Christer Nyman och Leif Tallroth monterar ytterdörren medan Dag Granberg och Uno Höglund jobbar inne i själva bastun.

Utan pensionärer ingen bastu vid Pörkenäs

Talko. Medan lägerverksamheten ligger nere över vintern är talkoaktiviteten i Pörkenäs i Jakobstad desto större. I vinter byggs en bastu. 6.3.2017 kl. 10:59
Hammarslagen hörs från skogsdungen vid stranden.

– Vi bygger en traditionell strandbastu utan rinnande vatten och avlopp. Det blir en vedeldad njutningsbastu vid havet, säger Mats Backman, verksamhetsledare på lägergården i Pörkenäs.

Det betyder att bastun varken får tvättrum eller dusch.

– Man gör som förr i världen, tvättar sig i havet. Vi har tillgång till hinkvatten och fat, men det är havet som gäller. Reservplanen är att man duschar i de andra husen.

Vattnet ska tas från en ytvattenledning och värms i en behållare på bastuugnen.
Får man bygga så nära stranden?

– Vi hade tänkt bygga högre upp på stranden, men stadsplanearkitekten ville inte vi skulle röra sanddynerna. Han föreslog att vi skulle bygga i skogsdungen i stället, säger Backman.

Backman uppskattar att en bastu med dusch och avlopp hade kostat till och med 150 000 euro.

– Det hade rört sig om summor som vi inte har råd med. Nu är budgetförslaget 30 000 euro. Men vi har fått extrakostnader på cirka 10 000 euro.

Den största delen av bastun finansieras av leaderpengar genom Aktion Österbotten.

– Det är EU-pengar som NTM-centralen godkännner. Vi har också en del privatfinansiering och så bygger vi till största delen på talko. Utan talkoarbetarna hade vi inte över huvudtaget kunnat tänka på att bygga.

Grunden, spirningen av väggarna, plåttaket och elinstallationerna är de arbetsmoment som man köpt in. Resten görs på talko.

Eftersom bygget är ett leaderprojekt har man ett fastspikat datum när bastun ska stå färdig, den 26 april.

– Den tidtabellen håller, säger Backman. Efter det sker en granskning. Vi får elda bastun när granskarna kommer.

Det har funnits behov av en bastu i långa tider, men på allvar började Backman planera bygget hösten 2015.

– Den första tanken var att barnen skulle få någonstans att värma sig då de simmat. Därifrån utvecklades projektet och nu ska bastun betjäna olika typer av grupper; allt från barnläger med hundra barn till grupper på tjugo personer. Vi planerar också att hyra ut den åt utomstående.

Bastun är trettio kvadratmeter. I den ingår förutom själva bastun också två omklädningsrum och ett allrum. Mot havet får bastun en veranda. En ny väg leder ner till stranden.

– Vi räknar med att tjugo barn och kanske tio vuxna ska rymmas i bastun på en gång. Kriteriet var också att man ska ha havsutsikt från bastulaven. Vägen möjliggör att man kan ta sig ner med invataxi och rullstolsbundna kan njuta av utsikten från verandan.

Lägergården har en övernattningskapacitet på 111 personer.

– Vi uppnår vår maxkapacitetet under ett par veckor under sommaren. Under sommarmånaderna har vi i snitt mellan 60–80 personer här varje dag. Det betyder att vi får elda bastun varje dag.

En vanlig sommar tar lägergården emot församlingarnas skriftskolläger och barngrupper. Här ordnas lägerskolor och besök av grupper från företag. Varje år firas här mellan fem och tio bröllop.

– I sommar kommer Mustasaaren seurakunta, den första finskspråkiga församlingen, hit med ett skriftskolläger.

Bokningläget för sommarmånaderna är alltså bra.

– Den stora utmaningen är att få mera folk hit under vinterhalvåret.

I stället utnyttjas vinterhalvåret för att renovera och rusta upp lägergården. Backman har en grupp på ett tiotal pensionärer som under åren deltagit i talkoarbetet. På grund av bastubygget har gruppen förstorats till tjugo i vinter.

– Det är roligt när folk vill jobba på talko här. De som fyllt åttio har begärt pension men jag har inte beviljat den ännu. Området har stor potential och så länge vi har lite pengar och talkokrafter utvecklar vi.

Förutom bastun renoveras nu två rum i logementet. De senaste vintrarna har man jobbat på logementet och toaletterna.

Akustiken i matsalen har också förbättrats genom att man hängt upp akustiskivor i taket.

Och behovet av talkoinsatser tar inte slut med bastun.

– Renoveringen av logementet borde slutföras. Det krävs sextiotusen euro för att få det gjort. Dessutom ger bastun ett nytt behov av talkoinsatser: att hugga ved. Men också det har jag fått löfte om, säger Mats Backman.
Johan Sandberg



Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37

betraktat. "Det går så lätt att förvandla den här tiden till ett enda långt fredagsmys. Glögg och pepparkakor för hela slanten. Men ska vi under den här adventstiden försöka slå följe med mannen som lånar en åsna för att komma närmare oss?" frågar Juanita Fagerholm-Urch. 30.11.2019 kl. 09:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36