Skärtorsdagen är viktig för Allan och Ing-Maj Melin i Kvevlax.

Ängeln visar: Han är uppstånden!

kvevlax.

– Påsken varar hela året. Vi får ta del av försoningsgärningen varje dag. För Allan och Ing-Maj Melin är påskens budskap och känsloregister trons kärna.

31.3.2021 kl. 08:30

På altartavlan i Kvevlax kyrka sitter en ängel som pekar uppåt.

– Ängeln visar: Han är uppstånden! Påskens budskap blir på det viset mycket påtagligt hela året i Kvevlax kyrka, säger Allan Melin.

– Man brukar säga att julen varar in till påska, men påsken varar hela året. Vi får ta del av försoningsgärningen och förlåtelsen varje dag. Men vi behöver påminnas om tavlans budskap, vi blir lätt hemmablinda för det, säger han.

Allan Melin och hans fru Ing-Maj Melin är aktiva församlingsmedlemmar och påsken ligger dem extra varmt om hjärtat.

– Redan som barn när vi hade bibliska berättelser i skolan reagerade jag starkt: Vad hemskt! Hur kunde de inte frige Jesus? Senare förstod jag att det var Guds frälsningsplan för oss människor.

I år saknar de båda andakterna i kyrkan som för fram till påsken, även om de också tar del av virtuellt material.

– Speciellt skärtorsdagen är viktig för mig. När ljusen blåses ut och Jesus blir övergiven av alla som stod honom nära, av lärjungarna som var rädda, då tänker jag alltid att jag säkert också skulle ha flytt, säger Ing-Maj.

Skärtorsdagen har en speciell betydelse också för Allan.

– Det har betytt mycket för mig att jag fått assistera vid nattvarden. Det är så fint att på skärtorsdag se människor komma till den måltid som instiftades då.

Och efter all rädsla och allt tvivel kommer uppståndelsen.

– Om Jesus inte hade uppstått vad skulle då vår tro vara? En tom och meningslös tro som Paulus uttryckte det? säger Ing-Maj.

De har bara missat någon enstaka påskdagsgudstjänst de senaste decennierna.

– Det blir ingen påskdag utan psalmen ”Vad ljus över griften”, säger Allan.

– Vi är traditionella av oss, tillägger Ing-Maj.

Däremot har de inga mat- eller andra påsktraditioner som är absoluta.

– Det är pliktskyldigt man äter en liten portion memma, säger Allan.

”Tantbön” och andra grupper

Ing-Maj och Allan Melin har varit aktiva i församlingsverksamhet sedan ungdomstiden.

– Församlingen är en viktig gemenskap, som ett andligt hem, säger Ing-Maj.

Det är främst bönen som kommit att bli deras främsta uppgift.

– Jag vet inte varför det blivit så, men bönen är livsnerven i relationen till Jesus. Kanske bönen också är ett kall och därför är vi med i olika bönegrupper, en grupp i församlingen och en ekumenisk bönegrupp, som kallas ”Bön för bygden” efter det centrala temat. Och själv är jag med i en grupp som vi kallar ”Tantbön”, säger Ing-Maj lite roat.

– Det är en varm och värdefull gemenskap där vi delar böneämnen, tillägger hon.

Just nu ligger all gruppverksamhet på is på grund av coronaläget, men bönerna bes ändå.

– Per e-post skickar jag ut böneämnen jag fått från olika håll till alla som brukar vara med i ”Bön för bygden”. Bönen är ett sätt att vara verksam i Guds rike, säger Allan.

Ulrika Hansson


Världen. "I varje möte med en annan människa kan vi se mer eller mindre. Oftast väljer vi att se mindre." 16.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Finländare uppskattar missionsarbete. Det visar en nationell undersökning. 17.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Representanterna för Kyrkans Utlandshjälp betonade att inga omständigheter rättfärdigar att humanitära mål beskjuts. 16.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. På söndag tar festårets huvudevenemang plats i domkyrkan i Helsingfors. 16.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02