Oscar Taht blev hjälpledare för att han inte ville att skriban bara skulle bli en engångsupplevelse.

Saknar att diskutera ansikte mot ansikte

vanda.

– Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke, säger Oscar Taht.

14.4.2021 kl. 08:30

Oscar Taht går andra året i Helsinge gymnasium. Han sitter med i ungdomsfullmäktige i Vanda och är hjälpledare i församlingen. Under en tredjedel av hans och hans jämnårigas gymnasietid har vardagen färgats av coronapandemin. Han reflekterar över hur annorlunda det var för ett drygt år sedan.

– Alla var någonstans, alla gjorde något, ingen satt så här mycket hemma.

Nu håller han kontakt med kompisar genom att chatta, ibland pratar de via nätet under skoldagen eller samtidigt som de spelar online. Pandemin och dess följder finns i deras medvetande.

– För ett år sedan pratade vi om corona, nu pratar vi om utegångsförbud. Det är inte så mycket tal om själva viruset utan mera om påverkan på samhället och oss.

Vanan att tvätta händerna är något han tror han kommer bära med sig länge.

– Jag tror att jag kommer känna mig lite obekväm med att vara i stora folkmassor.

Vad saknar du mest?

– Nästan bara att vara ute och vara med kompisar. Det är en tid sen jag sett mera än en person.

Han har inga stora planer för när restriktionerna lättar.

– Bara att få diskutera med människor ansikte mot ansikte, för det har man inte gjort på en tid.


Har någon frågat vad vi tycker?

Oscar Taht har skrivit sina första studentprov i vår, samtidigt som de haft distansundervisning sedan före julen. Och det är stor skillnad på att sitta i ett klassrum eller framför datorn.

– Jag kan tänka att om jag nu skulle ha närundervisning skulle jag inte varit lika stressad.

Han tycker ändå att distansundervisningen funkar ganska bra.

– I några ämnen får vi göra mera. I skolan kan det ibland bli att vi bara sitter och lyssnar, men nu används uppgifterna som en närvarokoll.

Det svåra med att sitta hemma är att undvika distraktioner.

– Det är ingen som egentligen kollar vad du gör på datorn. Om du tar upp Netflix och tittar på en film, inte vet läraren om det.

Han har noterat att psykiskt mående har blivit något det talas mera om: lärarna har kunnat fråga hur de mår.

– Min grupphandledare brukar påminna oss om att tala med människor, gå ut lite.

I ungdomsfullmäktige är Oscar Taht med och funderar på det som är aktuellt för ungdomar i Vanda. Han sitter också i undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion, där coronasituationen är ständigt aktuell. Ur hans synvinkel kunde det ha gjorts mera för att beakta ungdomarna.

– Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke. När det talas om ifall vi ska tillbaka till närundervisning, inte vet jag om det diskuteras så mycket hur vi tycker.

Han berättar att en del klasskompisar nästan varit rädda för att komma tillbaka till skolan.

Hoppas på läger

Oscar Taht har varit med i församlingens verksamhet sen han gick hjälpledarutbildningen.

Vad gjorde att du ville bli hjälpledare?

– Egentligen hur roligt det var på skriban. Jag ville att det inte skulle bli bara en gång.

Upplevelsen som ledare är inte densamma, men det är ändå givande och roligt: att få umgås med andra hjälpledare, med konfirmanderna, lära känna nya människor.

– Det är roligt att höra hur det går där på högstadiet när det var en stund sen man själv var där.

De som är konfirmander nu tror han får en annorlunda upplevelse än han själv fick.

– Inte kan man så här via en skärm säga ”nu ska vi gå och leka en lek”.

Skriftskolan är något man gör tillsammans, konstaterar han.

– Jag har en känsla av att det också kommer påverka hur många som vill bli hjälpledare.

Om han kommer få möjlighet att vara ledare på läger i sommar vet han inte ännu, men församlingarna har förstås förhoppningen att det ska gå att ordna skribaläger så normalt som möjligt.

Emelie Wikblad


camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31