”Alla bor nära mitt hjärta”

fadderdagen.

Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider.

6.5.2020 kl. 00:00

1. Hur många fadderbarn har du?

2. Vad är det bästa du gjort för dem och vad är det bästa du önskar du gjort för dem?

3. Har du tips på hur man kan fira fadderdagen när man inte får träffas?

Hannah Norrena, programledare på Yle Vega. (Foto: Ilmari Fabritius / Yle)

1. Jag har två fadderbarn, min äldsta brorsdotter Milja och min väninnas dotter Isabel.

2. Vanligtvis brukar vi fira främst födelsedagar och jular så fadderdagen har gått mig förbi.

3. Nu då man inte kan träffas kan man givetvis ringa videosamtal och till exempel äta en god bulle på varsitt håll under tiden. Eller varför inte träffas utomhus på en promenad eller picknick? Sen är ju detta ett ypperligt tillfälle att vara lite old school och pyssla ett eget kort som man skickar med gammal hederlig post – tänk vad roligt att för en gångs skull få annat än reklam och räkningar i brevlådan!

Johan Bärlund, rektor för Soc&kom (Foto: Arkiv / Sofia Torvalds)

1. De är fyra till antalet och födda 1991, 1997, 2004 och 2015.

2. Det bästa är nog att få följa deras uppväxt och utveckling till fina, fullvuxna medmänniskor. De är alla väldigt olika så jag har fått vara lyhörd för vad som bäst passar för respektive gudbarn. Jag hoppas att gudbarnen upplever gudföräldrarna som ett stöd i livet.

3. Också fadderdagen får firas på distans och den får bli en god anledning att hålla kontakt i dessa märkliga coronavirustider.

Hedvig Långbacka, radioredaktör och stolt gudmor. (Foto: Arkiv)

1. Jag har sju fadderbarn.

2. Jag har bett för dem och kommit ihåg dem på jular och födelsedagar efter bästa förmåga. Det har varit fina stunder när de blivit konfirmerade! Jag har försökt – men vet inte hur väl jag lyckats – visa att jag bryr mig.

3. Alla mina fadderbarn är vuxna, de flesta bor på annan ort. Men ringa eller skajpa går bra. Finns man i samma stad kan man ju gå på promenad med glasspaus – iakttagande behövlig försiktighet!

Amanda Audas-Kass, finlandssvensk läsambassadör (Foto: Arkiv / Emelie Wikblad)

1. Jag har tio fadderbarn. Det äldsta är äldre än jag själv, det yngsta två månader ungt. Jag älskar att få vara fadder, det är typ det finaste hedersuppdrag en människa kan få.

2. Det bästa jag gjort för dem är att be för dem. Få av dem bor nära mig, alla bor nära mitt hjärta. Jag kommer ihåg dem i bön. Jag önskar att jag hade gett dem mer egentid oftare, redan från att de är små. Men med flera egna små barn är det svårare än jag önskat.

3. Ordna en träff online. Se till att ni båda har varsin glass. Med hyfsat stora fadderbarn kan du prata om livet, med lite yngre kan du läsa högt och med de allra yngsta kan du leka med duplo på varsitt håll.

Fadderdagen firas på sommarlovets första dag som i år infaller söndagen den 31.5. Kom gärna ihåg ditt fadderbarn med ett videosamtal eller skicka ett riktigt kort på posten! Mera tips och idéer för faddrar på evl.fi/fadder.

Erika Rönngård



Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pressträffar med medierna, andlig fördjupning och smarta förvaltningsstrategier. Den stora utmaningen för stiftets biskop och domkapitlet är ändå att inspirera dem som jobbar i kyrkan att hålla ångan uppe. 17.8.2011 kl. 00:00

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07