Ulla Heikkilä kallar konfirmandlägren för en nationell institution.

I filmen Eden är konfirmandlägret en av huvudpersonerna

film.

Ulla Heikkilä inspirerades av sin egen tonårsupplevelse och gjorde en film om en lägervecka full av gemenskap, livsfrågor, konflikter och förälskelse.

6.8.2020 kl. 19:00

Filmen Eden följer ett konfirmandläger genom fyra av konfirmanderna och den unga präst som är lika ny på lägerön som konfirmanderna. Varvat med undervisning om den kristna tron och med lägrets fritidsprogram visas de ungas möten med lägerverkligheten och varandra. Eden rymmer både förälskelse, konflikter, ifrågasättande och förlåtelse.

– Konfirmandlägret som koncept har snurrat runt i mitt undermedvetna ända sedan mitt eget läger, säger Ulla Heikkilä, som både skrivit manus till och regisserat Eden.

Heikkilä minns sitt eget konfirmandläger som en intressant upplevelse även om den inte var omvälvande. Hon var en kritisk människa redan då, och blev ibland irriterad över hur undervisningen genomfördes.
– Det kändes som om vi inte öppnade upp de teologiska frågorna på den nivå som jag själv skulle ha velat diskutera dem.


Konfirmandundervisningen handlar om stora existentiella frågor, till exempel orden i trosbekännelsen.

– Trosbekännelsen innehåller löften med enormt stor tyngd, men vi lärde oss den utantill utan att egentligen diskutera den och fundera över om vi verkligen kan lova de här sakerna.

Medan undervisningen aktiverade en ifrågasättande sida i Heikkilä var gemenskapen något hon landade överraskande väl i.

– Efter en lång period av ensamhet förstod jag både att jag behöver andra människor och att jag tycker om människor i min egen ålder.

Hon växte upp i Tammerfors, och det var också där hon gick skriftskolan.

– Lägerdeltagarna kom från flera olika skolor och jag lärde känna många nya människor. För mig blev lägret en påminnelse om att världen är större och om att jag inte för alltid kommer att sitta fast i den klass jag gått i hela skoltiden.

Konfirmandlägren berör så många av oss att Heikkilä kallar dem en nationell institution. När hon berättat om sitt filmprojekt för människor som hon mött i olika sammanhang reagerade alla genom att börja berätta om sina egna minnen från konfirmandlägertiden. De som inte varit på konfirmandläger berättade i stället om hur det kändes när kompisarna for på läger utan dem.

– Det gjorde att jag förstod att det finns en beställning på den här filmen och att den har relevans.

Konfirmandlägret innebär många olika saker för dem som deltar. Man får vara borta från sina föräldrar, pröva vingarna och känna på en ny frihet, mycket hör ihop med sexualiteten – många blir förälskade och det är mycket hormoner i luften.

– Kärnan i upplevelsen är ändå att man får uppleva en plats och en gemenskap utanför vardagen, och där man kan gå bortom den roll man vanligtvis tilldelas. Hierarkin är annorlunda, och stämningen är också annorlunda.

Nåden kom med av bara farten

Heikkiläs farmor var gammallaestadian, och som barn fascinerades hon av farmoderns tro och av laestadianismen.

– När jag var tio önskade jag mig en bibel i julklapp av farmor. Jag tilltalades av ritualerna i kyrkan, estetiken och vissa teaterliknande element. Kyrkor är viktiga platser för mig än i dag.

Hon hade en egen version av kristen tro som barn, men i tonåren började hon se kritiskt på kyrkan och lämnade kyrkan när hon var femton.

– Det är inte omöjligt att jag blir medlem i kyrkan en dag igen, och under coronavåren har jag lyssnat på Gamla testamentet som ljudbok.

Eden bygger inte endast på Heikkiläs tonårsminnen, utan hon har läst mycket under arbetet med manuset till filmen för att sätta sig in in vad konfirmandläger och kyrkan är numera.

Nåd är centralt i den kristna tron, och under filmens läger ser vi en del exempel på nåd – och brist på den – i praktiken. Det var inget som Heikkilä aktivt planerat.

– Men den kristna teologin är mycket bekant för mig och det gör också att viss tematik har kommit med omedvetet, som om den kommit från ett undermedvetet plan.

Vad är det som gör att vi har så svårt att visa varandra – och oss själva – nåd?
– Ofta handlar det om osäkerhet och om en rädsla för hur andra människor ska se och bemöta en. Det här leder lätt till ett kontrollbehov som till och med kan visa sig som grymhet mot andra människor.

Även om Eden inte är en självbiografisk berättelse talar Heikkilä öppet om att hon använt sig av sina egna upplevelser när hon skrev rollen för filmens Alisa.

– Det kändes naturligt att skriva in en rollfigur som påminde om mig själv.

En sak som är viktig för Ulla Heikkilä är att det finns många sanningar – om livet, om tron och också om kyrkan.

– Det har varit viktigt för mig att hålla fast vid det när jag gjorde Eden, och det var också därför jag valde att ha flera huvudpersoner. Det var deras gemensamma upplevelse, men alla tog de väldigt olika saker med sig från lägret. På sätt och vis kan man säga att konfirmandlägret är filmens huvudperson.

Med åren har Heikkilä börjat sätta allt större värde på ritualer, bland dem konfirmationen.

– Konfirmationen är en övergångsritual, och övergångsritualer är världens äldsta grej. Som ett rituellt steg från barndom till vuxenliv är de så arkaiska att jag inte tror att de kan förlora sin betydelse. De kanske hittar nya former, men vi människor behöver sådana här förenande upplevelser.

Erika Rönngård



Samhälle. Muslimsk Bayram-fest, luthersk jul, judisk Purim-fest, katolsk Maria Bebådelsedag och ortodox påsk. I Blomängens lågstadieskola i östra Helsingfors får eleverna bekanta sig med andra kulturer och religioner hela läsåret. 9.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Politikern Birgitta Dahlberg har polisanmält kaplan Halvar Sandell för att han visat bildprogrammet om abort för en grupp konfirmander. 8.9.2008 kl. 00:00

Kultur. Chefen för den kristna radiostationen Radio Dei, Kirsi Rostamo, har fått årets Golden Gospel-pris. 8.9.2008 kl. 00:00

Världen. Den anglikanska kyrkan i Storbritannien har utarbetat ett ettårigt program med syfte att hjälpa församlingarna att minska sina miljöavtryck. 7.9.2008 kl. 00:00

Kultur. Gospelkören His Master’s Noise intar stora scenen på Svenska Teatern i november. Då går körens 20-årsjubileum av stapeln med en jubileumskör, nuvarande och före detta dirigenter och musiker. 6.9.2008 kl. 00:00

Kultur. Ungdomens kyrkodagar efterlyser en temasång till UK-temat Perspektiv. Vi ser på varandra, på världen och på Gud ur olika perspektiv. Vilket är ditt? 6.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen.fi publicerar två centrala dokument i behandlingen av det bildprogram om abort som kaplan Halvar Sandell visade för konfirmander i somras: filmgranskningsbyråns utlåtande åt biskop Gustav Björkstrand och biskopens anmärkning. 5.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. 5.9.2008 kl. 00:00

Mira Strandberg. ”Mammas cykel är borta. Någon har tagit den.” 5.9.2008 kl. 00:00

Ledare. Reaktionerna på och kommentarerna till kyrkostyrelsens utlåtande om förslaget att tillåta intern adoption för samkönade par (KP nr 34,35) aktualiserar frågor om kyrkans trovärdighet.Kyrkans verbala budskap att ”ja ska vara ja och nej ska vara nej” har upplevats sakna stark förankring i verkligheten. Förkunnelsen om ja och nej överröstas i mångas öron av det praktiska handlandet som signalerar ”tja det beror på”. Det tär på trovärdigheten. 5.9.2008 kl. 00:00

Kultur. Posten Åland ger ut ett änglafrimärke inför jul, men inte för att betona julens kristna dimension. Postens motivering till frimärket är att änglatron har blivit så spridd. 5.9.2008 kl. 00:00

Samhälle. I Finland verkar flera hundra religiösa samfund, rörelser och föreningar. Det nya och främmande innebär utmaningar både för samhället och kyrkan. En ny handbok försöker ge kunskap om och skapa förståelse för det nya. 4.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kaplan Halvar Sandell får en skriftlig anmärkning till följd av det bildprogram om abort han visade för en grupp konfirmander i somras. Det meddelade biskop Gustav Björkstrand i dag. 4.9.2008 kl. 00:00

Människa. När tsunamivågen på julannandagen rullade in över Sydostasiens kuster arbetade Nanny Nordström som vapenstilleståndsövervakare på Sri Lanka. 4.9.2008 kl. 00:00

Världen. Han vet vad hans församlingsbor vill ha. Därför lägger kyrkoherde Örn Bárður Jónsson i Reykjavik extra stor möda på sina begravningstal. 3.9.2008 kl. 00:00

Åbo. "I Åbo förstörde våldet fredagskvällens frid. Gatorna är tysta. Åbo domkyrkas klocka slår så som varje dag och varje timme." 18.8.2017 kl. 20:47

bolivia. För över tjugo år sedan bestämde sig Siw Broman för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. 17.8.2017 kl. 16:03

Cablemetoden. – Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling. 17.8.2017 kl. 00:00

Helsingfors. Teemu Laajasalo, kyrkoherde i Berghälls finska församling, efterträder biskop Irja Askola i november. 16.8.2017 kl. 15:35

profilen. En av de saker dagens samhälle påstår är att vi har allting i vår egen hand.– Till en början kan det låta generöst, men i förlängningen gör det människan oerhört ensam, säger fembarnspappan, författaren och biskopen Martin Modéus 16.8.2017 kl. 16:16