Inom diakonin försöker man lindra ensamheten genom att ringa upp och prata i telefon.

"Många önskar att man skulle få samlas"

diakoni.

Diakoniarbetarna pratar mer i telefon än vanligt. För många av deras klienter har det blivit svårare att klara ekonomin i restriktionernas spår – men framför allt är ensamheten svår.

20.1.2021 kl. 07:00

– Behovet av samtal och stöd fortsätter, och den e-post och de sms vi får visar att människor behöver billigare hyresbostäder, arbete, ekonomiskt stöd för räkningar – hyror, telefon och hälsokostnader, säger Karin Salenius, ledande diakoniarbetare i Johannes församling

Diakoniarbetet handlar fortfarande om att möta och stötta klienterna, men coronarestriktionerna har till viss del förändrat formen. Bodil Sandell, diakoniarbetare i Petrus församling, träffar sina klienter mer sällan – i stället är det oftare e-post och telefon som gäller.

– Coronan har gjort att det ekonomiska hjälpbehovet ökat, men sedan är det också en fråga för oss hur vi ska kunna svara på den ensamhet som folk känner, säger Sandell.

– Om man ska se något positivt i allt det negativa är det att frågan ”Vad kan jag hjälpa till med?” har väckts hos många människor.


Förlängda studier och vårdköer

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling och även hon har ringt fler telefonsamtal än vanligt.
– Inför jul har jag till exempel ringt till sådana som jag inte skulle ha ringt i vanliga fall, säger Riitakorpi.
Riitakorpi har märkt att människor som tidigare klarat sig bra fått ekonomiska problem i och med coronapandemin.

Arbetslöshet och permitteringar syns hos diakonin, och många unga får också problem när de inte längre får extrajobb vid sidan av studierna eller när studietiden förlängs på grund av att obligatorisk praktik inte kunnat ordnas. Hon har också noterat att yngre människor kan bli sittande hemma under långa sjukskrivningar när vårdköerna förlängs och planerade operationer inte blir av.

– Om man får vänta, först på operation och sedan på rehabilitering, varifrån ska pengarna komma under tiden, säger Riitakorpi.

Många saknar grupperna
När vi är tvungna att isolera oss fysiskt från andra människor betyder det att många mötesplatser i vardagen försvinner.

– Behovet av att prata med någon om sin nuvarande situation är stort. Att inte få utöva hobbyer och att inga kurser eller grupper ordnas lamslår. Tristessen tar över både enskilda och familjer, säger Karin Salenius.

Karin Salenius är ledande diakoniarbetare i Johannes församling, Bodil Sandell diakonissa i Petrus församling och Carita Riitakorpi diakoniarbetare i Matteus församling. Foto: Kp-arkiv/Erika Rönngård och Tomas von Martens.

– Det är många som önskar att man skulle få samlas. Jag tror det är värst för 70–75-åringarna. De är ju inte så gamla än och de orkar inte sitta framför teven hela tiden när coronarestriktionerna gör att mycket ställs in, säger Riitakorpi.

Petrus församling försöker lindra ensamheten bland annat genom en besöktjänstgrupp där frivilliga numera ringer de personer som de annars skulle ha besökt.

– Men det känns ledsamt att gruppverksamheten ligger nere för tillfället. Den har varit ett andningshål för de äldre, säger Bodil Sandell.

Många vill hjälpa
Petrus församling har även startat en ny whatsapp-grupp som frivilliga kan gå med i. Via den har diakonin möjlighet att föra fram de behov som finns.

– Om man ska se något positivt i allt det negativa är det att frågan ”Vad kan jag hjälpa till med?” har väckts hos många människor.

– Man kan ringa bara för att få prata med någon.

Församlingarna i Helsingfors har nyligen fått insamlingstillstånd för diakonin, vilket gör att privatpersoner kan donera pengar till diakonala ändamål.

– Vi funderar ännu på hur det här ska genomföras i praktiken, men tanken i Petrus församling är att man ska kunna hjälpa konkret – till exempel genom att betala en hårklippning, ett par skor eller en taxiresa. När man vet precis vad som behövs kommer behovet av hjälp nära, säger Bodil Sandell.

Carita Riitakorpi har en önskan: ring till diakonin om det känns som om det skulle vara skönt att få prata med någon.

– Man kan ringa bara för att få prata med någon, inte för att man har stora eller mindre problem. Det finns möjlighet att lämna ringbud till svararen också. Vi kan inte veta att ni har behov av stöd om ni inte hör av er!

Kontakta diakonin:

  • Karin Salenius (tel. 050 380 0867) är ledande diakoniarbetare,
    Viivi Suonto (tel. 050 407 5165) är diakon och Elina Tiiainen (tel 050 478 2941) är tf. diakonissa. Alla tre jobbar i Johannes församling.
  • Carita Riitakorpi (tel. 09-2340 7328 / 050 380 3986) och Mari Johnson (tel. 050 380 3976) är diakoniarbetare i Matteus församling.
  • Bodil Sandell (tel. 09-2340 7227/ 050 380 3925) är diakonissa i Petrus församling.
Erika Rönngård


SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28