Det fullkomliga äpplet

Kolumn.

För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut?

3.9.2020 kl. 15:30

Vilka egenskaper har det och hur smakar det?

Svaret var att det beror på vad man ska ha äpplet till. Smakfullt och sött eller också en aning syrligt, så att det ger den rätta kontrasten ifall man vill göra paj eller mos. Härdigt och tåligt för alla väder och klimat. Ja, det var inte svårt att fortsätta listan på goda äppelegenskaper.

Men vi var också överens om att det perfekta äpplet för alla omständigheter, det existerar inte här på jorden. Vi kan bara få en aning av hur det skulle kunna smaka, när vi en vacker höstdag äter ett riktigt gott äpple.

”Var fullkomliga”, säger Jesus i dagens text. Hur ser då den fullkomliga människan ut som Jesus här talar om? Han säger att vi ska vara fullkomliga så som vår fader i himlen är fullkomlig. Vi ska älska våra fiender och be för dem som förföljer oss. Då blir vi lika vår himmelske fader. För han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda. Sådan är också den fullkomliga människans kärlek.

Den här förklaringen behövs säkert också i dag. I många kulturer hör det till att man tar hand om sina närmaste, medan ansvaret mot främlingar inte är lika stort. I det gamla Israel tolkade många budet om kärlek till nästan som gällande enbart familjen, vännen, grannen, det egna folket.

Det här var en missuppfattning av Guds ord. I Gamla testamentet hittar vi många ord som vidgar nästanbegreppet. Gud älskar främlingen, därför ska ”också ni älska främlingen” (5 Mos 10:19). Jesus gör detta tydligt i liknelsen om den barmhärtige samariern.

Att älska sin egen grupp är naturligt, och görs ofta av ren själviskhet och självbevarelsedrift. I kravet att älska till och med fienden ligger något radikalt, som rentav sägs vara unikt för kristendomen. Julundret vid västfronten 1914 och enskilda finländska soldaters möten med sovjetryska soldater under senaste krig ger exempel på hur det kan se ut.

Budens uppgift är att visa hur vi skall leva och begränsa det onda. Men också att avslöja och visa på vårt behov av förlåtelse. Vem är fullkomlig som fadern? Svaret är förstås endast Jesus. Han gjorde det orimliga som kärleken kräver. Han övervann det onda med det goda. Han försonade vår skuld och bjuder oss delaktighet i den fullkomliga kärleken.

Gud, låt oss få smaka litet mer av den kärleken.

Henrik Östman är kaplan i Nykarleby församling.

Sofia Torvalds



Samhälle. Borgåförsamlingarna och kyrkornas samtalstjänst betjänar Borgåbor efter skottdramat. 6.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Ett nyfunnet samarbetsnätverk mellan hjälporganisationer banar väg för mer effektiv hjälp i huvudstadsregionen. 6.7.2010 kl. 00:00

Kultur. Det var ett soligt och myggfritt Pörkenäs som mötte deltagarna av årets Midsummerfestival. 1.7.2010 kl. 00:00

Kultur.   Det var ett soligt och myggfritt Pörkenäs som mötte deltagarna av årets Midsummerfestival. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. En indisk politiker har dömts till sju års fängelse för förförljelserna av kristna i Orissa i Indien år 2008. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. En indisk politiker har dömts till sju års fängelse för förförljelserna av kristna i Orissa i Indien år 2008. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. De hittills äldsta bilderna på apostlarna Petrus och Paulus har hittats i Rom. 29.6.2010 kl. 00:00

Kultur. Döden är svår att tala om och därför har det uppstått många alternativa sätt att säga att någon har dött. 24.6.2010 kl. 00:00

Ledare. Det har alltid funnits, och kommer förhoppningsvis alltid att finnas, de som lever motströms. Män och kvinnor med skarpa blickar för det som händer runtom dem, i förening med djupt rotad rättskänsla, prestigelöshet, talförhet och mod. Låt oss här kalla sådana människor profeter, väl medvetna om att ordet i sin fulla bemärkelse också har en klart definierad religiös betydelse. 23.6.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Jag är fjorton och överlycklig. Mitt lag har svettats i en fotbollsturnering i Trondheim. 23.6.2010 kl. 00:00

Människa. Biskop Humphrey Peters vill finnas till för sitt folk mitt i deras tuffa verklighet i Pakistan. 23.6.2010 kl. 00:00

Teologi. Varför använder han så hårda ord? Är det kläderna som gör mannen? Och har han faktiskt en god relation till sin släkting Jesus? Johannes Döparen berättar allt. 22.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Antalet vägkyrkor är rekordstort i år. I Svenskfinland hör endast ett fåtal församlingar till nätverket. 21.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Femhundra personer har varit engagerade i utbyggnaden av Flynängens bönehus i Kållby, Pedersöre under vintern. Talkoinsatsen har sparat Kållby Fridsförening över 200 000 euro i reda pengar. 2.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Under temat Hav och himmel samlades svenska missionsvänner från hela landet tillsammans med utländska gäster och talare till Finska Missionssällskapets sommarfest. 21.6.2010 kl. 00:00

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06