Som familj måste man fundera på vad man vill göra och vad man har råd med. En dag på stranden är ett billigt semesternöje.

Har du höga krav på semestern?

Förväntningar.

Ledig tid triggar lätt stora förhoppningar om att få lite av allt: innehållsrikt program, tillräckligt med vila och tid för att odla våra relationer. Men om det inte blir som man tänkt då?

7.6.2018 kl. 00:00

– Inför semestern tror jag att det kan finnas en uppsjö av tankefällor. Vi tänker kanske att detta ska bli den bästa semestern någonsin. Allt ska bli perfekt, och alla ska få sina önskemål uppfyllda. Då får vi påminna oss om att det perfekta finns i korta ögonblick.

Det säger Maria Sundgren-Lillqvist som är kognitiv psykoterapeut och brukar besvara frågor i Kyrkpressens spalt ”Våga fråga”.

Maria Sundgren-Lillqvist betonar att vi får öva oss i att ta emot det som livet bjuder. FOTO: PRIVAT

Hon säger att vi inte ska tänka oss att en semester kan bli perfekt från början till slut, och att det dessutom alltid finns variationer på temat perfekt.

– Livet i sig är perfekt, men i det perfekta livet finns hela känsloskalan representerad; det betyder att vi blir glada, ledsna och arga. Allt i en salig blandning.

Kontrollbehov

Människor av vår tid är ofta vana att tänka att god planering leder till ett önskvärt resultat.

–Vi kan försöka att ordna vissa saker, men det finns alltid utrymme för överraskningar. Vi kan ordna med en fin middag, men vi har inga garantier för att middagen lyckas, likaså rår vi inte på vädret och inte rår vi heller på middagsdeltagarnas sinnesstämningar. Visst är det tråkigt om köttet blir vidbränt, regnet öser ner och barnen sliter håret av varandra, men det är livet. Vi kan inte kräva någonting, vi får i stället öva oss i att ta emot det som livet bjuder.

Och att inte kräva kan vara en svår konst för många av oss.

– Det är svårt. Jag har själv blivit bättre på det med åren. Som med allt i livet är det en balansgång mellan att våga ha förväntningar och samtidigt kunna tänka att det blir som det blir.

Ökad lycka

Vår jakt på lycka är något Maria Sundgren-Lillqvist fördjupat sig i.

– En väg till lycka är att man behöver minnas de lyckliga stunderna, för de är så korta. Om vi minns ökar det vår känsla av glädje. En annan viktig sak är att ägna oss åt andra och inte bara oss själva, såsom hjälparbete, men det är något som lätt faller bort i vårt individualistiska samhälle.

– Nutidsmänniskan fokuserar kanske för mycket på lycka. Vi blir smalspåriga och jagar frenetiskt lyckan så att den helt enkelt försvinner. Livet är inte alltid lyckligt, men det är i alla fall ett liv. Vår överlevnad är oss så given att vi har mycket utrymme för att jaga lyckan.

Det här med en given överlevnad kan också överföras till hur vi umgås med våra barn, och förstås tangerar det alla hushållssysslor som inte försvinner trots att det blir semester.

– Det är inte farligt att ha tråkigt, utan nödvändigt! Jag tror också att barnen ibland behöver göra ”tråkiga” uppgifter som att städa, diska, laga mat eller plocka ved. De behöver känna att de behövs och att deras arbete har betydelse och gagnar gruppen. Våra hem är inga hotell utan drivs av dem som bor där. De kan bli våra minibondesamhällen av i dag.

Olika viljor

Lite planering av den lediga tiden är inte oviktigt.

– Är man en familj med spridda semestrar och tusen önskemål, då behöver man fundera tillsammans. Vad vill vi göra och vad har vi råd med? Kan en del av familjen göra en sak och de andra göra en annan sak.

Och vi måste som bekant inte hinna med allt.

– Har vi alltför mycket inbokat program blir det lätt en stressfaktor. Då får vi prioritera. Ibland är det bästa alternativet att stanna hemma i lugn och ro.

Energinivån kan också variera i ett parförhållande.

– Den ena kanske vill ha många olika projekt medan den andra vill sitta och läsa böcker. Det kan ta tjugo år, men vi behöver hitta respekten för den andra, skrattar hon.

Hur mycket hänsyn måste man ta om man exempelvis har släktingar som vill hälsa på och man själv absolut inte skulle orka?

– Om du känner dig stressad och trött så försök säga att det inte passar just i dag. Och så måste vi öva oss på att ta det lite enklare. Fråga till exempel om ni kan ta det som ett knytkalas i stället. Men jag vet att det är lätt att säga att vi ska ta det enkelt, och så blir det lätt mycket förberedelser i alla fall.

Värd ledighet

En del tycker att det kan kännas svårt att vara ledig, att det ger ångest.

– Då behöver vi fundera vad som ligger bakom denna ångest. Är det så att mitt människovärde sitter i mina prestationer? Och de flesta tänker väl att andra är värda sin ledighet, så varför skulle inte jag vara värd att få vara ledig?

– Ångesten kan också bero på att semestern är en tid av överraskningar, jag kanske upplever att jag inte har kontroll. Dock är sanningen den att det är ytterst lite vi har kontroll över i livet.

Ledig tid är väldigt viktigt för att orka med resten av arbetsåret. Forskning visar att man bör vara ledig minst tre veckor i sträck för att få ut den bästa effekten, säger Sundgren-Lillqvist.

– Ledighet behöver inte betyda att jag gör ingenting under fyra veckor, men för en del människor kan det vara det de behöver.

Och vilan kan bädda för kloka insikter. Något som exempelvis författaren och pastorn Tomas Sjödin förtjänstfullt lyft fram, tycker hon.

– Vi behöver inte vara rädda för att möta oss själva. Det är egentligen något vi inte kommer undan. Men ibland kan det vara lättare att resa jorden runt än att göra den inre resan.

Ulrika Hansson



Tuulikki Koivunen-Bylund. Tuulikki Koivunen Bylund, emeritusbiskop i Svenska kyrkan, är en av fyra författare som skrivit under en debattartikel om dödshjälp i Dagens Nyheter. 1.2.2016 kl. 16:08

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Kyrkoherden i Esse, Kaj Granlund är delvis tjänstledig i vår för att utveckla och sälja resurshanteringsprogrammet Katrina till Sverige. 1.2.2016 kl. 15:58

Många av kandidaterna till kyrkomötet är beredda att ge upp vigselrätten – men motiven varierar. Däremot finns det en beställning på ett starkare stift. 28.1.2016 kl. 00:00

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA. 26.1.2016 kl. 13:08

ida-maria wikström. Mer eller mindre hela livet har Ida-Maria Wikström utkämpat en kamp mot orealistiska prestationskrav. 28.1.2016 kl. 00:00

våga fråga. "När ni har talat om problemet på det här sättet kommer ni så småningom fram till att ni båda har ansvar för hur ni hanterar situationen." 26.1.2016 kl. 12:28

ungdomens kyrkodagar. Det är dags att bli konsekvent, anser unga i kyrkan. 25.1.2016 kl. 15:14

Peter Blumenthal, den enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Saltvik har förklarats obehörig för jobbet. 22.1.2016 kl. 16:08

Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10

Svenska samskolan i Tammerfors. Tre obligatoriska gymnasiekurser i religion minskar till två i augusti.– Undervisningen handlar om kunskap, inte om att tro eller inte tro, säger läraren Sabina Lindholm. 21.1.2016 kl. 08:05

Terapi. Borgå folkakademi och Samaria Akademin ordnar en gemensam tvåspråkig utbildning i kristen lösningsfokuserad terapi. Behovet av ”kortterapi” är stort, enligt arrangörerna. 19.1.2016 kl. 11:00

färgläggning. Kyrkpressen bjuder på färgläggning för vuxna i papperstidningen under vårvintern. Först ut som illustratör är Johanna Öst Häggblom. 21.1.2016 kl. 00:00

kyrkosångsförbund. I samband med kyrkomusikdagarna på Åland förra veckan valdes också en ny styrelse för Finlands svenska kyrkosångsförbund rf. 18.1.2016 kl. 12:37

de förstfödda. Flera biskopar har nu satt ner foten när det gäller några personer inom laestadiangrenen De förstfödda (esikoislestadiolaiset) som i december delade ut nattvard på eget bevåg, utan några präster närvarande. 18.1.2016 kl. 12:33

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34