Syskonen Christel och Robin Runne har båda två döpts inför sina respektive konfirmationer. Konfirmationen var ändå en större grej, säger de.

Du hinner döpa dig före konfirmationen

konfirmation.

Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen.

3.10.2019 kl. 10:39

– Det är bara att anmäla sig till lägret. Det är inget problem att du inte är döpt och det blir en jätterolig tid, säger Christel Runne som döptes efter sitt konfirmandläger.
Hennes bror Robin Runne döptesett par år senare, efter sitt konfirmandläger och tillsammans med en kompis. Christel Runne berättar att det var flera stycken som blev döpta samtidigt som hon, och att det gjorde henne mindre nervös.

För båda syskonen gick dopet till på samma sätt.
– Vi var klädda i albor och satt framme i Matteuskyrkan. Sedan gick vi fram i tur och ordning tillsammans med våra faddrar. Faddrarna välsignade oss och sedan satte prästen lite vatten på våra huvuden och sade: nu är du medlem i kyrkan. Efteråt fick vi varsitt ljus, säger Christel Runne.

Robin Runne tyckte att konfirmationen var mer spännande än dopet.
– Konfirmationen hade man ju hört om hela livet, dopet kom mera plötsligt. Under konfirmationen var det också mera att hålla reda på.
Båda två har själva varit med och valt sina faddrar.
– Jag valde två faddrar som var med i kyrkan. När min bror skulle döpas ställde jag och en av hans hjälpledare upp som faddrar, säger Christel Runne.

Dopet och konfirmationen hör ihop. – Konfirmationen är en bekräftelse av dopet, och därför behöver man vara döpt för att bli konfirmerad, säger Stefan Myrskog, ledande sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Man kan säga att konfirmationen är ett kvitto på att man fått lära sig vad den kristna tron handlar om.

När han varit i kontakt med församlingsanställda runt om i Borgå stift tycker han sig ha sett en ökning i antalet unga som döps inför konfirmationen, vilket också statistiken visar.
– Det här är också ett tecken på skriftskolans popularitet, de unga vill verkligen vara med om lägren på en naturskön plats, njuta av miljön och möjligheten att dela gemenskap och diskutera frågor om livet med någon som har tid att lyssna, säger Myrskog.

Att konfirmandundervisningen behållit sin popularitet kan vi enligt Myrskog tacka goda ledare för, både anställda och hjälpledare.
– De som jobbar med barn och unga i kyrkan gör ett bra arbete. Efter skolan är konfirmandtiden landets största nätverk för de unga, och jag skulle vilja hälsa alla beslutsfattare att de måste göra allt för att kunna prioritera tjänster för just barn- och ungdomsverksamheten. Här görs en stor samhällsinsats.

Syskonen Runne tycker inte att man ska vara orolig om man är odöpt och vill anmäla sig till konfirmandundervisningen. Det är bara om man vill bli konfirmerad som man behöver vara döpt, och det behöver man inte veta säkert före konfirmandundervisningen.
– Efter lägret vet du om du vill konfirmera dig eller inte. Jag fick höra att man under konfirmandlägret tar reda på vad man tror på och kan ta ställning till om man vill bli konfirmerad, säger Robin Runne.

Dags att anmäla sig

  • Alla som är födda 2005 och medlemmar i en församling har fått brev i slutet av september med info om skriftskolan 2020 och instruktioner om hur man anmäler sig. Anmälningen är öppen under oktober.
  • Har du inte fått något brev? Eller har du fått brev från en annan, kanske finsk, församling men önskar gå i konfirmandundervisning på svenska? Kontakta den svenska församlingen på ditt område.

Bor du i Helsingfors? Hit kan du vända dig:

  • Johannes församling: Kontakta ungdomsarbetsledare Nicolina Grönroos (nicolina.gronroos@evl.fi).
  • Matteus församling: Kontakta någon i ungdomsteamet: Tonja Paavola (tonja.paavola@evl.fi) Patricia Högnabba (patricia.hognabba@evl.fi) eller Daniel Jakobsson (daniel.jakobsson@evl.fi).
  • Petrus församling: Kontakta ungdomsarbetsledare Ida-Marie Skogvik (ida-marie.skogvik@evl.fi) eller skriftskolteolog Jonathan Silfverberg (jonathan.silfverberg@evl.fi).
Erika Rönngård



Samhälle. Tammerfors stad och stadens evangelisk-lutherska församlingar har slutit ett samarbetsavtal rörande krishjälp i storkatastrofer. 11.7.2008 kl. 00:00

Insändare. Det var Åbo, det var vinter, man studerade. Marken var frusen, täckt av ett kallgnistrande frosttäcke. Man var ensam. Det tärde på mig, alla chanser verkade blockerade. Omvärlden tycktes likgitlig. Studierna i stiltje,  ovisshet, mentalt trött. Och så - helgen. De ensammas helvete. Allt stänger. Inspirationen försvinner. Gamla tankar i gamla spår. Så jag fick nog; gav efter, alkohol. Några timmar senare, aningen mer alkohol i kroppen, ute på dansgolvet. Otroligt. De fanns överallt. Kvinnorna. Ljushåriga, mörka, studerande, blonderade, lättklädda. Lockelsen slet i mig; det hade varit mycket längesen jag vågat mig ut. Rädsla. För våld. För vad som skulle tänkas hända om jag gick över gränsen. För att förlora någonting, för att dö. Mitt förhållningssätt till kvinnan har alltid varit präglat av skuld; som ung var jag mycket rädd för Guds straffdom och vad som skulle ske om jag vågade närma mig någon utan... ja, utan vad? Tillåtelse? Välsignelse? Emellertid; nu hade allt sådant dövats bort, men desto större blev däremot smärtan från kvällen ifråga.Och något odefinierbart som skrämde mig därinne i discot. Än i denna dag kan jag inte säga vad det var. Men därinne blev jag till slut skrämd från vettet; jag var på väg in i ett landskap där allt var tillåtet och där jag inte längre kunde identifiera mig med mig själv eller min kristna kallelse. Jag var ute i ingenmansland. Jag såg det underbara som det borde ha varit - och jag blev besviken.  Bakfull, darrig och gråtande gick jag hem vid femtiden på morgonen, ur stånd att förstå vad som skrämt mig så mycket därinne. Besvikelse, antar jag, likaväl som rusighet, liksom något tabu jag brutit. Jag ville bara därifrån. Ännu nästa dag var jag rädd, utan anledning, och sorgsen över mitt förfall: kanske över vad jag tänkt göra. Vad jag velat göra. Vad jag rentav oreserverat ansett mig ha rätt att göra, bara för att jag upplevt mig vara i överläge gentemot kvinnorna, som jag annars krupit för... dyrkat i det tysta, vänt all min ångest mot... tiggt om förståelse, fjäskat för att få den, nyttjat olika verbala taktiker för att be om den. Jag hade betett mig illa, även om jag inte just gjort något; men mentalt hade jag klivit över en odefinierad gräns. Och inför Gud; endast med Jesu hjälp kunde jag till slut restaurera min upplevelse och ta den med i bagaget. Slutligen trodde jag mig förstå: i Jesu ögon var de lika mycket värda som jag, troende eller ej - och jag lika mycket värd som de. 11.7.2008 kl. 00:00

Insändare. I kolumnen "Staten som änglamakerska" KP 10.7.2008 finns en formulering om sjukvårdens kamrerssjälar.   10.7.2008 kl. 00:00

Människa. I ett mångkulturellt förhållande är kompromisser en del av vardagen. 10.7.2008 kl. 00:00

Världen. Antalet skilsmässor i Danmark har på fyra år sjunkit med cirka tio procent, från närmare 15 800 skilda par år 2004 till drygt 14 000 skilda par 2007. Det intressanta i statistiken är att motsvarande siffra bland par som varit gifta i mindre än sex år sjunkit med hela 30 procent. 10.7.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag var inte särskilt ungdomlig ens när jag var ung, hälsar Marco Bonacci,  kommen per cykel till Esbo domkyrka från en sommarsamling i Köklax kapell. Just nu är han alterneringsinhoppare i Esbo svenska. 10.7.2008 kl. 00:00

Marina Wiik. Fredagen för några veckor sedan var en sorgedag. ”Du måste göra dig av med dom där. De har blivit alldeles platta och luktar illa”, sa han med en blick på mina svarta sommarskor som hängt med ett bra tag. 10.7.2008 kl. 00:00

Ledare. Nyligen presenterades kyrkans klimatprogram. Det är ett rätt omfattande dokument i jämförelse med till exempel kyrkans strategi. Miljöprogrammet är på närmare 70 sidor medan strategin ryms på en normal A 4 vikt i tre delar. 10.7.2008 kl. 00:00

Samhälle. När människorna behöver soup, soap och salvation går det inte att ta sommarledigt. Frälsningsarméns inackorderingshemmet på Alpgatan 25 är öppet hela sommaren. 9.7.2008 kl. 00:00

Människa. ”Om ingen frågar mig vad vila är så vet jag. Men om någon frågar mig vet jag det inte.” Liksom Augustinus reflekterade över tiden har Margareta Asp funderat på fenomenet vila. 9.7.2008 kl. 00:00

Världen. Det råder delade åsikter om projektet att översätta Bibeln till patois, det inofficiella språket på Jamaica. 9.7.2008 kl. 00:00

Kultur. Tusentals gudstjänstbesökare har de senaste åren samlats till metallmässor, gudstjänster med metallmusik landet runt. Nu ges tolv psalmer som arrangerats för metallmässorna ut på cd. 8.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Borgå domkyrkas återuppbyggnad är lyckligen slutförd, men större och mindre kyrkrenoveringar pågår även på annat håll. 8.7.2008 kl. 00:00

Kultur. Lärjungen och aposteln Tomas liv kommer att bli film i Indien. 8.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. En psalm. Ett tal. En psalm. Ett tal. Det är strukturen i ”seurat”. Herättäjäjuhlat följer samma beprövade tradition också i stor skala i huvudstadsregionen. 7.7.2008 kl. 00:00

Påsktraditioner. – Jag var ett med mitt ägg, och det avgjorde allt. 12.4.2017 kl. 09:36

tro. Det är inte lätt att bygga en församling från grunden. Robin Nyman har försökt. För hans del slutade det i ett känslomässigt stort, mörkt hål. 11.4.2017 kl. 11:37

kyrkodagar . Än hinner man anmäla sig till kyrkodagarna i Åbo. 10.4.2017 kl. 11:59

Påsk. Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen. 7.4.2017 kl. 13:58

sibbo. PÅSKVANDRING. Kom i tid. Klä dig varmt. Ta på dig stövlarna. Kärlekens väg drar genom Sibbo igen. 6.4.2017 kl. 12:21