Kari Kanala, bekant bland annat från tv-programmet Ensitreffit alttarilla, bjöd tillsammans med Radio City in till fotbollskväll i Pauluskyrkan.

Fotboll sänker tröskeln till kyrkan

församling. Pauluskyrkan i Helsingfors förvandlades till en livlig fotbollsstudio under kvartsfinalerna i fotbolls-EM. En fotbollsnattvard fick markera samhörigheten mellan församling och fotbollssupportrar. 21.7.2016 kl. 14:51
Under ett av slutspelen i EM-turneringen i fotboll omvandlades Pauluskyrkan i Helsingfors till en gigantisk fotbollsstudio. Evenemanget arrangerades av Paulus församling och Radio City, som ursprungligen låg bakom idén. Kyrkoherden i Paulus församling, fotbollsfreaket Kari Kanala, tilltalades genast av tanken.

– När Radio City kontaktade mig väcktes mitt intresse direkt. Fotbollen och kyrkan har många liknande drag – båda skapar en känsla av samhörighet och gemenskap, där alla tillhör ett och samma lag både i stunder av vinst och förlust. Jag ville därför bidra till att ordna något som förenar dessa två, säger Kanala.

Fotboll i positiv anda

Evenemanget inleddes med en ”fotbollsnattvard”, som trots det spännande namnet gick mer eller mindre traditionellt till. Fotbollstemat präglade ändå både inledningsorden och förbönen. Syftet med nattvarden var att markera samhörigheten mellan fotboll och församling, och att skapa atmosfär för kvällens match som spelades mellan Wales och Portugal. Efter nattvarden började spelet som besökarna kunde följa med på en stor skärm vid altaret.

Under kvällen hade Pauluskyrkan kontakt med Radio Citys studio, där sakkunniga kommenterade den pågående matchen. En av kommentatorerna var biskop emeritus Wille Riekkinen, vars hjärta alltid klappat lite extra för fotboll. Han poängterar ändå att det hela borde tas med en nypa salt.

– Det är ju ändå bara ett spel. I fotboll är alla viktiga, och tillräckliga som de är med sina egna styrkor och svagheter – precis som det är i verkliga livet, säger Riekkinen.

Det håller också Kari Kanala med om.

– En för alla, alla för elva. Livet är som en lagsport där ingen lämnas i sticket, säger Kanala.

Fotbollskyrkan gjorde aktiv reklam genom flera sociala medier. På Facebook hade evenemanget över tvåhundra intresserade, och dessutom användes hashtaggen #futiskirkko aktivt både på Instagram och Twitter.

En sund själ i en sund kropp

När det gäller fotboll och dess koppling till kyrkans budskap poängterar både Kanala och Riekkinen att människan är en helhet, vars alla delar behöver vård och uppmärksamhet.

– Människan har både en fysisk, psykisk och andlig sida. Det är viktigt att ständigt utveckla alla dessa tre sidor. Kyrkan fokuserar alltför ofta endast på andliga och psykiska värderingar, utan att ta den fysiska sidan i beaktande. Också den tanken vill vi lyfta fram, säger Kanala.

Han menar att fotboll dessutom är ett ypperligt sätt för folk att förenas och skapa en gemenskap också över språkgränserna.

– Att sparka boll tillsammans är ofta det första man gör vid exempelvis flyktingförläggningar. Fotbollen ger alla ett gemensamt språk, säger Kanala.

”Kyrkan inte alltför helig”

Kanala har även tidigare varit med om att ordna liknande, lättsamma evenemang där idén är att hålla tröskeln till kyrkan så låg som möjligt. När han arbetade i sjömanskyrkan i Hamburg ordnades även där en fotbollsstudio i samband med Europamästerskapen år 2002. Den gången var ändå själva studion inte placerad i ett kyrkligt utrymme - någonting som Kanala nu ville ändra på.

– Kyrkan som utrymme ska inte betraktas som alltför helig. Det som gör kyrkan helig är mötet mellan människan och Gud, och det mötet kan också ske genom fotboll, säger Kanala.

Tvärtom menar han att evenemang som detta bidrar till att nytt folk vågar ta steget in i kyrkan, och märker att det inte är så oöverkomligt som de kanske tidigare trott. När det första steget är taget blir det lättare att vända sig till kyrkan i framtiden, också vid svårare stunder i livet.

Ett alternativ till huliganism

På den avspända tillställningen i Pauluskyrkan var det alltså helt tillåtet att skrika, skratta och gråta, eller att på annat sätt fritt reagera på den känsloladdade matchen. Någon oskriven regel om att man måsta sitta tyst och stilla i kyrkan gällde över huvud taget inte. Nolltolerans gällde ändå alkoholdrycker.

– Vi har nattvard. Och kaffeservering. Ofta brukar det vara trevligt att titta på match med ett ölstop i handen – vi vill också på den punkten erbjuda ett annorlunda alternativ, säger Kanala.

– Fotboll erbjuder i värsta fall en möjlighet till huliganism. I bästa fall är det vägen till en gemenskap som är öppen för alla, tillägger han.
Sarah Lönnqvist



kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35