Kristina Örn tycker att mycket inom diakonin påminner om läraryrket.

Efter 27 år i skolvärlden bytte Kristina Örn klassrummet mot församlingen – nu är hon ny diakon i Solf

diakon.

Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf.

19.8.2020 kl. 09:19

Jag får tala med Kristina Örn medan hon har en stunds fritid under Solfs församlings konfirmandläger på Klippan. Att jobba med unga är inget nytt för församlingens nyaste ansikte. Innan hon utbildade sig till diakon hade hon jobbat 27 år som klasslärare.

– De sista åren som lärare började jag känna att det inte längre var samma yrke som jag utbildade mig till för trettio år sedan. Jag ville hinna göra något annat, se något annat än skolvärlden, innan jag går i pension.

Tanken gick till närvårdare, men vårdyrket kändes ändå inte riktigt som något som skulle passa henne. I stället hittade hon en öppen kurs vid Novia som hette Diakoni och äldreomsorg – äldreomsorg var något hon jobbat med under studietiden. Och när utbildarna gjorde reklam för diakonutbildningen klickade det.

– Det där är min grej, det där ska jag göra.

Efter två år med tjänstledigt och studier var det dags att göra ett val: tillbaka till skolan eller in i det nya. Det blev inte ett särskilt svårt val.

– Det är en helt ny åldersgrupp, att jobba med äldre människor i hög grad. Som motvikt till mitt förra yrke trivs jag jättebra med det.

– Människomötena är det allra mest berikande med det här jobbet. Det märktes klart och tydligt under våren när vi inte fick göra hembesök och gå till folk att det viktigaste har saknats.

Församlingens vardag påminner också en del om skolan: det är terminsstart på hösten, jul kommer som ett avbrott i rutinerna, efter vårterminen kommer den lugnare sommaren.

– Arbetsgången är lite samma. Det ska vara verksamhetsplaner och årsberättelser.

Hon förbereder andakter, planerar program, står framför grupper med människor och leder samlingar.

– Det är ganska mycket som påminner om läraryrket och som jag har hjälp av att jag varit lärare.

Saker man kanske inte tänker på att en diakon gör om dagarna: Dokumentation och statistikföring tar en hel del tid. Att få tag på människor – såsom de äldre som församlingen uppvaktar – kan bli ett litet detektivarbete. Olika samlingar kräver planering och kanske någon intressant människa som kan ställa upp som gäst eller föreläsare.

Diakonimottagningen, dit människor får komma med gnagande tankar och praktiska bekymmer, är också en del av arbetet som inte syns så mycket utåt.

Romantisk syn på missionen

Även innan hon blev diakon har Kristina Örn varit aktivt med i församlingens verksamhet – som förtroendevald, söndagsskollärare, körsångare och som gudstjänstbesökare. Hon tycker att söndagens gudstjänst är viktig, kärnan i församlingslivet.

Det skulle vara roligt om flera församlingsmedlemmar deltog i den!

När tanken på att byta yrkesbana föddes funderade hon också på hur det skulle vara att åka iväg någonstans som missionär eller volontär.

– Men min man var inte så intresserad av det, ler hon.

Men redan under andra året som diakon fick hon resa till Kenya med Kyrkans Utlandshjälp – i samband med insamlingen Gemensamt Ansvar – något hon är tacksam för och rekommenderar till alla som får möjligheten.

– Det var verkligen intressant. Där såg jag också att man kanske har en ganska romantisk syn på det där att fara utomlands och jobba, men det är ju nog ganska strävsamt.

Alla på resan blev ganska sjuka och fick se att vardagen på missionsfältet inte är så glamorös.

– Jag märkte att jag hellre jobbar för missionen hemifrån.

De tre senaste åren har Kristina Örn jobbat i Närpes församling – men församlingen i Solf är en ny bekantskap, trots att hon växt upp runt knuten i Vasa.

– Nu på skriftskollägret har jag fått lära känna lite ungdomar och vid Lovisas missionsstuga har jag fått kontakt med lite församlingsmedlemmar som är aktiva där, likaså vid mathjälpen. I sakta mak får jag lära känna folk.

Kristina Örn

  • Ny diakon i Solfs församling, tidigare klasslärare.
  • Växte upp i Vasa, bor i Närpes.
  • Har en man som också är lärare, tre vuxna barn och två barnbarn.
  • Fritid betyder hundpromenader, umgänge med barnbarnen, handarbete och läsning.
Emelie Wikblad



Världen. Religionsdialog med muslimer låter bra, säger Martin Affolderbach från den luthersk-reformerta tyska kyrkounionen EKD, på finlandsbesök förra veckan. Men med vem skall dialogen föras? Knappast med turkiska staten, eller med det turkiska regeringspartiet AKP. Tysklands miljoner muslimer har ingen gemensam röst. 17.4.2008 kl. 00:00

Människa. Redan som ung flicka kallades Kristiina Ekroth prostinna. Nu är hon både prost och prostinna, men framför allt en kyrkans tjänare, i  sjätte led på fädernet. Hon är präst i evangelisk-lutherska kyrkan medan förfäderna har varit det i den ortodoxa kyrkan. 17.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Alla som anhåller om prästvigning i Borgå stift kan just nu inte vigas. Orsaken är att de är så många att det inte finns tillräckligt med tjänster för alla. 16.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har i ett uttalande försvarat avvisade och utvisade inflyttares mänskliga rättigheter inom EU. 16.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Kuopio stift prickar registerchefen vid Kuopio kyrkliga samfällighet för att han godkänt dop som förrättats av en person inom Lutherstiftelsen som inte är prästvigd inom kyrkan. 16.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Bibeln erövrar ständigt nya nischer på bokmarknaden. Det senaste tillskottet på svenska är bibeln som mangaserie. Den första mangabearbetningen av Bibeln på svenska är gjord av mangamästarna Akin och Siku och utkommer i Sverige i dagarna. 16.4.2008 kl. 00:00

Ledare. Maja fick inte flytta till Stormskäret med sin Janne förrän hon hade lärt sig hur man följer en människa till dödens port och hur man tar hand om den döda. 16.4.2008 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Det finns många saker som är fascinerande. En del får sin förklaring, och blir därmed mindre fascinerande, medan andra förblir mysterier. Åtminstone så länge vi lever här. Kanske kastas ett förklaringens ljus också över dem då vi tar steget från tiden till evigheten. 16.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingen har låg tröskel och blir en naturlig samlingsplats för finländare bosatta utomlands. Att arbeta utomlands intresserar också medarbetarna i kyrkan. 15.4.2008 kl. 00:00

Världen. Enligt en ny rapport tvingades 1075 krigsfångar och 4 829 tvångsrekryterade civila att arbeta för katolska kyrkan i Tyskland under andra världskriget. Arbetare som nazisterna försåg kyrkan med, skriver Dagen. 15.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Det finns homosexuella för vilka en kristen gemenskap är mycket viktig. Stäng inte ut dem ur kyrkan, säger Anders Huldén. 15.4.2008 kl. 00:00

Kultur. – Det har bara varit roligt att hålla söndagsskola, säger årets mottagare av Söndagsskolpriset. 15.4.2008 kl. 00:00

Världen. Norska kyrkan skiljs inte från staten. Men banden blir inte lika starka som hittills. Det är i grova drag innehållet i den kompomiss om kyrkans ställning som de politiska partierna i Norge har enats om, skriver Kyrkans tidning. 14.4.2008 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkans ärkebiskop Anders Wejryd har tagit initiativet och bjuder in ett trettiotal erkända opinionsbildare från olika trostraditioner över hela världen. 14.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den stora kyrkan i Lappfjärd, som rymmer 3000 personer, skall förses med nya taktegel. 14.4.2008 kl. 00:00

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28