv? Finns det något annat sätt att se på saken?

Monica Ålgars säger att vi också kan tänka på hur vi behandlar vår kropp. Om vi har stora problem med vår kroppsbild har vi ofta ganska dålig kontakt med vår kropp. Vi vet inte vad vi mår bra av, och vad som skulle kännas bra för kroppen.

– Då kan vi fundera på i hurdana situationer det känns bra att vara i sin kropp. Hur skulle vi kunna ta hand om den bättre?

Kanske vi kan göra en sociala medier-städning och sopa bort allt sådant som får oss att må dåligt.

– Kanske vi kan försöka bryta värderarperspektivet och i stället fråga oss hur kroppen känns, vad den kan, och vad vi kunde göra med den.





När kroppen betyder för mycket

Vår kropp och vårt psyke är inte så lätt att spjälka upp i två skilda delar. Problem med självförtroende och självbild brukar leda till dålig kroppsbild, och tvärtom.

– Om man har problem med kroppsbilden kan den kapa en för stor bit av hur vi definierar vårt egenvärde. Vi har kanske svårt att se att det har någon betydelse att vi klarar vårt jobb bra eller har goda, nära relationer – i stället bestämmer vi vårt egenvärde utifrån vår vikt och kroppsform.

Monica Ålgars konstaterar att vi på den senaste tiden pratat mycket om kroppspositivitet. Tanken är god: alla kroppar duger som de är och är vackra.

– Men det förs också en diskussion om hur mycket vi egentligen ska prata om de här arma kropparna. Det är så otroligt mycket fokus på kroppen hela tiden. Älskar vi dem och älskar vi dem inte och är den här kroppen bra … Kunde vi fundera mer på vad annat vi är än vår kropp?


Det svåra åldrandet

Även om tonåren är kroppsångestens glansperiod väcker också åldrandet ångest hos många.

– Vi lever i en tid då alla borde de ut som 35 livet ut.

Så i stället för att kasta oss in i den stora rynkdiskussionen med våra vänner kunde vi kanske försöka slå hål på tanken att kroppar är till för att hela tiden kommenteras och värderas.

– Tänk på kvällstidningarnas ”stjärnan du inte skulle känna igen idag”. Det måste vara förfärligt svårt att åldras som kändis. Det blir en dubbelbestraffning: åldras man normalt får man ett ”nu skulle ingen känna igen henne” och gör man ett ingrepp blir man straffad med ”vad har hänt med hennes ansikte?”. Det finns tydligen bara ett korrekt sätt att åldras på: små skrattrynkor kring ögonen och vackert silverhår.

Monica Ålgars konstaterar också att det inte kan vara ett krav att vi ska älska våra kroppar. Relationen till den egna kroppen är en djup och svår fråga, och inget man ska känna press för.

– Målet behöver inte vara att älska varenda centimeter. Ibland kan målet vara att stå ut med sin kropp, eller att tolerera den. Det ska inte bli en prestation: ett, två, tre, nu ska jag älska mina lår!

Kroppens berättelse hör ihop med vår känslohistoria. Många bär på ett tungt bagage.

– Jag tänker att även om man inte skulle älska sin kropp, även om man skulle ha ganska tungt i den, kan man ändå behandla sig själv bättre. Med tiden börjar man kanske tycka om den lite mer, men det är inget krav. Kanske det är nog att lyssna på vad den vill när man frågar vad den skulle behöva.

Text: Sofia Torvalds


Sonja Jakobsson är studentpräst i Helsingfors, tisdagar på Hanken och torsdagar på Arcada. Från årsskiftet även på Soc&kom och Helsingfors universitet.

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52
Moa Widjeskog uppskattar den amerikanska vänligheten.
– Det är roligare att få ett leende än att någon tittar ner i marken.

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19
Mårten Wallendahl fick anledning att tänka igenom livet när han drabbades av blodförgiftning och hjärtoperation.

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37
Alla som vill – inte bara ålänningar – är välkomna med i bönegruppen på Facebook.

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45
Oskar är som vilken lillebror som helst i storasyster Iris värld. – Hon tror att alla bebisar går jättemycket till doktorn, säger Erika Boije.

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13
Mötena i domkapitelssalen brukar blir långa, säger biskopen. Det beror på att han vill ge alla tid att tänka färdigt.

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12
Mia Anderssén-Löf känner inspiration inför sitt nya jobb 
i Pedersöre.

PEDERSÖRE FÖRSAMLING. Någon splittring av Pedersöre församling ser den nyvalda kyrkoherden Mia Andersén-Löf inte. Så länge det finns en samtalskontakt kan man inte tala om en splittring, säger hon. 1.9.2021 kl. 09:00
Miragha Sediqi och den afghankristna föreningen försöker hjälpa sina landsmän i en svår situation. Miragha Sediqi är nyckelsmed i Jakobstad.

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57
Pedersöre kyrka

diskussion. Biskop Bo-Göran Åstrand ställde in en planerad radiointervju denna vecka för att brådskande åka till Pedersöre för att bekanta sig med stämningarna där efter kyrkoherdevalet. Under besöket träffade han åtminstone församlingsrådets viceordförande Krister Mård. 27.8.2021 kl. 15:21
Sund-Vårdö församling fick 209 200 euro för att renovera Sunds prästgård till en retreatgård.

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum beviljade i augusti understöd på sammanlagt en miljon euro till byggnadsprojekt i församlingarna. 26.8.2021 kl. 13:33
Människomötena är Katarina Vestersunds styrka.

LIVSBERÄTTELSE. Ända sedan hon som barn satt under bordet och lyssnade på de vuxna som pratade har Katarina Vestersund fascinerats av människomöten. Att möta människor är just det hon får göra idag trots att planerna på att bli diakonissa kom av sig. 21.8.2021 kl. 06:50
Edgar Vickströms resa mot att bli präst började med att hans fru läste en kolumn av Karin Erlandsson.

LIVSVÄGAR. – Den här vägen valde mig. Edgar Vickström har varit bankdirektör, stadsdirektör och vice vd på en stor koncern. Nu är han 60 år och nyligen prästvigd. 19.8.2021 kl. 17:46

Skolstart. Hon är läraren som är förälskad både i grundskolans idé och i det goda samtalet. 19.8.2021 kl. 15:17
– Det är en helt annan sak att möta en 20-åring än en 15-åring, men sedan är steget vidare till 30 inte lika stort, säger Patrik Hagman.

KYRKANS FRAMTID. Kyrkan måste förändras snabbt för att ha en chans hålla kvar de yngre generationerna, anser Kyrkomötets framtidsutskott. Bland annat föreslår de en ny fördjupande verksamhetsform inspirerad av konfirmand­arbetet. 18.8.2021 kl. 10:01
Mia Anderssén-Löf

PEDERSÖRE. Pedersöre församling har valt Mia Anderssén-Löf till ny kyrkoherde. Det stod klart i kväll när valnämnden räknat alla rösterna. 15.8.2021 kl. 22:25

Anders Björkman har plockat fram en inre styrka han inte visste fanns.

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00
Mikaela Ahola är oerhört tacksam för sitt nya hjärta och sitt nya liv. – Men livet efter transplantationen är inte alltid lätt. Ibland kan jag inte förstå att jag har ett nytt hjärta.

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41
Under rättsprocessen har Johan Candelin känt sig som de förföljda kristna föreningen hjälper – oskyldigt anklagad.

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20
Kerstin Storvall är Nykarlebybo sedan 1994, men växte upp i Kronoby.
–  Jag var väldigt aktiv i församlingen där. Kyrkans Ungdom var mitt andliga hem.

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53
I början av oktober väntar Johan Westerlund på att få se en fullsatt kyrka – äntligen!

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38