Gudstjänsten äger rum i en bokhandel i centrala Helsingfors.

Halvar Sandell lämnade kyrkan, grundade eget

församling. Nu leder han lilla S:t Martins församling och siktar på att bygga upp en gemenskap för dem som känner att folkkyrkans tröskel blivit för låg och taket för högt. 25.10.2017 kl. 14:37

En regnig söndagsmorgon i Helsingfors. I en bokhandel ett stenkast från Södra kajen har ett tiotal personer samlats till gudstjänst. Bokhandelsbordet har blivit altare, stolar har ställts fram och i det lilla köket puttrar kyrkkaffet.

En ung musikstuderande spelar det första ackordet på digitalorgeln, och församlingen brister ut i sång.
Det är medlemmarna i S:t Martins församling som samlas till veckans gudstjänst. Vid ankomsten har jag fått en lapp med välkomstord, men också en förmaning: ”Nattvarden är knuten till en bestående gemenskap och är inte ett individuellt val för dagen.” När det blir dags för nattvard är det jag och en annan som sitter kvar i bänken.

Efter gudstjänsten är stämningen hjärtlig. Halvar Sandell har klätt av sig sin gyllenglittrande mässhake (beställd från en katolsk webbshop i Polen) och vi äter äppelkaka med vaniljsås.
– Du hade sådan tur som kom just idag! säger en församlingsmedlem som var särskilt förtjust i dagens predikan.

S:t Martin är en nygrundad församling, och den är inte underställd något stift eller någon biskop. Sandell, som länge varit präst i folkkyrkan, har lämnat den, och några av dem som tidigare besökt hans högmässor har följt honom till den nya gudstjänstgemenskap han håller på att bygga upp.
– Vid årsskiftet 2017 trädde jag ut ur folkkyrkan. Då började jag ha fullständiga högmässor, säger Sandell.

Han påpekar att han säkert fått problem med anmälningar till biskop och domkapitel om han valt att stanna kvar i folkkyrkan och gjort anspråk på sitt ämbete där. Men nu gjorde han ”rent hus”.

Varför gjorde du det?
– Skulle vi utan hinder eller betänkligheter kunna gå i högmässor i de svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors skulle det vara orätt av oss att upprätta ett eget altare.

Som det nu är ser Sandell många problem och hinder med att ha nattvardsgemenskap med folkkyrkan. Kyrkan har liberaliserats, och kontakten till bibelordet saknas, menar han. Dessutom tycker han att bekännelsen måste vara just luthersk. Han vill lyfta fram evangeliet, sakramenten och Kristi reella närvaro i nattvardens element. Han menar att dagens folkkyrka inte står för den kontinuiteten.

Läs hela intervjun, samt kommentarer av biskop Björn Vikström och professorn i religionsvetenskap Peter Nynäs, i papperstidningen som utkommer i morgon.

Sofia Torvalds



ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26