De här korten används i ortodox religionsundervisning i lågklasserna.

Kyrkslätt gjorde fel med religionsundervisningen

religionsundervisning. I Kyrkslätt har alla barn, oberoende av åskådning, undervisats i samma grupp. Föräldrar klagade, och nu kom Regionförvaltningsverket med sitt utslag: kommunen gjorde fel. 30.8.2017 kl. 12:36

– Det känns bra att beslutet kom, och att det var tydligt, säger Jarri Vuorio, som väntat sedan förra hösten på att hans yngsta barn ska få den undervisning i ortodox tro han har rätt till.

I mars skrev Kyrkpressen att Vuorio varit missnöjd med att familjens yngsta barn inte längre fick undervisning i ortodox religion. I familjens hemkommun Kyrkslätt hade den svenska utbildningssektorn nämligen tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt, eller till och med önskvärt, att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Vuorio kämpat envist för sin sak. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket. Förra veckan kom Regionförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna, äntligen med sitt utslag i fallet: de delar av lärokurserna som inte till innehållet är lika kan inte undervisas av en gemensam lärare.
– Följande steg är att se hur det blir med undervisningen. Även om skolåret redan har börjat hoppas jag att det ska hända något konkret redan på hösten, säger Vuorio.

Jarri Vuorio är speciellt glad över att utlåtandena både från Diskrimineringsombudsmannens byrå och Utbildningsstyrelsen tydligt pekat på missförhållanden i den gemensamma undervisning i åskådningsämnen som införts i Kyrkslätt.
– När en lärare undervisar alla är det inte möjligt för minoritetsbarnen att få det stöd de skulle få om de hade en egen åskådningslärare. Och Utbildningsstyrelsens utlåtande visar tydligt att även om rubrikerna är likadana är innehållet i det stoff som ska undervisas inte likadant för de olika åskådningarna, säger Vuorio.

Också Milena Parland vid Ad Astra Helsingfors, en förening som stöder skolor i frågor som gäller dialog, mångfald och religion, är nöjd med beslutet.
– Man kan inte hinna med allt som finns i läroplanen om man ska undervisa i tre eller fem olika åskådningar, det kan ju vem som helst förstå. I praktiken dominerar den lutherska läroplanen.

I Kyrkslätt visade det sig att man undvikit att använda religiösa begrepp som till exempel ”dop” och talat om ”namngivning” i stället.
– Det här beror på okunskap. I skolan kan man lära sig om religioner, men man ska undvika att förkunna.
Klagoskriften till Regionförvaltningsverket poängterar att det i praktiken blivit så att man hittat på ett helt nytt ämne i Kyrkslätt.
– Så kan man inte göra. Det är synd att man inte använt sig av den expertis som de här frågorna kräver. Vid Utbildningsstyrelsen ger man råd, säger Parland.

Hon hoppas att beslutet ska leda till att man i kommunerna i god tid vänder sig till experter när man gör upp nya läroplaner i åskådningsämnen.
– En enkel tumregel är att kolla upp om minoriterena själva har hörts.
– Det är viktigt i all undervisning att tänka på att det barn som hör till en minoritet får sin röst hörd. Klimatet i hela gruppen blir bättre när mångfalden bejakas.

Hon påpekar att det är viktigt också för samhällsklimatet att religiösa minoriteter får stöd från skolan.
– De små muslimska samfunden har oerhört små resurser, det är jätteviktigt att skolan kan ge islam-undervisning som är i samklang med skolans värdegrund och samhället. Det finns inte en chans att göra det på en lektion där olika åskådningsgrupper ska sitta tillsammans om läraren saknar behörighet i islam. Forskning visar att de finländska minoritetsföräldrarna uppskattar den egna religionsundervisningen väldigt mycket, säger Parland.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Teologi. Huvudfrågan i den pågående debatten om vem som har rätt att ta del av nattvarden har gällt prästens skyldigheter och rättigheter när det gäller att dela ut nattvarden. Är prästen skyldig att ge den åt alla, eller har han rätt att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? 20.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. Gud och religionen har blivit allt viktigare för finländarna. Det framgår av den kyrkliga delen av den senaste finländska World Values-undersökningen. 20.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. I väntan på talkokrafter flagnar målfärgen på Förbundet Kyrkans Ungdoms kanslihus i Nykarleby. Men inne i huset har renoveringen verkställts. Nyanställd i den gamla väckelserörelsen är teologen Fredrik Kass. 20.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Gemensam nattvard och ett ömsesidigt erkännande av präst-, biskops- och diakontjänster. Det föreslår en samdelegation för Finlands evangelisk-lutherska kyrka, Finlands svenska metodistkyrka och Suomen metodistikirkko. 19.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. Vi blir allt mer egocentriska och globala värden betyder allt mindre. Det visar en kartläggning baserad på material i World Values-undersökningar. Men vad det riktigt beror på är enligt forskarna svårt att säga. 19.9.2007 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkans Internet-anslutning ska enligt planer utrustas med ett innehållsfilter som blockerar webbplatser med pornografi, spel, politisk extremism och annat som kyrkan anser vara olämpligt. 19.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tre personer har sökt kyrkoherdetjänsten i Ingå församling. 19.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen för den lutherska kyrkan i Finland föreslår för kyrkomötet att rösträttsåldern i församlingsval sänks till 16 år från nuvarande 18. 19.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. Lagstridigt och ensidigt. Kyrkostyrelsen använder starka ord i ett utlåtande till biträdande justitieombudsmannen angående hans linje i frågan om utdelning av församlingstidningar. 19.9.2007 kl. 00:00

Världen. Biskopen i Luleå stift, Hans Stiglund, har personligen besvarat över 700 brev som medlemmar i stiftet har skickat honom. 18.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tjänsten som kyrkans kommunikationsdirektor har sökts av 29 personer. 18.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det är egentligen ett helt vanligt klubbrum, ni vet, av det mera oinspirerande, fönsterlösa slaget. Men just nu är det som en mjuk famn. Omvärlden känns fjärran, tiden står stilla. Det här är en böneoas. 18.9.2007 kl. 00:00

. Efter fyra års studier vid Helsingfors universitet ser jag fram emot att i början av oktober få hämta ut mina magisterspapper. 18.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 38/2007 Lovade inflytelserika politiker, kanske till och med hela partier, att höja vårdarnas löner med 500 euro i månaden? 18.9.2007 kl. 00:00

Världen. Den socialdemokratiska brittiska regeringen vill se flera statligt finansierade konfessionella skolor i landet. 18.9.2007 kl. 00:00

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00

prästvigning. Vid prästvigningen i Borgå domkyrka 20.3.2016 har teologie magister Daniel Nyberg ordinerats till prästämbetet. 22.3.2016 kl. 09:34

”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00