Kriser tar inte semester

kyrkans samtalstjänst.

När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare.

8.7.2016 kl. 10:44

Sommaren ser alla fram emot – eller det skulle man åtminstone kunna tro. Faktum är ändå att den inte alls är årets höjdpunkt för alla ungdomar. Uppehållet från skolvardagen och fritidssysselsättningar, och därmed också från många viktiga nätverk, skapar för många ett socialt tomrum.

När vardagen tystnar och kalendern blir tom tar ångesten, ensamheten och de dystra tankarna lätt över. De kanske har bubblat under ytan redan länge men dämpats av den hektiska vardagen, menar Titi Gävert, sakkunnig inom Kyrkans samtalstjänst.

– Kriser kan uppstå när som helst, och därför är det viktigt att det alltid finns hjälp att få, säger Gävert.

I juli får samtalstjänsten allra flest samtal. Problemen som människor vill prata om rör allt mellan ångest, ensamhet och relationer – ibland handlar det också om allvarligare saker såsom familjevåld, känslor av självhat eller meningslöshet. Den jourhavande krisarbetaren finns till för att lyssna, stöda och vid behov ge tips och råd för framtiden, till exempel i form av användbara nätsidor eller en konkret adress som man kan söka sig till för vård.

Anonymitet sänker tröskeln

Även organisationen HelsingforsMission har en krisjour för unga, som också är gratis och öppen på sommaren. Robert Nilsson, krisarbetare och teamledare vid Krisjouren, anser att man fortfarande inte talar tillräckligt öppet om ungdomarnas psykiska ohälsa.

– Det är någonting vi definitivt behöver jobba på – både i skolorna och nationellt, säger Nilsson.

Både Krisjouren och Kyrkans samtalstjänst jobbar på att hålla tröskeln för att ta kontakt med dem så låg som möjligt. Någonting som redan sänker tröskeln rejält är möjligheten att vara anonym, menar Gävert.

Hjälp genom olika kanaler

Både Krisjouren och Kyrkans samtalstjänst går att nå via en telefontjänst med utsatta öppettider. Dessutom har Kyrkans samtalstjänst en nätjour, där man anonymt kan skicka meddelanden till krisarbetarna som svarar inom sju dagar. Till Krisjouren kan man skicka e-post.

Krisjouren jobbar aktivt med att sprida information om sin verksamhet och om psykisk ohälsa, både genom att besöka skolor och evenemang och genom sociala medier. De finns redan på Facebook och Instagram, och planen är att öppna ett Snapchat-konto och en YouTube-kanal i framtiden. Kyrkans samtalshjälp har å sin sida valt att satsa på ett Ask.fm-konto och en SMS-tjänst. Informationen om deras verksamhet sprids huvudsakligen via församlingarnas ungdomsarbete.

Här finns länkar till Kyrkans samtalstjänst och Krisjouren för unga.

När borde jag ringa?

Både Nilsson och Gävert poängterar att det aldrig är för tidigt eller för sent att söka hjälp.

– Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite. Redan det att du tänker tanken, “borde jag prata med någon om det här?” visar att du borde göra det, menar Nilsson.

Sarah Lönnqvist
Emelie Melin



Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen. 26.9.2007 kl. 00:00

Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder. – Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska Missionssällskapet i Mali. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. – Vi håller fast vid att äktenskapsbegreppet fortsättningsvis skall förbehållas det officiellt ingångna förpliktande samlivet mellan man och kvinna, står det i norska kyrkorådets uttalande som svar på regeringens förslag om ett liknande äktenskapsbegrepp för samkönade par. 24.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Över en miljon barn och vuxna deltog i församlingarnas familjearbete i fjol. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. Förra veckan öppnades svenska riksdagen. I gudstjänsten i Storkyrkan fick deltagarna för första gången höra stycken ur både Bibeln och Koranen. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. President Martti Ahtisaari talade på Kyrkans Utlandshjälps 60-årsjubileum i dag, söndag. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Portarna i muren kring Borgå domkyrka byggs om. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som skall utreda den svenska utbildningen som ger kompetens för kyrkliga tjänster. 22.9.2007 kl. 00:00

notis. Kyrkan i Ylivieska ska byggas upp på nytt, har fullmäktige i Ylivieska församling enhälligt beslutat. 1.4.2016 kl. 15:26

Test. Församlingarna i Borgå donerar 10 000 euro till återuppbyggnaden av kyrkan i Ylivieska. 1.4.2016 kl. 15:22

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens pÃ¥skhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00