Osäkerheten gör det svårt för oss att planera ens för de närmaste månaderna. Många av oss bär på en oro inför framtiden. Och en del har svårt att orka med alla omställningar i vardagslivet.
Ändå har dagarna blivit ljusare och längre. Våren är på kommande och snart firar vi påsk. Det ska bli sommar också i år. En tid då allt väcks till liv igen och vi vågar tro på framtiden. Någonstans inom oss kommer vi ihåg sköna sommardagar och ljumma kvällar, ett blått hav och en molnfri himmel.
Även om det är jobbigt att leva med både svåra och fina sidor av livet samtidigt, så är det nog så här som verkligheten för det mesta är. På ett eller annat sätt. För det händer sällan att vi skulle få vara genomlyckliga en längre tid. Få av oss lever ett liv utan bekymmer och svårigheter. Ett liv i begränsning och oro påminner oss också om att det finns människor vars vardag för det mesta ser ut så här och ibland mycket värre.
När svårigheter och bekymmer gör sig påminda händer det ibland att vi, ofta helt plötsligt, inser vad som är värdefullt i våra liv. Jag tror att många av oss den här påsken ser hur viktig familjen, arbetskamraterna, vännerna och släktingarna är. Vi talar mer med varann, tar oftare kontakt och bryr oss om hur andra har det. Det större fysiska avståndet gjorde att vi ändå har kommit närmare varann. Det blev på en gång så tydligt i vårt samhälle att det bara är tillsammans som vi kan vara starka.
Påsken ger också ett större sammanhang. Under stilla veckan, d.v.s. veckan innan påsk, läses berättelserna om hur Jesus mötte de mörka dagarna och lidandet. Han kom själv till den punkten att det enda som fanns kvar var att säga till Gud: ”I dina händer befaller jag min ande”. Jag ser en stor trygghet i det. Hur livet än vänder sig får vi lägga vårt liv i Guds kärleksfulla händer. Gud har omsorg om oss och vill oss alltid väl.
Påskdagen är livets dag. Det är dagen då livet vinner över döden. Den tomma graven berättar om att Jesus är den starkare och den som öppnar dörren till den större dimensionen i tillvaron, till ljuset och livet. Allt slutar då inte med döden. Det finns något mera. Jag tänker mig att det är som om en lång och skön sommar väntar.
Den här påsken ser jag tydligare än förut att när allt kommer till allt, så är det tryggt att vi har varandra och får lita på Guds omsorg och kärlek.
Jag vill önska dej en fin påsk i väntan på sommaren!
Kristus är uppstånden!
Bo-Göran Åstrand
biskop i Borgå stift
