För många är ljuständning på gravarna under allhelgonahelgen en mycket viktig tradition.

Livets väg är också ljusets väg

Avsked.

Ljuset är en stark symbol. Det följer oss från dopet till döden. Det tröstar, stillar och hjälper oss att minnas.

3.11.2017 kl. 15:31

Barbro Eriksson är sjukhuspräst på Mejlans sjukhusområde i Helsingfors. Hon ser livscykeln på nära håll i sitt jobb, från dop till avskedsandakt och allt där emellan.

Vid dopet

– Ljuset ges brinnande vid ett dop. Det blir en tyst symbol för det Jesus sa: Jag är världens ljus.

Ibland tar livet helt andra vägar än vi hade hoppats på.

– Jag minns speciellt när jag jordfäste ett barn som jag hade döpt några år tidigare. Mamman funderade på vad hon skulle göra med dopljuset. Hon beslöt sig för att tända det och låta det brinna ner. Det tog sjuttio timmar, och hon släckte det inte under den tiden.

I sjukrummet

Ofta ombeds sjukhusprästen att hålla en avskedsandakt när någon dött.

– Det blir ett värdigt slut som på något vis sätter ramar på sorgen. På sjukhuset är allting väldigt avskalat, då blir ljuset en mycket stark symbol.

Men i sjukhusmiljö är levande ljus inte tillåtna av säkerhetsskäl, och det kan tyckas låta sterilt att prata om ledljus.

– Men de moderna ledljusen har till och med fladdrande låga numera. Jag har ibland ett ledljus i fickan inför en avskedsandakt.

Också andra symboler är viktiga under en avskedsandakt, som kan hållas flera dygn före döden eller efter att någon avlidit.

– Jag har min bönbok med mig och en ikon på Jesus och Jesu mor. Jag brukar också plocka fram ett kort med en ängel. Det får bli altartavla när jag ber att Guds änglar ska ta emot den döende.

– I kyrkan använder vi många symboler. Det är svårt att sätta ord på sorg och död. Jag tror att kyrkans symboler och ritualer lugnar och tröstar.

– Vi får komma ihåg att Jesus själv var ångestfylld inför sin död. Och till tröst för dem som inte finns till hands när en nära anhörig dör: lärjungarna orkade inte vaka med Jesus. Och det berättas att de efter hans död var rädda.

Vid graven

På alla helgons dag fylls mörkret av hundratals ljus på många begravningsplatser. I Barbro Erikssons barndomshem har det alltid varit en viktig tradtion med ljuständning på gravarna.

– Min mamma är 92 år och hon sköter det fortsättningsvis. Hon tänder alltid gravljus på alla helgons dag och på julafton. Det har varit oerhört viktigt för henne att hon själv får göra det.

Ljuständningen i kyrkan under allhelgonahelgen fyller en slags kollektiv funktion.

– När vi ser att 50 ljus tänds för dem som gått bort sitter kanske 300 personer i kyrkan som har sorg.

I vardagen

När en nära anhörig till Barbro Eriksson gick bort för ett par decennium sedan berättade hon det för en äldre släkting men fick inte de traditionella kondoleanserna till svar.

– Min släkting sa bara: vi tänder ett ljus och minns. Det kändes fint.

Ljuset drar ner på takten.

– Man blir stilla inför tända ljus. Därför blir det andakt.

Och med sorg kan man inte skynda.

– Människor tror att det är bråttom ut ur sorgen, men man får ge sig tid. Det får ta tid att sörja

Ulrika Hansson



Mest läst

    SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

    ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

    profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

    KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

    KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

    BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

    beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

    Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

    Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

    Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

    sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

    Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

    folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

    PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

    profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

    antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

    sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

    KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

    ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

    konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

    Mest läst