Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Böner i keltisk tradition i Finlandiahuset

Keltiska böner.

De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext.

29.1.2020 kl. 00:01

Pirjo Kantala är präst och jobbar med den finskspråkiga Tomasmässan. Tomasmässan är en gudstjänst som firats i Agricola kyrka sedan 1988. Den präglas bland annat av mångsidig musik och en strävan efter ökad växelverkan mellan deltagarna. Innan Kantola kom till Tomasmässan jobbade hon med retreatverksamhet. Där kom hon första gången i kontakt med de keltiska bönerna, och hon har märkt att de ofta talar till människor i dag.

– De är lätta att närma sig. De använder ett enkelt språk och talar ofta om saker man känner igen.
Naturen och skapelsen är ett återkomande tema, likaså gästfrihet.
– Det är teman som passar väl för vår tid när vi är oroade över naturens tillstånd. De påminner om att vi hör samman med naturen.

De keltiska bönerna har rötter i den kristendom som utövats bland annat på Irland och i Skottland sedan 400-talet. Det finns böner som överlevt från medeltiden, men de flesta har skrivits sedan intresset för det keltiska väcktes på nytt. Många av bönerna kommer från en kommunitet på ön Iona utanför Skottlands kust.
En keltisk välsignelse som är bekant för många i psalmform är Må din väg gå dig till mötes (May the Road Rise to Meet You). Den sjungs ofta i Tomasmässan.

Pirjo Kantala säger att de keltiska bönerna, som ofta tar fasta på naturen och skapelsen, passar bra in i vår tid när många känner oro för naturens tillstånd. (Foto: Erika Rönngård)

Flera bekanta element från Tomasmässan kommer nu att göra ett gästspel på Minä olen-mässan i Finladiahuset, ett evenemang med inriktning på kropp, själ och ande.
– Vi går till den plats dit människor kommit för att söka, i stället för att stanna kvar i kyrkan och vänta på att folk hittar oss där.

I sitt arbete med Tomasmässan har Kantala märkt att många människor överraskas i mötet med de meditativa inslagen, sångerna och de keltiska bönerna.
– Vi sitter ofta fast i våra egna uppfattningar om vad bön, psalmsång och kyrka är. Ibland kan det bli en aha-upplevelse när man får se att det var annorlunda än man föreställde sig.

På Minä olen-mässan i Finlandiahuset 8–9. 2 kan den som är nyfiken få ett smakprov. Under lördagen varvas meditativ musik med keltiska böner i Terrass-salen klockan 12-13 och mässbesökarna kan också avrunda dagen på mässan genom att delta i Ehtookellot-kvällsandakten på samma plats kl 16.30–17.30.

Här hittar du hela listan över församlingarnas program på Minä olen-mässan.

Erika Rönngård



vanda svenska församling. Vanda svenska församlings flytt undan mögelproblemen har varit en långkörare. 23.2.2015 kl. 15:45

FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00