”Alla bor nära mitt hjärta”

fadderdagen.

Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider.

6.5.2020 kl. 00:00

1. Hur många fadderbarn har du?

2. Vad är det bästa du gjort för dem och vad är det bästa du önskar du gjort för dem?

3. Har du tips på hur man kan fira fadderdagen när man inte får träffas?

Hannah Norrena, programledare på Yle Vega. (Foto: Ilmari Fabritius / Yle)

1. Jag har två fadderbarn, min äldsta brorsdotter Milja och min väninnas dotter Isabel.

2. Vanligtvis brukar vi fira främst födelsedagar och jular så fadderdagen har gått mig förbi.

3. Nu då man inte kan träffas kan man givetvis ringa videosamtal och till exempel äta en god bulle på varsitt håll under tiden. Eller varför inte träffas utomhus på en promenad eller picknick? Sen är ju detta ett ypperligt tillfälle att vara lite old school och pyssla ett eget kort som man skickar med gammal hederlig post – tänk vad roligt att för en gångs skull få annat än reklam och räkningar i brevlådan!

Johan Bärlund, rektor för Soc&kom (Foto: Arkiv / Sofia Torvalds)

1. De är fyra till antalet och födda 1991, 1997, 2004 och 2015.

2. Det bästa är nog att få följa deras uppväxt och utveckling till fina, fullvuxna medmänniskor. De är alla väldigt olika så jag har fått vara lyhörd för vad som bäst passar för respektive gudbarn. Jag hoppas att gudbarnen upplever gudföräldrarna som ett stöd i livet.

3. Också fadderdagen får firas på distans och den får bli en god anledning att hålla kontakt i dessa märkliga coronavirustider.

Hedvig Långbacka, radioredaktör och stolt gudmor. (Foto: Arkiv)

1. Jag har sju fadderbarn.

2. Jag har bett för dem och kommit ihåg dem på jular och födelsedagar efter bästa förmåga. Det har varit fina stunder när de blivit konfirmerade! Jag har försökt – men vet inte hur väl jag lyckats – visa att jag bryr mig.

3. Alla mina fadderbarn är vuxna, de flesta bor på annan ort. Men ringa eller skajpa går bra. Finns man i samma stad kan man ju gå på promenad med glasspaus – iakttagande behövlig försiktighet!

Amanda Audas-Kass, finlandssvensk läsambassadör (Foto: Arkiv / Emelie Wikblad)

1. Jag har tio fadderbarn. Det äldsta är äldre än jag själv, det yngsta två månader ungt. Jag älskar att få vara fadder, det är typ det finaste hedersuppdrag en människa kan få.

2. Det bästa jag gjort för dem är att be för dem. Få av dem bor nära mig, alla bor nära mitt hjärta. Jag kommer ihåg dem i bön. Jag önskar att jag hade gett dem mer egentid oftare, redan från att de är små. Men med flera egna små barn är det svårare än jag önskat.

3. Ordna en träff online. Se till att ni båda har varsin glass. Med hyfsat stora fadderbarn kan du prata om livet, med lite yngre kan du läsa högt och med de allra yngsta kan du leka med duplo på varsitt håll.

Fadderdagen firas på sommarlovets första dag som i år infaller söndagen den 31.5. Kom gärna ihåg ditt fadderbarn med ett videosamtal eller skicka ett riktigt kort på posten! Mera tips och idéer för faddrar på evl.fi/fadder.

Erika Rönngård



Samhälle. Religion är ett utmanande nyhetsämne som ofta hamnar i skymundan. 18.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den 16.7.1944 uppmanade presidenthustrun Gerda Ryti det finska folket att be för sitt land i krig. 16.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Åbo och S:t Karins samfällighet får de anställde nio cent per kilometer som de cyklar under arbetsdagen. 18.7.2008 kl. 00:00

. Att vara på en längre resa gör ofta att man väl hemkommen ser på sin vardag med nya ögon. 17.7.2008 kl. 00:00

Ledare. Med en upplaga på ca 50 000 ex har Hbl inte på länge i verkligheten varit en finlandssvensk rikstidning. 17.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den statliga filmgranskningsbyrån har sänt en skrivelse till församlingarna i vilken byrån hoppas att åldersgränserna iakttas. 16.7.2008 kl. 00:00

Människa. – Det fanns en anglikansk kyrka på min hemort. Jag gick med i söndagsskolan och tyckte om allt jag hörde och såg. Jag ville så gärna bli döpt och min söndagsskollärare sa: ”Lär dig katekesen och bibelverserna vi läser.” 17.7.2008 kl. 00:00

Människa. Kyrkoherden i Pernå, Rolf Steffansson, har valts till direktör för utrikesavdelningen vid Finska Missionssällskapet. 15.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Vindkraftsvigslar, drive in-vigslar och vigsel på brandstationen är några av sommarens bröllopsfenomen. 15.7.2008 kl. 00:00

Världen. Gudsperspektiv i politiken belystes under politisk vecka på Gotland. 14.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Bön över samfunds- och språkgränser förväntas locka uppemot 10 000 kristna till Åbohallen i oktober. 13.7.2008 kl. 00:00

Kultur. – Den stora pilgrimsleden i Norden går från Vadstena i Sverige till Nidarosdomen i Trondheim. Den heter Romboleden och är ett slags aorta för pilgrimslederna i Norden, säger prästen Hans Erik Lindström på pilgrimscentrum i Vadstena. 12.7.2008 kl. 00:00

Teologi. ”Håll inte fast mig”, säger Jesus till Maria Magdalena efter uppståndelsen. För mig har orden fått betyda öppenhet och rymd, att inte förminska Gud. Men också att våga stå på egna ben, ifrågasätta förtryckande sidor av kristen tro. Feministisk teologi inspirerar i det arbetet. 11.7.2008 kl. 00:00

Samhälle. Tammerfors stad och stadens evangelisk-lutherska församlingar har slutit ett samarbetsavtal rörande krishjälp i storkatastrofer. 11.7.2008 kl. 00:00

Insändare. Det var Åbo, det var vinter, man studerade. Marken var frusen, täckt av ett kallgnistrande frosttäcke. Man var ensam. Det tärde på mig, alla chanser verkade blockerade. Omvärlden tycktes likgitlig. Studierna i stiltje,  ovisshet, mentalt trött. Och så - helgen. De ensammas helvete. Allt stänger. Inspirationen försvinner. Gamla tankar i gamla spår. Så jag fick nog; gav efter, alkohol. Några timmar senare, aningen mer alkohol i kroppen, ute på dansgolvet. Otroligt. De fanns överallt. Kvinnorna. Ljushåriga, mörka, studerande, blonderade, lättklädda. Lockelsen slet i mig; det hade varit mycket längesen jag vågat mig ut. Rädsla. För våld. För vad som skulle tänkas hända om jag gick över gränsen. För att förlora någonting, för att dö. Mitt förhållningssätt till kvinnan har alltid varit präglat av skuld; som ung var jag mycket rädd för Guds straffdom och vad som skulle ske om jag vågade närma mig någon utan... ja, utan vad? Tillåtelse? Välsignelse? Emellertid; nu hade allt sådant dövats bort, men desto större blev däremot smärtan från kvällen ifråga.Och något odefinierbart som skrämde mig därinne i discot. Än i denna dag kan jag inte säga vad det var. Men därinne blev jag till slut skrämd från vettet; jag var på väg in i ett landskap där allt var tillåtet och där jag inte längre kunde identifiera mig med mig själv eller min kristna kallelse. Jag var ute i ingenmansland. Jag såg det underbara som det borde ha varit - och jag blev besviken.  Bakfull, darrig och gråtande gick jag hem vid femtiden på morgonen, ur stånd att förstå vad som skrämt mig så mycket därinne. Besvikelse, antar jag, likaväl som rusighet, liksom något tabu jag brutit. Jag ville bara därifrån. Ännu nästa dag var jag rädd, utan anledning, och sorgsen över mitt förfall: kanske över vad jag tänkt göra. Vad jag velat göra. Vad jag rentav oreserverat ansett mig ha rätt att göra, bara för att jag upplevt mig vara i överläge gentemot kvinnorna, som jag annars krupit för... dyrkat i det tysta, vänt all min ångest mot... tiggt om förståelse, fjäskat för att få den, nyttjat olika verbala taktiker för att be om den. Jag hade betett mig illa, även om jag inte just gjort något; men mentalt hade jag klivit över en odefinierad gräns. Och inför Gud; endast med Jesu hjälp kunde jag till slut restaurera min upplevelse och ta den med i bagaget. Slutligen trodde jag mig förstå: i Jesu ögon var de lika mycket värda som jag, troende eller ej - och jag lika mycket värd som de. 11.7.2008 kl. 00:00

Helsingfors. Målet är en avkastningen på samfällighetens tomter på tre procent, i stället för fem procent som befarats. 15.5.2017 kl. 10:53

Kyrkomötet. Situationen vid kyrkomötet förra veckan, när Leif Nummela avbröts av ordförande Kari Mäkinen i sitt anförande, har väckt diskussion. Nu har Kari Mäkinen kommenterat det som hände. 12.5.2017 kl. 09:00

tro. I del fyra i Karin Erlandssons serie om tro beklagar hon sig över att det bara är i ett sammanhang som hon som författare har svårt med ord. När hon ska be. 11.5.2017 kl. 14:01

morsdagsprofil. Pamela Granskog förlorade sin mamma i november. – Det var en av de största rädslorna när jag fick mitt första barn som 36-åring – hur länge får mina barn ha kvar sina morföräldrar och farföräldrar? 11.5.2017 kl. 12:59

Kyrkomötet. ”För lite och för fegt, är en bedömning. ”Realistiskt och i rätt riktning”, är en annan. Kyrkomötet har fattat beslut som ska hjälpa att trygga verksamheten i en framtid med minskade intäkter. 5.5.2017 kl. 13:28