Hanna Eisentraut-Söderström är kaplan i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kaniner och andra stora personligheter

Kolumn.

De är fredsälskande och milda, men det finns också en gräns.

17.3.2021 kl. 19:19

Jag har alltid tyckt speciellt mycket om kaniner. Det är någonting i deras väsen som tilltalar mig. Kaniner är för det mesta fredsälskande varelser, som vill leva sina liv i lugn och ro.

”Låt mig få leva mitt liv, som jag vill leva det”, tycks de tänka. ”Jag låter ju också dig leva ditt liv på ditt sätt.” Det är något finkänsligt i deras sätt att vara som jag tycker om.

Och vinner du en kanins förtroende är ni för alltid vänner. Den finkänsliga och respekterande kärlek din kanin visar dig hittar du ingen annanstans.

Min första kanin brukade ibland slicka mig i ansiktet när jag låg på tamburmattan. Då kände jag hur mycket han tyckte om mig. Det var min barndomskanin. Han fick springa lös i trädgården och han kom när jag ropade. När det var varmt ute låg han utbredd på marken och flämtade med sin rosa tunga. Han tyckte om äpplen, men åt inte så gärna morötter. Jag drömmer fortfarande om honom ibland om nätterna.

När barnen var små adopterade vi tre kaniner till familjen. Var och en hade sin speciella personlighet. Idag, nio år senare, finns bara en av dem kvar. Hon som alltid visste vad hon ville. Hon som hade tydliga gränser för sitt revir. Hon är numera en mild och trött äldre dam. Och i motsats till min barndomskanin så älskar hon faktiskt morötter.

På tal om revir, ja. Och integritet. Varje kanin försvarar sin integritet och sin personliga sfär på olika sätt. Vår numera äldre kanindam var alltid den som tydligast visade sina gränser i yngre dagar. Men varje kanin har sin egen gräns. Du får inte komma hur nära som helst utan tillstånd.

Och det här är också något jag gillar med kaniner. De är fredsälskande och milda, men det finns också en gräns. Hur snälla som helst är de ändå inte. Inte dumt snälla. Det finns en gräns. Någonstans. Och var den går är upp till varje kanin-individ själv.

Nu gissar kanske någon att jag inte bara skriver om kaniner just nu, utan också om oss människor. Och att jag uppskattar människor som är som kaniner: fredsälskande och finkänsliga. Som låter dig leva på ditt eget sätt. Och som själva lever på sitt eget sätt och drar sin gräns precis där de vill ha den.

Kom ihåg: Du är född fri. Och skapad fri. Du har rätt till din egen plats på jorden. Men du har bara rätt till din plats. Inte till någon annans.

Detta utlåtande skulle våra kanin-vänner åtfölja med en bestämd, men vänlig stampning.

Hanna Eisentraut-Söderström


FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22