Håkan och Judy Granberg trappar ner efter sammanlagt 30 års arbete utomlands.
Håkan och Judy Granberg trappar ner efter sammanlagt 30 års arbete utomlands.

Ett annat sätt att vara kyrka

korsholm.

Under sina år i Kina och Hongkong har Håkan och Judy Granberg sett församlingsliv med nära gemenskap, där alla är med i arbetet. – Gudstjänsten är inte en grej som produceras för att konsumeras.

12.11.2020 kl. 08:15

– Jag är kristen, jag är Guds barn. Det är viktigt för mig att vi har det här förhållandet. Det påverkar vårt arbete och alla våra relationer.

Så svarar Judy Christian-Granberg på frågan ”Vem är du?”

Många som blir ombedda att berätta om sig själva nämner sitt yrke, men Judy och Håkan Granberg tycker att arbetet säger vad man gör, men kanske inte så mycket om vem man är.

– Arbetet är en del av den dagliga relationen till Gud, säger Judy.

Hon kommer från USA, han är österbottning. I sammanlagt 30 år har de arbetat i Hongkong och Kina.

Som många andra har de fått lova att jobba en del på distans det här året – med den skillnaden att det är flera tidszoner mellan Österhankmo och Kina.

– Vi har haft lektioner på Zoom, haft vissa kurser för studerande i Hongkong, säger Håkan.

Kantonesiska och mandarin

Till Hongkong reste Judy och Håkan Granberg första gången år 1986, då med två små barn. Där bodde de under barnens uppväxt och deras dotter föddes där.

– Det har blivit hemma, säger Judy.

De säger att man som utlänning blir väl omhändertagen i Kina. Att lära sig språket är ändå viktigt för att komma människor nära – men det har också hänt att de blivit stoppade på gatan av människor som velat tala engelska med dem.

När de flyttade till Changsha, huvudstad i Hunanprovinsen, fick de gå i språkskola igen för att lära sig mandarinkinesiska – i Hongkong talas kantonesiska. Skillnaden är som mellan svenska och tyska, jämför Håkan.

I Hongkong hade de jobbat på lutherska teologiska seminariet. I Changsha arbetade de vid ett sekulärt universitet med över 50 000 studerande.

– Vårt universitet var ett samhälle i klass med Vasa, säger Håkan.

Judy undervisade i engelska. Håkans undervisningsämne är ”religiös och politisk etik”.

– Det är ganska mycket global etik och global rättvisa, miljöetik och fredsforskning. Det jag undervisat varje år är en kurs om lycka, det är ett allmängiltigt filosofiskt tema som är intressant att fundera på.

Vid sidan om arbetet har de också hjälpt till som frivilliga vid provinsens teologutbildning och varit med och lett församlingsgrupper i engelsk konversation.

Församlingen viktig för identiteten

Kristna missionärer har satt spår i det kinesiska samhället, i skolväsendet och sjukvården.

– Fast missionens tid egentligen var ganska kort har den ändå gjort det grundläggande arbetet, säger Håkan.

Också bland kristna i Kina i dag har de mött mycket aktivt samhällsengagemang och vilja att hjälpa sina medmänniskor.

– Det är inte så lätt att grunda nya officiella församlingar i Kina, berättar Håkan. I praktiken leder det till att de har stora församlingar, med tusentals människor – inte bara på pappret som här i Finland.

Det kan betyda att man får ha många gudstjänster för att alla ska rymmas in. Samtidigt finns det många mindre grupper som samlas mer informellt.

– Man går kanske till de stora kyrkorna för gudstjänst och till de mindre för gemenskapen, säger Judy.

– Församlingsmedlemskapet betyder mycket för dem, det är en viktig del av deras identitet att vara kristen, säger Håkan.

Kännetecken för församlingarna är nära gemenskap. De blir ett socialt nätverk där man stöder och tar hand om varandra på olika områden, inte bara det andliga.

– Och det är en öppen gemenskap. Det kommer nya människor nästan varje vecka.

Oftast är det för att släktingar eller vänner bjudit med dem till kyrkan.

Det finns ingen uppdelning i anställda och medlemmar, alla är med i arbetet. Speciellt i Hongkong där församlingarna är ganska små är alla med och har sina ansvarsuppgifter i gudstjänsten. Den som är med i församlingsrådet förväntas åtminstone kunna leda en gudstjänst.

– Det är egentligen församlingen som gör gudstjänsten, inte de anställda. Den är inte en grej som produceras för att konsumeras utan en sak man gör tillsammans i mycket högre grad än här, säger Håkan.

Nu håller de på att trappa ner sitt arbetet. De var i Finland förra året när det upptäcktes att Judy hade bröstcancer. De fick då stanna så att hon kunde genomgå behandlingen. I februari var det meningen att de skulle resa tillbaka till Hongkong – men då hade coronaviruset redan börjat sprida sig.

Också som pensionärer kommer de fortsätta med en del arbetsuppgifter på distans. När de blickar bakåt tycker de att det varit roligt att ha fått vara en liten del i arbetet.

– Att bygga en kyrka nerifrån och bygga församlingsgemenskap, det tycker jag har varit värdefullt att se, säger Håkan. Jag tycker att vår kyrka kunde ha något att lära av ett annat sätt att vara kyrka, ett sätt som mer liknar det ursprungliga.

– Det är Kristi kropp, säger Judy.

Emelie Wikblad



För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23