Ärkebiskop Tapio Luoma.

Ärkebiskop Tapio Luoma: Vår välfärd kan inte bygga på fiendebilder

kyrkomöte.

Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdag morgon. I sitt öppningstal efterlyste Luoma en konstruktiv syn på nationalism.

7.5.2019 kl. 13:26

– Hemmets, religionens eller fosterlandets välfärd kan aldrig grunda sig på isolering, agg, fiendebilder eller betoning av vår egen förträfflighet på bekostnad av andra folkgrupper eller andra nationer. Meningen är att hemmet, religionen och fosterlandet lever i växelverkan med andra hem, religioner och länder. Nu behöver vi en sådan förståelse av finländskhet och Finland, sade ärkebiskopen.

Kyrkomötet för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samlas till vårsession på Turun kristillinen opisto i Åbo tisdag till fredag 7–10 maj.

Under veckan ska kyrkomötet behandla en granskning av stiftsgränserna och diskutera några ombudsinitiativ, bland annat om att minska på kraven för faddrar och frigöra tidpunkten för högmässan. Utvecklande av ungas delaktighet i kyrkans förvaltning står också på agendan.

Den problematiska nationalismen ser bakåt och inåt
I tisdagens öppningstal påminde Luoma om det kommande europaparlamentsvalet. Den riktning Europa väljer har betydelse för de enskilda medlemsländernas medborgare – också för finländarna.

Nationalismen har ansetts vara den historiska stötestenen för det gemensamma Europa. Ett nationalistiskt identitetsbyggande är enligt Luoma inte i sig problematiskt. Han menar att medvetenheten om nationaliteten är en viktig del av människans jag.

– Det är värdefullt att vi kan känna oss som just finländare. Det hjälper oss att förstå världen och gestalta vår roll bland andra nationer. Det förenar oss.

Luoma menar att nationalismen blir problematisk i det skedet då den överbetonat vänder nationens och medborgarnas uppmärksamhet inåt – när bara det som man anser är till fördel för det egna landet eller egna folket är viktigt.

– Den problematiska nationalismen ser bakåt istället för att blicka mot framtiden – och ofta mot en svunnen tid som aldrig ens existerat. Den har en romantisk uppfattning om en tid som representerar nationens förlorade storhet och ära. Ofta finns här också en vilja att skapa en enklare värld som är lättare att kontrollera, där gränserna mellan människor är absoluta och övervakas noggrant, sade Luoma.

– I en värld som blir allt mera ett leder ett sådant tänkande till isolering – till och med till ovilja och oförmåga att vara med och bestämma om frågor som rör ett större område än det egna och som påverkar alla gemensamt.

Luoma påminde om att vi genom att aktivt tillsammans med andra länder och folk delta i byggandet av Europas framtid kan påverka framtiden för våra hem, religion och vårt land.

– Också kyrkan arbetar tillsammans med andra kyrkor för vår världsdels bästa. Vårt mål är att visa på hopp, Guds verklighet och den kraft som grundar sig i hoppet. Detta hopp ger kraft och mod också då optimismen vacklar.

Kyrklig tidningstjänst



eutanasi. Endast var sjätte läkare som arbetar med döende patienter är för eutanasi. 20.2.2017 kl. 10:08

kärlek. Kan kärlek vara något så oromantiskt som att bara stanna? 17.2.2017 kl. 21:35

gospel. Den som är nyfiken på att pröva på vad det egentligen är att sjunga gospel har sin chans i mars. 17.2.2017 kl. 10:22

Borgå stift. Stiftsfullmäktige i Borgå stift tillsatte vid sitt möte i Karleby på tisdagen (14.2.2017) en nämnd som har som uppgift att främja det kyrkliga arbetet och stöda församlingarnas utveckling på Åland. 15.2.2017 kl. 14:28

tro. – Tänk att jag får ha en relation till Gud i ett postsovjetiskt, sekulariserat Estland – det är nåd, säger Janne Kütimaa, som bor i Tallinn och på Åland. 15.2.2017 kl. 13:51

sjukdom. Gitte Laurell fick en cancerdiagnos i fjol, och noterade efter en tid att en del människor började undvika henne. Hon plitade därför ner fem råd för hur man kan bemöta människor med cancer i vardagen. 16.2.2017 kl. 00:00

statistik. Från årsskiftet ska församlingarna rapportera sina aktiviteter veckovis till kyrkostyrelsen. Nytt är att också de frivilligas insatser ska bokföras. 15.2.2017 kl. 01:00

film. I Martin Scorseses drama Silence baserar sig på Shûsaku Endôs roman från 1966 om den verkliga jesuitmunken Cristóvão Ferreira. 13.2.2017 kl. 16:08

domkapitlet i borgå. I framtida kyrkoherdeval ska alla som söker en kyrkoherdetjänst intervjuas av domkapitlet. 13.2.2017 kl. 12:13

Recension. På Svenska teatern blir Tove Jansson en konstnär som målar förvånansvärt lite. 9.2.2017 kl. 11:41

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, en av kandidaterna i kyrkoherdevalet i Vasa, är missnöjd med domkapitlets bedömning av kandidaternas meriter. 8.2.2017 kl. 16:53

pensionsfond. Avkastningen på Kyrkans pensionsfond överskred målet på sex procent i fjol. 8.2.2017 kl. 15:04

Norska kyrkan. Den första februari tog Norska kyrkan i bruk ett könsneutralt vigselformulär, där bland annat orden ”brud” och ”brudgum” tagits bort. 6.2.2017 kl. 12:27

Bok. Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds tilldelades i söndags, på Runebergsdagen, ett av Svenska litteratursällskapets litteraturpris. 6.2.2017 kl. 12:23

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35