När inget längre är roligt

Depression.

Det är viktigt att vara uppmärksam på sig själv. Om inget längre är glädjefyllt är det dags att söka hjälp

17.11.2017 kl. 10:11

Den mörka tid på året vi nu befinner oss i kan kännas tung på många sätt.

– En del funderar på om det är mörkret som påverkar dem när de känner sig nere. Mörkret kan säkert vara en bidragande faktor, men är man depressiv beror det ofta i första hand på livssituationen. Det kan också vara kopplat till ens hormonbalans och till hur vårt samhälle fungerar i dag med människor som jobbar för mycket.

Det säger Anna Korkman Lopes som är utbildad psykolog och jobbar på familjerådgivningen i Helsingfors samfällighet.

Då är något på tok

Det är viktigt att vara uppmärksam på sig själv.

– Kvinnor fungerar ofta utifrån andras behov, men man måste ge de egna behoven den uppmärksamhet de kräver. Man kan inte ta sitt eget välmående som en självklarhet.

Det finns både psykiska och fysiska signaler som kan tyda på depression.

– Om man märker att man inte längre har något nöje av det man brukar tycka om att göra, om det är svårt att komma sig ur sängen och gå till jobbet eller studierna och om man bara vill vara för sig själv och inte gå någonstans – då har det gått för långt.

Och det är värt att kolla upp läget i tid.

– Om man känt sig deppig i mer än två veckor och inte fått livet att fungera så lönar det sig att söka hjälp, säger Korkman Lopes.

Var och en får sina egna och specifika symptom.

– Om man känner sig själv vet man vad man brukar få. Det är den svagaste länken som ger vika. En del får migrän, andra får ledvärk. Också då humöret svänger väldigt snabbt så att man är snäsig, saknar tålamod, är hemskt irriterad och arg på allt och ens reaktioner är oproportionerliga så kan det vara ett tecken på depression.

Andra signaler att vara uppmärksam på är svindel och ryckningar i ansiktet.

– Olika typer av ticks har med trötthet och stress att göra.

Självhjälp och andras hjälp

Det kan låta som en kliché, men faktum är att små justeringar i vardagen kan ha stor betydelse för ork och humör.

– Det finns klara samband mellan rörelse och välmående, därför brukar motion vara en del av behandlingen av depression.Vid rörelse producerar kroppen nämligen mera serotonin.

Motion behöver inte vara något krävande som utförs i gym eller simhall.

– Håll det enkelt. Uträtta ärenden till fots, ta trappan i stället för hissen. Tio minuter om dagen är betydligt mer än inget alls.

Också maten har betydelse.

– Hur skärpta vi är har att göra med vad vi ätit de senaste två timmarna. Det är värt att fundera på om näringen kommer från snabbmat och godis eller från naturliga råvaror.

Att välja bort i vardagen är en viktig konst.

– Vi kan lätt ta på oss ansvar och aktiviteter som inte skulle behövas. Även om vi är entusiastiska i början kan det bli för mycket. I barnfamiljer kräver dessutom barnens aktiviteter en hel del skjutsande. Om man inte lyckas välja bort kanske man i stället prutar på sömnbehovet, och det är aldrig en bra idé.

Mänsklig kontakt behöver vi alla, kanske speciellt om vi känner oss nere.

– Men i vilken dos måste man fundera ut själv. Vad ger mig energi och vad tröttar ut mig?

Många har fördomar mot mediciner och är rädda för eventuella biverkningar.

– Men depression är en allvarlig sjukdom, potentiellt dödlig. Därför är det värt att diskutera för- och nackdelar med mediciner med en läkare. Mediciner tar inte ensamma hand om problemet utan måste kombineras med att man tar itu med grundproblemet som kan ha med ens livssituation och relationer att göra

Ulrika Hansson



MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38