Sommarens läger kommer att kräva mycket jobb i församlingarna, men för dem som deltar kan de bli ett minne för livet, säger biskopen.

"Ungdomarna kommer att minnas den här sommaren"

anvisningar.

Sommarens läger kommer att kräva mycket extrajobb i församlingarna, men biskop Bo-Göran Åstrand tror att det jobbet är värt att göras. – Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna.

8.5.2020 kl. 14:53

Nu har biskoparna kommit med mer detaljerade anvisningar om hur församlingarna ska tänka när de ordnar sommarens läger.

– Det första man kan konstatera är att det är ett helt nytt läge för oss allihop. Vi har levt i ett undantag, och nu ska vi göra en exit-plan, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Han påpekar att församlingarna senare kommer att få ytterligare anvisningar från både regeringen och regionförvaltningsverket om lägerverksamheten, dessutom ska de vara i kontakt med de lokala hälsovårdsmyndigheterna.

– Mitt råd är att det lönar sig att ta tid på sig. De här veckorna i maj gäller det att hitta en mix som sitter i den egna församlingen. Man kommer att tvingas göra lokala lösningar, och det är helt okej, säger biskopen.

Vad tror du kommer att vara den största utmaningen?

– Säkerhetsavståndet! säger biskopen med erfarenhetens röst.

– Jag ser för min inre syn framför mig hur konfirmanderna, som varit ifrån andra jämnåriga en stor del av våren kommer, till ett läger där de äntligen får umgås. Kommer de att komma ihåg att hålla lite avstånd till varandra?

En annan utmaning är att anvisningarna slår fast att om det finns flera grupper på samma lägerområde ska de hållas åtskilda. Det kan hända att församlingarna måste anställa extra undervisningshjälp.

– Sedan är det måltiderna och rummen. Hur många kan man ha i ett rum, hur avgränsar man lägerområdet, så att konfirmanderna inte springer från hus till hus? Logistiken blir en utmaning som kräver mycket arbete.

Samtidigt påpekar biskopen att lägren faktiskt är viktiga.

– Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna. De har suttit hemma med distansundervisning, kanske med stressade föräldrar som haft mycket distansjobb, föräldrar som hotats av permittering eller blivit uppsagda. Det är ingen enkel mix för vilken familj som helst. Om församlingarna kan göra en insats för dem är det guld värt.

Den här sommarens läger kommer alltså att innebära mycket extrajobb för församlingarna, många kontakter till myndigheter och en hel del funderande på hur olika problem ska lösas. Men det finns andra lokala aktörer att diskutera med. Det är också viktigt att i tid överlägga med lägergårdens personal.

– Jag tror att det för alla gäller att hålla humöret uppe. Även om det blir en märklig sommar kommer konfirmanderna att komma ihåg den och berätta om den för barn och barnbarn nästan med något vått i ögonvrån: Vet du, den sommaren var det så att vi knappt fick röra vid varandra, vi delades in i små grupper …

– Också det här kan bli ett gott minne bara vi får allt att falla på plats. Sommaren är inte förstörd, den kan ändå bli något fint.

Saxat ur anvisningarna:

Samlande verksamhet innebär alltid en risk att coronviruset sprids. Säkerhetsriskerna ska kartläggas omsorgsfullt och lösas lokalt, eftersom omständigheterna varierar mellan församlingarna.

För varje läger görs ett skilt säkerhetsdokument. Med tanke på lägren rekommenderar Kyrkostyrelsen att församlingen kontaktar de lokala hälsovårdsmyndigheterna och går igenom lägersäkerheten tillsammans med dem. Stiften sköter kontakten till regionförvaltningsverken.

För barn, unga och familjer som hör till riskgruppen är det viktigt att erbjuda stöd och olika alternativ där man minimerar samlingar och möten ansikte mot ansikte.

Församlingarna överväger själva med hänsyn till lokala förhållanden hur de ordnar skriftskolans lägerperiod under sommaren 2020. Konfirmandläger kan genomföras om de ordnas på ett sådant sätt att konfirmandgruppen inte kommer i kontakt med utomstående personer. Man strävar också efter att personalen ska vara densamma under hela lägertiden.

Ifall flera konfirmand- eller andra grupper vistas samtidigt på en lägergård, ska programmet ordnas så att grupperna kan fungera skilt från varandra vid alla tillfällen. Man bör organisera användningen av matsal, undervisningsutrymmen och sanitetsutrymmen så att endast en grupp åt gången vistas där. I mån av möjlighet ordnas måltiderna skilt för varje lägergrupp antingen i egna utrymmen eller utomhus.

I logementen är det skäl att fästa uppmärksamhet vid allmänna hygienanvisningar och god städning under lägrens gång och innan en ny grupp anländer till lägergården. I synnerhet när grupper byts är det nödvändigt att anlita professionell städning. Inkvarteringsförhållandena varierar stort mellan lägergårdarna. Därför ska specifika anvisningar göras upp lokalt.

Eftersom det finns restriktioner för hur många som får samlas är det inte möjligt att ordna en besöksdag. Vi rekommenderar att även enskilda besök ska undvikas. Nödvändiga enskilda besök ska ske i avgränsade utrymmen utan kontakt till andra lägerdeltagare.
När det gäller ungdomar som hör till riskgrupper kan föräldrar vara i kontakt med den lokala hälsovården, som kartlägger smittorisken i verksamheten och ger råd när beslut om deltagandet ska fattas.

Ifall den unga inte kan delta i konfirmandundervisningens lägerperiod, ska det ordnas möjlighet för hen att delta i skriftskolan på annat sätt. Här kan till exempel en dagskriftskola komma i fråga. Även distansundervisning kan användas som stöd i skriftskolan.

Det är för tillfället inte möjligt att ordna en vanlig konfirmationsmässa på grund av de mötesrestriktioner som statsrådet har infört. Ifall konfirmationen inte kan flyttas till hösten ordnas konfirmationsmässan endast inom gruppen. Då rekommenderas det att mässan strömmas. Som alternativ kan gruppen konfirmeras i mindre grupper och då kan även anhöriga delta i konfirmationen.



Sofia Torvalds



Byggnadsvård. Stan Saanila debuterar som manusskribent med en religiöst betonad skräckpjäs. Under hela föreställningen är publikens ögon förbundna. 7.4.2016 kl. 00:00

Livet på landet. Borgå stifts församlingar har hand om ett trettiotal gamla träkyrkor, och det är inte alla som har nya sprinklersystem. 4.4.2016 kl. 10:59

bibeln. Tack vare ett brandsäkert kassaskåp klarade sig en del av nattvardskärlen branden i Ylivieska kyrka oförstörda. 4.4.2016 kl. 10:51

Skottland. FILM. Först låses ytterdörren till det stora trähuset på den turkiska landsbygden. Telefoner och datorer plockas bort. Så småningom portförses trapphuset. Till sist svetsas galler för fönstren. Orsaken? Fem växande systrars kyskhet ska bevaras – till varje pris. 1.4.2016 kl. 15:32

notis. Kyrkan i Ylivieska ska byggas upp på nytt, har fullmäktige i Ylivieska församling enhälligt beslutat. 1.4.2016 kl. 15:26

Test. Församlingarna i Borgå donerar 10 000 euro till återuppbyggnaden av kyrkan i Ylivieska. 1.4.2016 kl. 15:22

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00

prästvigning. Vid prästvigningen i Borgå domkyrka 20.3.2016 har teologie magister Daniel Nyberg ordinerats till prästämbetet. 22.3.2016 kl. 09:34

”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00

skärtorsdag. Förra året öppnade präster i Helsingfors ett tillfälligt fottvätteri till påsken. Nu fortsätter Vanda finska församling i deras fotspår. 22.3.2016 kl. 00:00

Här finns alla färgläggningsbilder som ingått i Kyrkpressen under vårvintern. Klicka på bilderna så kommer du till en utskrivbar version. Bilderna är skapade av Johanna Öst-Häggblom och Sofie Björkgren-Näse. 21.3.2016 kl. 14:58

fattigdom. Hälften av det ekonomiska stöd på totalt 7,8 miljoner som diakonin delade ut ifjol riktades till barnfamiljer. 18.3.2016 kl. 00:00

livsåskådning. Utbildningsverkets svenska sektion i Helsingfors planerar införa gemensamma lektioner i livsåskådning och religion i grundskolan. 18.3.2016 kl. 11:21

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00