Berndt Bergs förtjänstfulla arbete som kyrkoherde och kontraktsprost uppmärksammades när han i början av året fick ta emot Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons Orden.

Han växte in i herderollen

korsholm.

Att vara präst är både ett arbete och en identitet. – Det blir en utmaning att ställa om, konstaterar Berndt Berg. Det känns konstigt att ta avsked i en tid när han inte får träffa församlingsborna.

22.4.2020 kl. 15:35

Under gymnasietiden växte kallelsen fram och en kväll vid aftonbönen klarnade beslutet att börja studera teologi.

Berndt Berg blev prästvigd år 1978 och hans första prästjobb var som t.f. kyrkoherde i Hammarland på Åland.

– Det var ganska häftigt att komma dit utan någon erfaranhet och utan desto mer kunskap om vad administration innebär.

Han är tacksam för förstående församlingsbor och förtroendevalda som ställde upp. När han hade frågor – som om hur man skriver ämbets-
betyg – kunde han ringa någon av sina åländska kyrkoherdekollegor.

– Man lär sig småningom och faller in i rollen, säger Berg.

Med åren har han blivit desto mer bekant med det administrativa arbetet och lärt sig tycka om det. Förutom en kort tid som församlingspastor i Esbo har han alltid arbetat som kyrkoherde. Sitt första ordinarie jobb fick han i Replot. Där blev han kvar nästan 17 år. Därefter gick vägen via Oravais församling – som sedan blev en del av Vörå – till Korsholms svenska.

– Det har blivit en vana att hålla på med det administrativa, trots att det jag mest tycker om att göra är gudstjänster, förrättningar – och människomöten överhuvudtaget.

De senaste åren har Berndt Berg vid sidan av kyrkoherdeskapet haft förtroendeuppdrag som kontraktsprost och prästassessor.

– Nu på slutet har det kanske varit lite väl intensivt. Jag har fått dela min tid mellan domkapitlet, prosteriet och församlingen.

Möten mellan människor är livsnödvändiga, anser Berndt Berg. Han värdesätter verksamhet som ger människor möjlighet att mötas och diskutera: från smågrupper till kyrkkaffet efter gudstjänsten.

Gudstjänsterna är ändå det centrala som definierar en kristen församling.

– De skiljer oss från andra organisationer i samhället. De är centrum i vår verksamhet och det som egentligen motiverar att vi finns till.

När han ser tillbaka på vad som förändrats mest i församlingsarbetet är det den digitala utvecklingen som sticker ut. När han började jobba skrev han på skrivmaskin – nu är prästens viktigaste arbetsredskap – vid sidan av Bibeln – datorn och telefonen.

Vad kommer du att sakna?

– Som präst går fritid och arbete in i varandra. Min identitet är präst, både i arbete och fritid, och det kommer att bli en stor förändring när arbetssidan faller bort. Det är nog med lite bävan jag ser fram emot pensioneringen. Mitt liv har till så stor del bestått av arbetet i församling och kyrka.

I huvudsak har han trivts med allt arbete, och att det varit så omväxlande. Det blir en utmaning att ställa om till livet som vanlig församlingsmedlem.

Finns det något du inte kommer sakna?

– Att det ibland kör ihop sig och blir så väldigt mycket datorarbete att man riskerar att försumma människomötena. Det har känts jobbigt när det ibland hotar att ta över helt och hållet.

Det allra svåraste i arbetet har varit att jordfästa barn och unga, och människor som dött i tragiska olyckor.

– Det har berört mig själv mycket starkt och de jordfästningarna och minnesstunderna har känts mycket tunga också för mig personligen, när jag delat den sorg som anhöriga och andra känt i den situationen.

De sista veckorna inför ledighet och pensionering blev annorlunda än Berndt Berg tänkt sig. Hans avskedspredikan är framflyttad från april till augusti och han hoppas att den kan bli ett ordentligt avslut.

– Det känns lite konstigt att sluta sitt aktiva arbete i en sån här tid, när jag inte egentligen får träffa mina församlingsbor. Det känns faktiskt lite sorgligt.

Emelie Wikblad



Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47