Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

Gruppen som gillar de djupa diskussionerna

på djupet.

Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat.

29.7.2019 kl. 10:00

Allt började med att Mats Bergvik och Kristian Norrback, som känner varandra sedan tidigare, satt och diskuterade.

– Mats sade ”Oj, jag skulle nog vilja ha någon slags filosofigrupp!” Jag svarade att det vill jag också, minns Kristian Norrback.

Det här var år 2014 och sedan dess har Bergvik och Norrback, som med glimten i ögat kallar sig the Founding Fathers, kunnat gå loss på just de djupa diskussioner de hade längtat efter. I början samlades några stycken, men periodvis har uppemot tio personer deltagit. Just nu har Amici in spiritu fem medlemmar som deltar regelbundet. Utöver Bergvik och Norrback är Hillevi Lasén och Joakim Snickars med vid intervjutillfället.

Allt från gamla greker till Greta Thunberg

Amici in spiritu betyder vänner i anden. Ibland får diskussionen löpa fritt då vännerna träffas, men för det mesta har någon av dem förberett ett ämne eller tema. Under en period gick gruppen systematiskt igenom många av de stora filosoferna. De har också bekantat sig med de centrala tankarna hos olika teologer och psykologer.

– Poängen är egentligen inte att lära sig mer om någon viss gubbe utan snarare att fånga in ett visst tema så att samtalet inte blir alltför ofokuserat, konstaterar Kristian Norrback.

Ämnesområdena som gruppen behandlar är heller inte strikt begränsade till just teologi, filosofi eller psykologi.

– Förra gången testade vi att teckna med höger hjärnhalva. Vi skulle inte alls titta på pappret då vi ritade och inte heller försökte tänka hur någon viss sak ”ska” se ut. Det var jätteintressant och utmanande, berättar Mats Bergvik.

Ibland står samtidsfrågor på schemat. Gruppen har avhandlat allt från vargarnas vara eller icke-vara till Greta Thunberg och klimatångest.

– Ett av de svåraste och mest intressanta samtalen vi har haft handlade om Martin Bubers jag-du-baserade etik. Det var inte helt enkelt att förstå, men just därför så bra. I den här gruppen tar vi oss tid att faktiskt försöka sätta oss in i också mer utmanande frågor, säger Hillevi Lasén.

Mats Bergvik minns för sin del ett tillfälle då gruppen diskuterade teologen Anders Nygrens Eros och agape som något av en ögonöppnare.

– Det kändes som att vi kom åt själva kärnan i kristendomen den gången, säger han.

Trygghet och öppenhet

Joakim Snickars konstaterar att gruppen har flera funktioner. Dels är samtalen allmänbildande och dels tillfredställer den ett behov av fördjupning.

– Kroppen har sina behov av mat och sömn, men också sinnet har sina behov. Det kan vara kultur eller djupa samtal. I varje människas medvetande finns det frågor som man egentligen aldrig från några svar på, till exempel om existensens ursprung och mening. Att få diskutera sådana frågor känns väldigt stimulerande.

Hillevi Lasén konstaterar att kontinuiteten i gruppen är jätteviktig.

– Tack vare att vi genom åren har lärt känna varandra väl är vi trygga med varandra och vågar faktiskt uttrycka våra åsikter.

Visst händer det att det hettar till i någon diskussion och att deltagarna försvarar egna uppfattningar, men något riktigt gräl har det aldrig blivit.

– Jag tycker att respekten för olika åsikter har funnits med ända från början. Även om vi inte alltid håller med varandra finns det utrymme för alla att uttrycka sig, säger Bergvik.

– Den där gången då jag talade om Martin Luther var ni alla emot mig. Det var uppiggande, inflikar Norrback med ett skratt.

Lasén fortsätter:

– Vi har alla lite olika bakgrund och livsåskådning och just det gör samtalen så givande.

Våga umgås med motpartens åsikt

I sociala medier och nyhetssajternas kommentarsfält erbjuds forum för diskussion som aldrig förr, men som Joakim Snickras konstaterar blir resultatet sällan några goda samtal, snarare tvärtom.

– Jag tror att många i sådana forum skriver för att de är arga och vill släppa ut sina känslor, fortsätter Mats Bergvik.

Medlemmarna i Amici in spiritu är överrens om att förutsättningen för en god diskussion är att man försöker förstå den andras synvinkel. Därmed inte sagt att man själv behöver byta åsikt.

– Så länge man faktiskt lyssnar på varandra och uttrycker sig respektfullt går det oftast bra att samtala. Det finns ingen orsak att dumförklara den andra eller börja kalla varandra saker bara för att man inte är överens, poängterar Lasén.

I samband med biskopsvalet kom det fram att den blivande biskopen liksom flera av de andra kandidaterna ser splittringen inom kyrkan som ett stort hot och något han vill arbeta för att överbygga. Hur ser medlemmarna i Amici in spiritu på situationen inom kyrkan?

– För det första tror jag att det inte går att sträva efter någon total samstämmighet mellan olika åsikter, konstaterar Joakim Snickars.

Kristian Norrback poängterar att allt heller inte kan diskuteras i det oändliga, utan ibland behövs det i stället beslut och handling.

Mats Bergviks recept för en öppen diskussion är att våga umgås i tanken med motpartens åsikter:

– Vad är det med meningsmotståndarens åsikt som jag är rädd för? Vad skulle kunna hända om det blev på motpartens sätt och varför vill jag inte det?

Johanna Granlund



Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34