Christian Beijar anser att de åländska församlingarna står som en garant för det svenska språket i kyrkan.

"Behörighetskraven måste ses över för att mota prästbristen på Åland"

stiftsfullmäktige. Ålands representant i stiftsfullmäktige vill göra det lättare för präster utbildade i Sverige att jobba i Borgå stift. 29.2.2016 kl. 15:57

Christian Beijar är de åländska församlingarnas nya representant i stiftsfullmäktige. Han anser att kyrkan på Åland mår rätt bra.

– Men det finns förstås en del problem också, det gäller främst ekonomin för de små församlingarna och prästbristen.
Många präster går i pension under de närmaste åren. Bland annat har Mariehamns församling inte fått någon sökande till den nyligen utannonserade kyrkoherdetjänsten.

– Och då måste man beakta att församlingen är välskött, har bra med resurser inom alla verksamheter och en stabil ekonomi.

Beijar anser att Evangelisk-lutherska kyrkan måste se över kompetenskraven för präster i Borgå stift så att präster utbildade i Sverige likställs med sina kolleger utbildade i Finland.

– Annars klarar vi inte av prästbristen.

Egen kyrka?

Under de senaste åren har ett visst missnöje kunnat skönjas när det gäller ålänningarnas möjligheter att verka inom rikskyrkan. Christian Beijar vill aktivt bevaka Ålands intressen i Borgå stift och slå vakt om de svenskspråkigas rättigheter i hela stiftet och vidmakthållandet av det svenska språket i den kyrkliga förvaltningen.

– Men de åländska församlingarna har och ska fortsättningsvis ha en plats i rikskyrkan och tillhöra Borgå stift. Ålands självstyrelse och också de åländska församlingarna står som en garant för det svenska språket och kan därför stöda, påverka och stärka våra svenskspråkiga kolleger i riket och vice versa.

Beijar sitter med i en arbetsgrupp inom stiftet som utarbetat ett förslag till instruktioner för en ny nämnd för åländska frågor.

– Nämnden ska fungera som ett samarbetsorgan och ska dryfta för Åland viktiga ärenden inom stiftet. Förslaget till instruktion har varit ute på remiss under vintern och förväntas fastställas av domkapitlet under våren.

Den låga närvaron på stiftsfullmäktiges möten under den förra perioden tror han beror på att motivationen svikit då många känt att de inte kunnat påverka i tillräcklig utsträckning.

– Min målsättning är att stiftsfullmäktige inte ska vara en gummistämpel.

Christa Mickelsson



Ledare. Ärkebiskop Jukka Paarma har i olika sammanhang den senaste tiden lyft fram såväl det kollektiva som det individuella ansvaret under dåliga tider. 5.3.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. När jag bjuder gäster så anstränger jag mig så mycket att bjuda på något riktigt gott att jag sällan är nöjd med resultatet. Det är för lite salt eller för mycket kryddat eller tvärtom. 5.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. I 40 år har Kyrkans forskningscentral försett kyrkan med uppgifter om hur det står till internt, hur omvärlden ser ut i ett kyrkligt perspektiv och hur omvärlden ser på kyrkan. 5.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett fyra meter långt hus uppbyggt av parförhållandets olika delar, står på torget i Lahtis 6–8 mars. 3.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Under det närmaste året grundas ett antal IT-centraler för församlingarnas bruk. 3.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma föreslår att den evangelisk-lutherska kyrkans del av samfundsskatten utökas.   2.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Då jag var liten bad jag aftonbön. Av rädsla naturligtvis, annars skulle det gå åt illa. (Åt h-e bokstavligen skulle man kunna säga). Det var vad vi lärde oss i söndagsskolan. Så jag kämpade på kväll efter kväll.  Så småningom märkte jag att bönen aldrig hjälpte. Det vill säga, det jag bad om slog aldrig in. Jag vågar påstå att en önskan i en bön har aldrig slagit in för någon på jorden levande människa någonsin. Så kanske bönen är något annat. Det kanske inte är en bön utan en slags ”lovsång”? Skulle det vara mera rimligt om det hette lovsång. I bönen finns det och en anda av att Gud är lite oberäknelig och småelak och kan rätt som det är komma med hemska straff om humöret inte är på topp. Därför gäller det att blidka Gud med bönen så att det inte händer något. Men man är aldrig riktig på säkra sidan. Vad som helst kan hända. Som ni förstår är jag inte troende, därav dessa lite naiva funderingar.     1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Under våren väljs två nya kyrkoherdar i Borgå stift. I dag provpredikar den första inför valet i Johannes församling. 1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hundrastning på begravningsplatser har väckt negativ respons eftersom  det anses som en skymf mot de döda när hundarna rör sig mellan gravstenarna. 28.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kandidatnomineringen i biskopsvalet i Borgå stift inleds fredagen den 6 mars och pågår i två månader. 27.2.2009 kl. 00:00

Människa. Mikael föddes på Luciadagen 2007. När han var två dagar gammal upptäcktes ett biljud i hans hjärta och han fick diagnoserna Fallots Tetralogi, ASD och PDA. 26.2.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag ville jobba i församlingen men med vad? Att  bli diakonissa var inte min grej, då återstod teologi. 26.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hur kan församlingarna stöda folk som permitterats eller sagts upp? 26.2.2009 kl. 00:00

Insändare. Efter att ha läst diverse blogginlägg undrar jag om det finns  någon som kan uttrycka en egen tanke utan att rada upp en hop med bibelcitat.  Känns det otryggt och skrämmande att släppa den fasta och statiska bibelklippan och kasta sig ut i havet och simma på egen hand?  25.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beviljat sammanlagt 4 634 514 euro i sammanslagningsunderstöd för åren 2009-2011. 25.2.2009 kl. 00:00

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31