Jutta Urpilainen var den första kvinnan att leda SDP. Nu är hon Finlands första kvinnliga kommissionär.

”Tanken på skapelsen och försoningen får oss att se de mänskliga relationerna från en ny nivå, hoppets nivå”

profilen.

– Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen.

20.8.2020 kl. 00:00

Som kommissionär träffar Jutta Urpilainen många kända och betydelsefulla människor. Mest betyder ändå mötena med ungdomar i EU:s partnerskapsländer som konkret berörs av hennes arbete.

Ungdomarna har ett hopp och en framtidstro som stärker mig och påminner mig om varför vi gör det här jobbet, säger hon.

Jutta Urpilainen nämner speciellt ett möte med några flickor på ett flyktingläger i Kenya.

– De var glada över att de fått börja skolan. Jag blev berörd av ett uppträdande de förberett inför mitt besök. Med hjälp av dikter beskrev de att utbildning kan bryta en spiral av våld och förtryck.

Urpilainen tillträdde som EU:s kommissionär för internationella partnerskap i december ifjol. Uppdragsbeskrivningen är ny, hennes föregångare var utvecklingskommissionärer.

– Vi vill komma bort från den gamla konstellationen med givare och mottagare. Vi vill ha rejäla partnerskap som gynnar bägge parter och som kräver samarbete, som till exempel i klimatfrågan.

Coronakrisen har naturligtvis också påverkat hennes arbete. När Belgien stängde ner i mars kom familjen hem till Karleby. Urpilainen distansjobbade därifrån till slutet av maj.

– Jag satt från morgon till kväll framför en skärm eller i telefonsamtal. Det är bra att kommunikationen och beslutsfattandet fungerar också på distans. Men det ersätter ändå inte utbytet av tankar som sker när människor möts.

Familjen är viktig för Jutta Urpilainen. Hon säger att hon vuxit som person inom familjegemenskapen.

– Och moderskapet har gjort att min personlighet utvecklats till en djupare nivå.

Hon har vuxit upp i en familj där man vårdat de kristna värderingarna.

– Det har påverkat både min människosyn och min världsbild. Det vi tror på styr våra handlingar. Tanken på skapelsen och försoningen får oss att se de mänskliga relationerna från en ny nivå, hoppets nivå.

Hon ser vardagligt på Guds närvaro.

– Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen.

Är det Gud eller väljarnas förtroende som lett dig inom politiken?

– Jag vill tro att varje politiker vill tjäna befolkningen enligt eget samvete och bästa förmåga. Det ger en grund att diskutera olika åsikter och argumentera för eller emot. Det stärker inte den demokratiska processen om någon anser sig representera Gud mer än vad de övriga gör.

Urpilainens intresse för politik började hemma i Karleby .

– Det har alltid varit naturligt för mig att motarbeta orättvisor. När jag gick i gymnasiet fick jag reda på att det förekom droger bland mina kamrater i Karleby. Då upplevde jag att de vuxna och beslutsfattarna varken lyssnade på oss unga eller försökte förstå bakgrunden till problemet. Det ledde till att jag blev samhällsaktiv och engagerade mig i kommunpolitiken.

Åren i riksdagen och i stadsfullmäktige i Karleby har format henne som politiker.

– En del av min österbottniska karaktär är att aldrig ge upp. En beslutsfattare måste ha en stark vision för framtiden och en vilja att uthålligt arbeta för den. Det kommer sällan några snabba vinster.

Vilken är din vision?

– Det är en värld där vi förverkligar en ekonomisk, socialt och ekologiskt hållbar utveckling och social rättvisa. Som kommissionär har jag gett mig målet att Europa ska befrämja människovärdet och jämlikheten i sina partnerskap.

Jutta Urpilainen var ordförande för SDP mellan 2008 och 2014. Åren 2011 och 2104 var hon finansminister.

– Jag är stolt över att vi under tiden jag var finansminister lyckades förbättra bastryggheten, lansera ungdomsgarantin och sätta igång strukturella reformer för den offentliga ekonomin trots den svåra ekonomiska situationen som eurokrisen medförde.

Eurokrisen var något av ett elddop för henne.

– Det finns ingen lärobok i hur man ska navigera i en kris utan besluten måste bygga på den bästa tillgängliga sakkunskapen och på de egna värderingarna.

Men att återgå till ledet efter att ha lett partiet har inte varit lätt.

– Det är en skola som varje ledare måste genomgå. Jag har velat ge ledningen utrymme och har undvikit att ge mig in i den dagpolitiska diskussionen om partiets linje eller regeringsprogrammet. Om jag gjort det hade det uppfattats som att jag utmanar eller kritiserar ledningen.

Om hon ska återvända till den finländska politiken efter 2024 har hon inte funderat på ännu.

– Just nu är jag motiverad för arbetet där jag kan påverka människornas välmående i våra partnerskapsländer och EU:s roll på världsscenen.

Text: Johan Sandberg



ung kyrka. Årets upplaga av Ungdomens kyrkodagar körde i gång på torsdag kväll i Karis. 20.1.2017 kl. 11:18

liberal. Han vill förändra kyrkan. – Jag hoppas att alla som vill att samkönade par ska få vigas i kyrkan väljer att stanna kvar i den. 23.1.2017 kl. 15:57

film. Agnus Dei väcker frågor om hur man bäst tjänar Gud och hur man kan fortsätta att tro när det värsta hänt. 20.1.2017 kl. 15:57

teve. Trygghet och tillit är förutsättningen för ärlighet och öppenhet. Det vet Maria Sundblom Lindberg, som intervjuat femton familjer om det som är svårast och viktigast i livet. 19.1.2017 kl. 10:34

ungdomens kyrkodagar. "Ha ett öppet sinne, våga ta ställning, ha roligt och knyt kontakter." Det är goda råd från en av programvärdarna till alla dem som deltar i den 49:e upplagan av Ungdomens kyrkodagar. 18.1.2017 kl. 17:00

Domslut. Det är lagstridigt att anställa en icke-behörig person till en kyrkligt tjänst för längre än ett år i taget. Helsingfors förvaltningsdomstol upphäver Karleby svenska församlings beslut att anställa sin tf ungdomsarbetsledare för tre år. 18.1.2017 kl. 11:48

disciple. Konferens för unga vuxna bjuder på möten över språkgränser och tips för ett nytt år och en vardag i Jesus fotspår. 17.1.2017 kl. 12:46

Analys. Kyrkpressen publicerar nu i sin helhet den artikel av John Vikström om kvinnan och prästämbetet som först ingick i Teologisk Tidskrift 5–6/2016. 18.1.2017 kl. 00:00

profilen. Porträttet av sig själv i prästkläder har Camilla Brunell på skrivbordet för att påminna om sin nya roll: Nu är hon präst. Men vägen dit har inte varit rak och hon har sett döden i vitögat. 12.1.2017 kl. 09:00

förföljelse. Fler kristna dödades för sin tro 2016 än året tidigare. 16.1.2017 kl. 13:17

etik. – Vi måste få upp ögonen för verkligheten bakom de etiska teorierna, säger Carolin Ahlvik-Harju som har disputerat på funktionsnedsättningar, fosterdiagnostik och människovärde. 11.1.2017 kl. 13:59

teater. Vad var det som satte igång Martin Luther? Vad förändrade hans bild på Gud? Det är frågor som skådespelaren Johan Fagerudd ger svar på i en monolog som turnerar i Svenskfinland under våren. 2.1.2017 kl. 09:51

nina åström. Inför det nya året bad vi Nina Åström om tips på små förändringar som kan leda till ett bättre liv. 30.12.2016 kl. 00:00

Teologi. Marcus J Borgs bok om Paulus har översatts till svenska. 2.1.2017 kl. 09:58

Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00