Fler matkassar än vanligt går åt både i Helsingfors och Vasa.

Matutdelare ser att behoven har ökat under undantagstillståndet

mathjälp.

Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten.

2.6.2020 kl. 15:51

Före undantagstillståndet kunde den som behövde mathjälp i Helsingfors komma till Kvarnbäckens livsmedelsutdelning och själv plocka mat i sin kasse. I mitten av mars fick Helsingfors kyrkliga samfällighet hastigt ställa om verksamheten – numera används utrymmena i Kvarnbäcken för att packa maten färdigt i kassar som sedan delas ut runt om i staden.

– Det är mer hygieniskt, och utdelningen går också snabbare, säger Eila Jaakola vid Helsingfors kyrkliga samfällighet.

Medan mathjälpen tidigare i huvudsak var koncentrerad till ett fåtal platser har man nu spritt ut den till fler ställen.

– Måndag till fredag har vi haft utdelning på fyra olika ställen, dessutom ambulerande utdelning på fyra olika ställen beroende på veckodag. Sammanlagt delar vi ut ungefär 10 000 kassar varje vecka.

Matutdelningen i Helsingforsförsamlingarna är ett samarbete mellan kyrkan, Helsingfors stad och många andra aktörer.

– Vi får mat från butiker och företag inom livsmedelsbranschen, och vi får också färdiga matportioner från restauranger.

Det mesta som delas ut är så kallad svinnmat, mat som blivit över på annat håll. I de kassar som bärs hem till behövande som tillhör någon riskgrupp, och som därför inte kan komma och hämta en kasse, ingår också skafferimatvaror med lång hållbarhet.


Räcker mathjälpen till?

– Det har funnits tillfällen när kassarna tagit slut i förtid. Det är alltid lite svårt att bedöma hur mycket mat vi får eftersom utdelningen baserar sig på svinnmat.

I Helsingfors har Hurstis matutdelning, som normalt når omkring 4 000 personer i veckan, tagit paus och både deras resurser och deras klienter styrs nu till församlingarnas utdelning.

– Tidigare besökte ungefär 6 000 personer i veckan livsmedelsutdelningen i Kvarnbäcken. Det att våra 10 000 kassar inte alltid räcker till visar att behovet har ökat.


Behovet ökat också i Vasa

Nu jobbar 60 frivilliga med att packa ungefär 1 200–1 300 matkassar per vecka för utdelning i Vasa med omnejd.

– Det är utan vidare större behov nu, säger John Åsvik, ordförande för Mathjälp Vasa.

Föreningen har matutdelning fem dagar i veckan. Dessutom samarbetar de med Vaasan Lähimmäisyhdistys, som kör hem matkassar till sådana som inte själva kan komma och hämta.

På onsdagen för ett par veckor sedan räckte för första gången antalet kassar inte till.

– Då de såg hur många som var i kö för att hämta mat var de tvungna att plocka om och sätta lite mindre i varje kasse så att det skulle räcka åt alla, säger Åsvik.

– Helt uppenbart är det fler som behöver mat idag än tidigare och vi måste försöka se hur vi klarar av att få ut tillräckligt med mat till dem som behöver.

Maten föreningen delar ut kommer i huvudsak från mellan 40 och 50 matbutiker, och i någon mån från industrin och partihandeln. De hämtar också överbliven mat från skolor och från centralsjukhuset.

– Det är fullt ös för de frivilliga som arbetar.

John Åsvik tror att tröskeln för att komma till matutdelningen blivit lägre – även på mindre orter – på de år som föreningen varit verksam.

Den här undantagstiden har påverkat Mathjälp Vasas verksamhet på flera sätt. I början av undantagstillståndet blev matutdelningen tvungen att lägga lapp på luckan för en vecka.

– Eftersom 80 procent av våra frivilliga var sådana som hörde till 70-plus-gruppen hade vi inte möjlighet att fortsätta på det sättet vi gjort tidigare, säger John Åsvik, som själv hör till dem som inte kunnat vara med i det praktiska arbetet.

De blev tvungna att tänka ut ett nytt koncept och fick hjälp av Vasa stad som lät föreningen utnyttja köket och matsalen i före detta Steinerskolan. Nu har de involverat fler yngre frivilliga och packar maten i färdiga kassar.

Mathjälp Vasa ordnar nu utdelning på tre platser i Vasa, samt i Smedsby och i Solf.

– Replot har hämtat en del kassar från stan i den mån de inte fått tillräckligt från butikerna där.

Text: Erika Rönngård, Emelie Wikblad
Foto: Matilda Sjöblom



Knivdåd. För Åbo svenska församling började dramatiken några minuter efter klockan fyra på fredagen då en förälder som hämtade sitt barn från församlingens eftermiddagsklubb Amelia berättade för ledarna att något hänt på torget, alldeles i närheten av församlingens hus Aurelia. 21.8.2017 kl. 16:47

Helsingfors. Efter en längre paus återupptar Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) firandet av svenskspråkiga gudstjänster i Helsingfors. 21.8.2017 kl. 12:47

Åbo. "I Åbo förstörde våldet fredagskvällens frid. Gatorna är tysta. Åbo domkyrkas klocka slår så som varje dag och varje timme." 18.8.2017 kl. 20:47

bolivia. För över tjugo år sedan bestämde sig Siw Broman för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. 17.8.2017 kl. 16:03

Cablemetoden. – Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling. 17.8.2017 kl. 00:00

Helsingfors. Teemu Laajasalo, kyrkoherde i Berghälls finska församling, efterträder biskop Irja Askola i november. 16.8.2017 kl. 15:35

profilen. En av de saker dagens samhälle påstår är att vi har allting i vår egen hand.– Till en början kan det låta generöst, men i förlängningen gör det människan oerhört ensam, säger fembarnspappan, författaren och biskopen Martin Modéus 16.8.2017 kl. 16:16

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45