Titti Sundblom säger att hantverkande i första hand är en livsstil, inget man nödvändigtvis blir rik på.

För Titti Sundblom är bönen en ventil: "I bönen kan jag älta, i stället för att tjata ihjäl mina nära"

mariehamn.

Titti Sundblom jobbar med smycken, hon är nämligen guldsmed. Hon är troende sedan länge. – Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament.

14.10.2020 kl. 00:00

I sitt jobb som guldsmed jobbar Titti Sundblom med guld, silver och andra ädla metaller.

– Jag jobbar uteslutande med smycken. Jag skissar och klipper, och bygger små lustiga modeller av det jag ska göra. Jag är inte bra på matematik så det räcker inte med ett mått för mig, jag måste testa hur det ser ut.

Materialen hon jobbar med kan vara i form av plåt, tråd eller plans, det vill säga en pinne.

– Sedan gäller det att fila till, bocka, såga, kupa eller valsa till materialet. Och så lödar man ihop de olika delarna. Sedan ska man ytbehandla, slipa, polera, fatta in stenar med mera.

Hon utbildade sig i Bergen och i Helsingfors, och sedan 1992 har hon ingått i olika kollektiv som samarbetat om arbetslokaler och hantverksbutiker, såsom Bagarstugan och nu senast SALT.

– Det här är en livsstil, man tjänar inte stora pengar, påpekar hon.

Affektionsvärdet viktigt

Om en kund beställer ett smycke i guld frågor hon alltid om det finns så kallat skrotguld som kan smältas ner och sedan bli något nytt.

– Det blir alltid billigare för kunden. Men framför allt tycker jag det är så speciellt att få göra om farmors eller mormors ring till något nytt till barnbarnen. Affektionsvärdet är stort om en kär anhörig burit smycket i femtio till sextio år. Min man och jag har våra vigselringar gjorda av släktguld.

Hon manar till enkelhet.

– Låt vigselringen vara enkel, då slits den inte lika lätt, det blir billigare reparationer och så är det mer hygieniskt.

Hon har alltid varit en bedjare

Under konfirmandtiden blev Titti Sundblom församlingsaktiv.

– Vi var ett stort kompisgäng som hängde ihop och hade jätteroligt. Vi åkte på Höstdagarna och Ungdomens kyrkodagar till exempel.

Hennes församlingsaktivitet har varierat beroende på livssituation och var hon bott, men numera sitter hon med i kyrkofullmäktige och kyrkorådet och är aktiv i gudstjänstgruppen.

– Tron har alltid varit grunden för mig, och jag har alltid bett morgonbön och aftonbön. Även om jag inte varit aktiv i församlingen så har jag varit en aktiv bedjare. På kvällarna är jag så trött så jag somnar mitt i bönen, men kanske den fortsätter på ett omedvetet plan, säger hon och skrattar.

Bönen är en ventil.

– I bönen kan jag älta, i stället för att tjata ihjäl mina nära.

Kristendomen är det som hon lägger upp sin värdegrund på.

– Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament.

Ulrika Hansson



Kyrka. Förslaget om ett åländskt kyrkoland, som antyds kunna fungera som påtryckning för att man skall få igenom sin vilja i andra frågor, är ogenomtänkt, säger biskop Gustav Björkstrand. Biskopen vägrar förstå, säger Ålands landshövding Peter Lindbäck. Meningsutbytet sker inför öppen ridå i de åländska tidningarna. 27.2.2008 kl. 00:00

Kultur. Fyrtio år – så länge har Wilfrid Stinissen bott i Sverige. Det är exakt halva hans liv. Men den planerade eremittillvaron blev det inget av. En enträgen åhörare fick honom att sätta ihop några föredrag till en bok, och sedan dess har böcker lett till möten som lett till böcker som lett till möten. 27.2.2008 kl. 00:00

Världen. Den katolska patriarken i Venedig, Angelo Cardinal Scola uppmanar stadsinvånarna att avstå från dricksvatten på flaska under fastan. 27.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Majoriteten av de nya kyrkomötesombuden säger nej till ett välsignelseformulär för registrerade par av samma kön. 26.2.2008 kl. 00:00

Världen. De afrikanska lutherska kyrkorna har ökat sitt medlemsantal med nästan två miljoner. 26.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ulf Särs, informatör vid Kyrkans Utlandshjälp, höll för några veckor sedan en finsk morgonandakt som väckte kraftiga reaktioner. 26.2.2008 kl. 00:00

Kultur. ingress   26.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. År 2007 förrättades sammanlagt 17 614 vigslar av den evangelisk–lutherska kyrkan. 25.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan firar 2009 som missionens jubileumsår. Året är hela den lutherska kyrkans missionsår och Finska Missionsällskapets jubileumsår. 25.2.2008 kl. 00:00

Insändare. Pastor Rune Lindblom  (HBL 5.2.08) från Esbo  vill unna  Guds nåd för rökare på skriftskoleläger.  Läkaren undrar hur det är möjligt att kyrkan är på dödshandelns sida? Det är ofattbart att kyrkans representanter gång på gång stöder 14-15-åringars nikotinbruk (HBL 26.1.2008, Kyrkpressen 17.1.2008). 25.2.2008 kl. 00:00

Ledare. Nr 9/2008. Dramatiken kring Stora Ensos cellulosafabrik i Kemijärvi har engagerat såväl medborgare som landets högsta politiska ledning. En central fråga är vem eller vilka som skall ta sitt samhällsansvar. En del menar att det primärt är Stora Enso, en del att det är regeringen, en del att det sist och slutligen är riksdagen och en del att alla tre aktörer måste dela på ansvaret. 25.2.2008 kl. 00:00

Stig Kankkonen. 25.2.2008 kl. 00:00

Världen. Luxemburgs parlament har beslutat att legalisera dödshjälp för svårt sjuka människor. 25.2.2008 kl. 00:00

Människa. Ge upp? Begreppet finns inte i Gunilla Sjövalls vokabulär. Hela sitt liv har hon strävat framåt – om det sedan gällt studier eller handikappades rättigheter. – Någon måste ju gå först, varför inte jag? 22.2.2008 kl. 00:00

Kultur. Ola Salo från bandet The Ark ska spela rollen som Jesus i Jesus Christ Superstar på Malmö Opera. 22.2.2008 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12