Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

Hilkka Olkinuora: "I år kläs julen av alla måsten"

annorlunda jul.

– Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det.

16.12.2020 kl. 11:00

– Under mitt långa liv har min utgångspunkt för julen blivit att julen är ett sinnestillstånd. Utgår man från det blir man av med många måsten på en gång, säger prästen och skribenten Hilkka Olkinuora.

Julen lutar sig tungt på traditionerna. Vi drömmer om att julen ska vara som den alltid har varit, men å andra sidan är det ofta upprätthållandet av traditionerna som skapar den ökända julstressen.

I år är det i stället många av oss som tycker att det känns svårt att inte få fira jul som vi brukar.

– Om coronaviruset som ställt till med så mycket problem kan hjälpa oss med något så är det just att klä av julen alla måsten. Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira.

"Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira."


Hilkka Olkinuora har
levt i olika bonusfamiljer i femtio år och säger att det fått henne att inse att talesättet ”Om du vill få Gud att skratta, berätta om dina planer för honom” stämmer väldigt väl. I bonusfamiljer får man ofta flytta festerna fram och tillbaka i almanackan.

I hennes familj fick man ofta välja ut en dag som man kallade för julafton – ibland firade de så många som tre julaftnar.

Plan B kan bli ny tradition

Redan för många år sedan förde hon fram idén om att minska julstressen genom att varje familjemedlem får välja en tradition eller sak som är viktig under julen. Sedan satsar man på de utvalda julsakerna och nedprioriterar resten.

I år kan vi använda oss av samma princip för att sätta igång en diskussion om vilka jultraditioner som faktiskt är viktiga för oss, och varför vi längtar efter dem.

Idén om en julsak per person kom ursprungligen från Olkinuoras goda vän Kirsti Manninen. I Manninens familj hade till exempel det yngsta barnet önskat sig julgröt som sin julsak. Den övriga familjen svarade förvånat att de ju redan äter risgrynsgröt till jul. Jo, sade barnet, gröten finns – men alla har så bråttom bort från bordet.

– För barnet handlade julgröten om frid och gemenskap. Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt.

"Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt."


För många kommer
julen under coronaåret att bli en jul där vi måste avstå, och inte bara från den onödiga julstressen. Olkinuora tror inte att vi kan bli av med den sorgen enbart genom att tänka positivt.

– En attitydförändring till det positiva sker inte i ett huj. Man får sörja den jul som man upplever att går förlorad. Sörj färdigt det du sörjer, men sök sedan upp lösningar.

Julen efter ett år av inställda planer lyfter också fram Maria och Josef i ett annat ljus.

– De hade inga nätverk och de visste inget om tidtabellerna. Osäkerheten och ovissheten hör människolivet till, men tidigare har vi kanske inte behövt tänka på att julen också har den här sidan.

Det här året får vi kanske se hur de viktiga traditionerna får leva på ett annat sätt.

– Kom ihåg att årets plan B kan bli din nya tradition. Ett nytt slags jul är också ett bra tillfälle att fundera över hur det här året har förändrat mig. Jag är inte samma tomte som i fjol, alla har vi förändrats.

Fler har upplevt ensamheten i år

Innan pandemin slog klorna i Finland och världen brukade Hilkka Olkinuora besöka någon pensionärsgrupp åtminstone en gång i månaden. Ensamhet var det tema som grupperna oftast ville diskutera.

– Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig. Coronan har gjort ensamheten till en delad upplevelse, och vi får hoppas att vi är ödmjukare och klokare under kommande jular.

"Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig."


Hon uppmanar oss
att lyfta blicken och se oss omkring om vi inte trivs med vår ensamhet.

– Man kan ta på sig masken och lussa i hela trappuppgången eller ha en konsert på höghusgården. Med mask och distans kan vi ändå komma ut ur huset. Fast det inte går att ta din lussekatt och fika med grannfrun i år kanske man ändå kan hitta något att göra gemensamt. Om du ler bakom din mask kanske det kan bli början på en vänskap.

Erika Rönngård


Kultur. Bibeln erövrar ständigt nya nischer på bokmarknaden. Det senaste tillskottet på svenska är bibeln som mangaserie. Den första mangabearbetningen av Bibeln på svenska är gjord av mangamästarna Akin och Siku och utkommer i Sverige i dagarna. 16.4.2008 kl. 00:00

Ledare. Maja fick inte flytta till Stormskäret med sin Janne förrän hon hade lärt sig hur man följer en människa till dödens port och hur man tar hand om den döda. 16.4.2008 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Det finns många saker som är fascinerande. En del får sin förklaring, och blir därmed mindre fascinerande, medan andra förblir mysterier. Åtminstone så länge vi lever här. Kanske kastas ett förklaringens ljus också över dem då vi tar steget från tiden till evigheten. 16.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingen har låg tröskel och blir en naturlig samlingsplats för finländare bosatta utomlands. Att arbeta utomlands intresserar också medarbetarna i kyrkan. 15.4.2008 kl. 00:00

Världen. Enligt en ny rapport tvingades 1075 krigsfångar och 4 829 tvångsrekryterade civila att arbeta för katolska kyrkan i Tyskland under andra världskriget. Arbetare som nazisterna försåg kyrkan med, skriver Dagen. 15.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Det finns homosexuella för vilka en kristen gemenskap är mycket viktig. Stäng inte ut dem ur kyrkan, säger Anders Huldén. 15.4.2008 kl. 00:00

Kultur. – Det har bara varit roligt att hålla söndagsskola, säger årets mottagare av Söndagsskolpriset. 15.4.2008 kl. 00:00

Världen. Norska kyrkan skiljs inte från staten. Men banden blir inte lika starka som hittills. Det är i grova drag innehållet i den kompomiss om kyrkans ställning som de politiska partierna i Norge har enats om, skriver Kyrkans tidning. 14.4.2008 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkans ärkebiskop Anders Wejryd har tagit initiativet och bjuder in ett trettiotal erkända opinionsbildare från olika trostraditioner över hela världen. 14.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den stora kyrkan i Lappfjärd, som rymmer 3000 personer, skall förses med nya taktegel. 14.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens personal har valt att gemensamt stöda ett utvecklingsprojekt bland kvinnor i Sirinka, Etiopien och kommer att under ett års tid rapportera om projektet, till inspiration för andra arbetsplatser och enskilda. 13.4.2008 kl. 00:00

Kultur. ”Ensam andas jag trygghet ur ett urtidshjärta”, sjunger kören om Esbo domkyrka. Kyrkans 550-årsjubileum firas med kyrkokonserten Vingarnas valv, ett eko från 500-årsfestligheterna ett halvsekel tidigare. 12.4.2008 kl. 00:00

Världen. En kristen antiabortorganisation som ville annonsera på sökmotorn Google fick nej. Företagets annonspolicy tillåter inte abortsajter med religiöst innehåll. 11.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Kvevlax har fått ett musikcafé. Mårten Streng har länge burit på visionen. 11.4.2008 kl. 00:00

Samhälle. Tammerfors fritänkare får inte adresser ur befolkningsregistret för sin direktreklam. Religion hör till den privata sfären som man inte får göra intrång på genom marknadsföring. 10.4.2008 kl. 00:00

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31