Fler matkassar än vanligt går åt både i Helsingfors och Vasa.

Matutdelare ser att behoven har ökat under undantagstillståndet

mathjälp.

Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten.

2.6.2020 kl. 15:51

Före undantagstillståndet kunde den som behövde mathjälp i Helsingfors komma till Kvarnbäckens livsmedelsutdelning och själv plocka mat i sin kasse. I mitten av mars fick Helsingfors kyrkliga samfällighet hastigt ställa om verksamheten – numera används utrymmena i Kvarnbäcken för att packa maten färdigt i kassar som sedan delas ut runt om i staden.

– Det är mer hygieniskt, och utdelningen går också snabbare, säger Eila Jaakola vid Helsingfors kyrkliga samfällighet.

Medan mathjälpen tidigare i huvudsak var koncentrerad till ett fåtal platser har man nu spritt ut den till fler ställen.

– Måndag till fredag har vi haft utdelning på fyra olika ställen, dessutom ambulerande utdelning på fyra olika ställen beroende på veckodag. Sammanlagt delar vi ut ungefär 10 000 kassar varje vecka.

Matutdelningen i Helsingforsförsamlingarna är ett samarbete mellan kyrkan, Helsingfors stad och många andra aktörer.

– Vi får mat från butiker och företag inom livsmedelsbranschen, och vi får också färdiga matportioner från restauranger.

Det mesta som delas ut är så kallad svinnmat, mat som blivit över på annat håll. I de kassar som bärs hem till behövande som tillhör någon riskgrupp, och som därför inte kan komma och hämta en kasse, ingår också skafferimatvaror med lång hållbarhet.


Räcker mathjälpen till?

– Det har funnits tillfällen när kassarna tagit slut i förtid. Det är alltid lite svårt att bedöma hur mycket mat vi får eftersom utdelningen baserar sig på svinnmat.

I Helsingfors har Hurstis matutdelning, som normalt når omkring 4 000 personer i veckan, tagit paus och både deras resurser och deras klienter styrs nu till församlingarnas utdelning.

– Tidigare besökte ungefär 6 000 personer i veckan livsmedelsutdelningen i Kvarnbäcken. Det att våra 10 000 kassar inte alltid räcker till visar att behovet har ökat.


Behovet ökat också i Vasa

Nu jobbar 60 frivilliga med att packa ungefär 1 200–1 300 matkassar per vecka för utdelning i Vasa med omnejd.

– Det är utan vidare större behov nu, säger John Åsvik, ordförande för Mathjälp Vasa.

Föreningen har matutdelning fem dagar i veckan. Dessutom samarbetar de med Vaasan Lähimmäisyhdistys, som kör hem matkassar till sådana som inte själva kan komma och hämta.

På onsdagen för ett par veckor sedan räckte för första gången antalet kassar inte till.

– Då de såg hur många som var i kö för att hämta mat var de tvungna att plocka om och sätta lite mindre i varje kasse så att det skulle räcka åt alla, säger Åsvik.

– Helt uppenbart är det fler som behöver mat idag än tidigare och vi måste försöka se hur vi klarar av att få ut tillräckligt med mat till dem som behöver.

Maten föreningen delar ut kommer i huvudsak från mellan 40 och 50 matbutiker, och i någon mån från industrin och partihandeln. De hämtar också överbliven mat från skolor och från centralsjukhuset.

– Det är fullt ös för de frivilliga som arbetar.

John Åsvik tror att tröskeln för att komma till matutdelningen blivit lägre – även på mindre orter – på de år som föreningen varit verksam.

Den här undantagstiden har påverkat Mathjälp Vasas verksamhet på flera sätt. I början av undantagstillståndet blev matutdelningen tvungen att lägga lapp på luckan för en vecka.

– Eftersom 80 procent av våra frivilliga var sådana som hörde till 70-plus-gruppen hade vi inte möjlighet att fortsätta på det sättet vi gjort tidigare, säger John Åsvik, som själv hör till dem som inte kunnat vara med i det praktiska arbetet.

De blev tvungna att tänka ut ett nytt koncept och fick hjälp av Vasa stad som lät föreningen utnyttja köket och matsalen i före detta Steinerskolan. Nu har de involverat fler yngre frivilliga och packar maten i färdiga kassar.

Mathjälp Vasa ordnar nu utdelning på tre platser i Vasa, samt i Smedsby och i Solf.

– Replot har hämtat en del kassar från stan i den mån de inte fått tillräckligt från butikerna där.

Text: Erika Rönngård, Emelie Wikblad
Foto: Matilda Sjöblom



Rektor Markus Andersson medger att det ännu finns mycket jobb kvar när det gäller trivseln i de finländska skolorna. I hans skola är lärarna också kristna medvandrare och förebilder för sina elever. Och det är okej att tala om sin tro, ja, till och med att be en bön. 6.2.2013 kl. 11:00

Förra veckans tidning nådde inte Esbo. Nu kan den laddas ner som pdf i stället. 4.2.2013 kl. 15:25

Stina Lindgård är ny ordförande för Finlands svenska prästförbund. 1.2.2013 kl. 15:43

Evas familj är fattig jämfört med andra finländska familjer. Hon är världsbäst på att vända på slantar och tror inte ens på konsumtion – men hon är trött på att inte ha råd med just någonting. Hennes dröm är att kunna ta barnen till södern. 3.2.2013 kl. 09:00

Aldrig tidigare har kyrkans fyraårsberättelse väckt så mycket diskussion i offentligheten som nu. Engagemanget för kyrkan minskar drastiskt och minskningen ser ut att gå i allt snabbare takt. 1.2.2013 kl. 15:01

Allvarsamma teman präglade Ungdomens Kyrkodagar (UK) på Lärkkulla. Cirka 160 ungdomar från Borgå stift diskuterade ungdomars trängda situation – men hade också roligt tillsammans. 31.1.2013 kl. 15:58

Isabella Munck sopar snabbt undan klichéerna om ängsliga herrgårdsfröknar. Någon beslutsångest har hon aldrig lidit av. I dag är hon just där hon vill vara. 31.1.2013 kl. 15:51

Ändamålsenlighet och kommunikationer talar för ett uppbrott från stiftsstaden. 30.1.2013 kl. 15:08

"Kapellet är media" säger Maarit Kuikka som utsett årets pristagare. 25.1.2013 kl. 10:05

Han tog tittarna med storm. Efter sin tolkning av soul-låten You are so beautiful i tävlingen Voice of Finland har Tomas Höglund blivit något av en kändis. Själv tar han det med ro och lägger tävlingen liksom resten av sitt liv i Guds händer. 24.1.2013 kl. 09:00

I morgon samlas drygt 200 unga kyrkliga beslutsfattare från hela stiftet i Karis kring tuffa frågor. 23.1.2013 kl. 11:14

Migrationen i världen leder till att religionerna uppblandas. Det ökar också behovet av religionskunskap. 23.1.2013 kl. 12:54

Målet på 70 000 euro för att bygga upp Tendelaskolan i Kongo är nu nått. Allt som allt har 64 svenskspråkiga församlingar och tre skolor engagerat sig i insamlingen med diverse basarer och lopptorg, kollekt och allsångsevenemang som Vi sjunger sommarsånger. 17.1.2013 kl. 13:51

Allt flera försäkringsbolag kräver sprinklersystem i kyrkorna. Det medför stora kostnader för församlingar som ännu inte gjort investeringen. 17.1.2013 kl. 12:40

En jämn ström av folk lämnade kyrkan också år 2012. På Kyrkostyrelsen vet man vilka av medlemmarna som går och varför. Ändå är det svårt att täppa till läckan. 11.1.2013 kl. 10:53

TVÅSPRÅKIGHET. Efter två veckor på jobbet sade den nya kommunikatören i Esbo svenska församling upp sig. – Arbetsmängden är så stor att det är omöjligt att göra ett gott jobb, säger företrädaren Sheila Liljeberg-Elgert, som också befarar en nedmontering av det svenska. 13.10.2021 kl. 16:45

utmaningar. När Nirupam Smarts första dotter föddes blev livet kaotiskt och familjen fick leva ett ögonblick i taget. Att få ett barn med specialbehov har skakat om hans tro – men också gjort honom mera tacksam. 13.10.2021 kl. 11:18

ungdomar. Linda Wahrman mötte illamående, panikångest och social ångest på sommarens konfirmandläger i Borgå. – Det var som att gå omkring och släcka små bränder hela tiden. 12.10.2021 kl. 08:40

kollekt. I en insändare i förra veckans KP ställdes frågan om det går att betala kollekt på elektronisk väg. Sixten Ekstrand, som är direktör vid Kyrkans svenska central, svarar i veckans KP att de arbetsgrupper som utrett frågan föreslår att församlingarna använder applikationen MobilePay. 12.10.2021 kl. 08:30

diakoner. På diakonvigningen i Borgå domkyrka den 10 oktober utökades Borgå stifts diakoner med fyra nya diakoner. 11.10.2021 kl. 10:09