Biskop Angaelos leder den koptisk-ortodoxa kyrkan i Storbritannien. Han har fått utmärkelser för sitt ekumeniska arbete.

Ondskan besegrar vi bara tillsammans

koptiska kyrkan. Fanatiskt våld är en farsot som ingen tro eller stat längre klarar av ensam, menar den koptiska biskopen Angaelos 27.4.2017 kl. 10:34

Biskop Angaelos är biskop för den koptisk-ortodoxa kyrkan i Storbritannien. Dessutom är han en erkänd ekumenisk aktör, som i dagarna bland annat deltog i ett samtal i Kairo mellan muslimska äldrerådet och representanter från Kyrkornas världsråd.


Där förde han fram samma tankar som han delar i veckans Kyrkpressen: Den religiösa extremismen är hela världens bekymmer och den kräver en kraftig gemensam insats.
– Problemen flyttat ut ur Mellanöstern. Den situation vi står inför övergår vad en nation, stat eller kyrka klarar av ensam. Det är oerhört viktigt att vi kan hitta en lösning tillsammans, säger han.
Som kopt avvisar han minoritetsstämpeln. Kopterna är infödda i Egypten och har en rättmätig plats där.
– Det handlar om ett utrymme som måste delas av alla. Det här är inte något man får undgå att erkänna – inte när vi ser hur andelen kristna i Irak och Libyen har krympt till nästan ingenting, säger biskop Angelos.

Glastaket blev våld
På palmsöndagen bombades två kyrkor i Tanta och Alexandria. 45 gudstjänstfirare dog i attentaten, likaså fyra poliser som var ditkommenderade för att skydda kopterna.
Det är inte första gången. År 2013 upplevde de kristna en rad systematiska attacker, när anhängare till det Muslimska brödraskapet attackerade och brände över 40 kyrkor.
Enligt Angaelos började våldet mot kristna med en systematisk diskriminering som syns bland annat i arbetslivet.
– Eftersom det finns ett glastak för kristna inom många branscher i den allmänna sektorn har de varit tvungna att söka sig till den privata sektorn. Där blev många väldigt framgångsrika, vilket ledde till att de blev ännu mer utsatta, nu på grund av sin framgång.
Allt det här pågick, enligt honom, medan världen teg om det som hände. Det våld som sprider sig nu är något som inte går att ignorera:

Religionsfriheten är en gåva
Ju mörkare världen ter sig, desto större är uppdraget, menar biskopen och påminner om den bibliska liknelsen om lampan på lamphållaren:
– Det handlar om det ljus som skiner för hela världen, och det är något vi måste slå vakt om. Du förstår: Mitt budskap som biskop blir bristfälligt om det gäller enbart de kristna. Om han ger sin kärlek till de som är förskjutna och förföljda vare sig de är baha’ier, yasidier, judar eller muslimer så får inte heller jag vara partisk. Religionsfrihet, rätten att välja själv är gåvor från Gud, givna till hela mänskligheten. Det tumult ondskan förorsakar är rent konkret en ström av flyende människor, bland dem kristna som lämnar sina ursprungstrakter.
Men den koptiska kyrkan har en annan utgångspunkt.
– Det finns 13 miljoner av oss i Egypten. Vart skulle vi ta vägen? Vi är i husarrest och har inte planerat att gå någonstans.

Finns det en risk att ISIS nu vänder blicken mot kopterna och vad kan man göra i så fall?
– Problemet med den strategi de har antagit är att det handlar om ensamvargens anfall. Det kan hända var som helst. Jag tror att det enda som hjälper är att vara en kristen, att älska och förlåta.
90 procent av världens kopter bor fortfarande i Egypten. Hur ser då exilkopterna på det som sker i hemlandet?
– Vi talar inte om exilkopter, utan ser oss som en enda gemenskap. Förföljelsen fogar oss samman. Förstås är de som bor utomlands oroliga för sina familjer, det är värre när du själv är långt borta.
Ju mörkare det blir i världen, desto tydligare skiner och syns ljusen, enligt biskop Angaelos. Och nu tycks det tyvärr som om den blir allt mörkare. Ändå säger han:
– Vi måste göra något åt den här situationen. Vi måste börja diktera berättelsen. Vi är inte offer!

En längre artikel med biskop Angaelos ingår i veckans papperstidning.

May Wikström



parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44