”Missionen har ändrat sitt perspektiv”

mission.

Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation.

25.11.2020 kl. 19:18

Pia Kummel-Myrskog har utsetts till biträdande direktör för utrikesavdelningen vid Finska Missionssällskapet (FMS). De senaste sju åren har hon varit chef för det kyrkliga arbetet vid FMS.

– Det var tänkt att vi skulle göra den här organisationsförnyelsen, nu kom den lite snabbare på grund av pandemin och sparkraven. Vi har gått igenom organisationen och sett vad man kan göra för att undvika överlappningar. Jag har ansvar för att det arbetet fortsätter. Jag är också med i ledningsteamet för det internationella arbetet och ser fram emot att titta på det strategiskt.

Hur började du arbeta med mission?

– Vi hade ganska länge haft klart för oss att vi ville utomlands: vara en del av den världsvida kyrkan och se vad vi kan bidra med. Vi hade båda Latinamerika som en dröm och arbetet var då väldigt nytt där, berättar hon om familjens väg till Venezuela, där de var missionärer mellan 1997 och 2000.

– Det är en vattendelare i livet, det finns ett före och ett efter. Även om vi hade alla slags erfarenheter där är det något jag alltid är väldigt tacksam över.

Efter åren som missionär studerade hon, blev präst och jobbade på Kyrkostyrelsen.

– Pausen gjorde väldigt gott. Jag kunde se på missionsarbetet med nya ögon när jag kom tillbaka. Samtidigt har det varit viktigt att ha utlandserfarenheten.

Pia Kummel-Myrskog
GÖR: Nyligen utsedd biträdande direktör för utrikesavdelningen vid Finska missionssällskapet.
FAMILJ: Är gift, har två barn och ett barnbarn.
INTRESSEN: Tycker om att sjunga i kör, titta på tv-serier på olika språk.


Har din syn på mission förändrats?

– Framför allt tycker jag att missionen själv har förändrat sitt perspektiv. Vi planerar och mäter vad vi gör, och kan därför säga: det här är ett resultat. På 90-talet sände man ännu arbetare som jobbade på församlingsnivå. Nu är det många samarbetspartner som blivit mer självständiga och har egen teologisk utbildning och kan göra de uppgifterna själva. Missionen liknar allt mer ett ekumeniskt samarbete.

Vad är mission på 2020-talet?

– Mission är inte definierat så att alla skulle förstå det på samma sätt. Vi har definierat det som holistisk mission, där ingår förkunnelse, diakoni och påverkansarbete. Vi har förr tänkt att missionen är att det åker någon från Finland ut i världen. Den moderna synen är att missionen kommer från alla håll och går mot alla håll. Ofta finns understödet här, och viss sakkunskap, medan samarbetspartnerna har hela den lokala kännedomen om vad det är att vara kyrka i sin kontext.

Du var för en tid sedan på studievistelse i Mexiko, berätta om den.

– Jag hade möjlighet att studera teologi på spanska en månad. Det är en sak jag har Venezuela att tacka för, jag fick kontakter och lärde mig språket. Jag blev väldigt inspirerad av det, och imponerad av hur duktiga teologer de var.

Vad kunde vi lära oss av dem?

– De utgår från ett väldigt starkt patriarkaliskt system och en stark machokultur. Därför görs mycket befrielse-, feminist- och queerteologi, som går i dialog med den. De vill lyfta fram teologier som befriar människan. Framför allt marginaliserade och fattiga identifierar sig starkt med Jesus. Genom dem lär vi oss något om Jesus och om oss själva. Det är en väldigt inkluderande teologi och den är absolut inte mansföraktande. Det finns patriarkala strukturer också här. De har utvecklat väldigt mycket av tankar och språk som vi skulle ha nytta av för att befria oss från det, eftersom det egentligen inte är hälsosamt för någon – varken för män eller kvinnor eller andra könsidentiteter.

Emelie Wikblad



på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46