Sjur Isaksen besökte Helsingfors och talade till församlingsmedarbetare om att möta föräldrarna som vänder sig till församlingen för att ordna dop.

Dopet är en chans att mötas

dop.

Ett enda möte kan avgöra om en människa vill ha med kyrkan att göra. Sjur Isaksen tror att dopsamtalet har stor potential.

22.11.2019 kl. 09:12

Sjur Isaksen jobbar i Uranienborg församling i centrum av Oslo och har varit lärare vid prästutbildningen.

Liksom i Finland hör kring 70 procent av befolkningen i Norge till kyrkan, och allt färre låter döpa sina barn. Förra året döptes bara 51 procent av barnen som föddes i Norge (i Finland var siffran 65 procent). Ändå blev 56 procent av unga i Norge konfirmerade och 87 procent av avlidna fick en kyrklig begravning.

– Det är alltså inte bara så att en större del av samhället står utanför kyrkan, utan det är kyrkans medlemmar som inte låter döpa sina barn, säger Sjur Isaksen.

En skillnad mellan länderna är att dopen i Norge i nio fall av tio sker i församlingens huvudgudstjänst. På så sätt blir dopet ett tillfälle då människor kommer till kyrkan.

– Dopet har en självklar plats i gudstjänstens liturgi. Norrmännen vet överhuvudtaget inte om att det finns alternativ – och vi berättar det inte heller för dem, ler Isaksen.

Vad innebär kvalitet i doparbetet? frågar sig Isaksen. Han räknar upp tre punkter: god teologi, goda ritualer och goda möten. Främst placerar han de goda mötena.

– Det handlar om alla länkar i en församlings kontakt med människor, från den som svarar i telefon på kansliet till prästens dopsamtal.

Det första mötet avgör människans inställning och intresse för att ha med kyrkan att göra. Det är stor skillnad på om den som svarar i telefon säger: ”oj, här finns inte tid förrän i februari” eller ”grattis, vad roligt att vi valt att låta döpa ert barn!”

Potentiella själavårdssamtal

Att göra tro istället för att prata om tro, är något Isaksen beskriver som en viktig del av kyrkans fostran. Många norska barn vet vad muslimerna gör, de känner till bönetider, Ramadan. Men frågar man vad kristna gör har människor svårt att svara.

– Vi bjuder in dem att göra de kristna sakerna, utan att vänta på att de ska förstå dem.

Ett exempel: genom att delta i dopet ökar kapaciteten att förstå vad dopet handlar om. Här är dopsamtalet en inkörsport. Isaksen vill lyfta det här samtalet från plikt till något med stor potential. Frågar man föräldrarna ett halvår senare är chansen stor att de minns mer av dopsamtalet än av den nervösa dopdagen.

– För nervösa, stressade, sömnlösa nyblivna föräldrar har vänligt bemötande stor betydelse.

Isaksen är i grunden själavårdslärare och anser att dopsamtalen med fördel kan betraktas som potentiella själavårdssamtal. I grunden handlar det om att visa omtanke, uppmärksamhet och bjuda in den andras sårbarhet.

– Samtidigt finns det en gräns: i ett själavårdssamtal kan du vänta dig att den andra vill visa sin sårbarhet. I dopsamtalet finns inget sådant kontrakt.

För att bygga tillit behöver man vara öppen för alla känslor de kan bära på.

– Ingen händelse i mitt liv har varit så omvälvande som att bli far, konstaterar Isaksen.

Oftast är det de praktiska frågorna som människor först tar upp i dopsamtalet. Att ha koll på allt som ska hända ger trygghet.

Knepigare är det med de existentiella frågorna. Men det här är också en chans att undervisa om varför kyrkan värderar dopet högt.

– I Norge kan till och med präster vara besvärade av att tala om Gud. Jag får jobba med mig själv för att komma från trevligt småprat till allvaret.

Bakom det ligger en tanke om att föräldrarna nog inte är så intresserade. Men han anser att de som vänder sig till kyrkan förtjänar att bli tagna på allvar som religiöst intresserade människor.

– Om jag kan gå in i mötet med förståelsen att jag kan lära mig något av dem blir det mycket trevligare att vara präst.

Emelie Wikblad



Bok. – Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf. 26.11.2020 kl. 14:14

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54