En relik är ett föremål som kan knytas till ett helgon. Det kan vara en del av ett helgons kropp, ett klädesplagg, en ägodel eller ett föremål som kommit i kontakt med något av dessa. Tillbedjan av reliker förbjöds av reformatorerna.

Birgittarelik i mässa väcker frågor

relik. – Jag är högst medveten om att reliker inte har någon plats i traditionell luthersk fromhet, säger Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling. 22.10.2015 kl. 13:17

Den 7 oktober firade Johannes församling i Helsingfors sin sedvanliga onsdagsmässa. Den här onsdagen var den traditionella Birgittadagen, så de som hade hand om mässan hade valt den heliga Birgitta som tema för mässan. Under mässan hade också ett litet relikskrin med en Birgittarelik lagts fram, på ett litet bord vid sidan av mittgången, något som väckt frågor hos en del församlingsmedlemmar. Varför används en relik, en så kallad helig kvarleva, i en luthersk veckomässa?

Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling, som förrättade mässan, berättar att Birgittareliken är hans egen och inte Johannes församlings.

– Vi gjorde ingen grej av att jag tagit med relikskrinet. Det stod helt enkelt framme på det lilla bordet tillsammans med en ikon och ett Kristusljus.

När Kyrkpressen ringer Johan Westerlund, kyrkoherde i församlingen, kommer det fram att Westerlund inte känt till reliken.

– Det kom som en överraskning för mig. Mina tankar kring reliker är att de är okej för den som väljer att utveckla sin andlighet och sitt böneliv i den riktningen. Men att föra in en relik i en av våra offentliga mässor ser jag som mera problematiskt.

Westerlund är tydlig med att Johannes församling varken använder eller äger reliker.

– De som förrättar mässan har själva fattat beslut om att ha med reliken. Om Johannes församling en dag börjar använda reliker ska det vara ett resultat av diskussioner. Tills dess får Busck-Nielsen fritt själv använda sin relik, det stör mig inte alls.

Mikael Busck-Nielsen, du kom inte att tänka på att diskutera användningen av reliken med kyrkoherden före mässan?

– Det var kanske naivt av mig, men jag trodde inte att det var så kontroversiellt. Det är viktigt att förstå att reliken inte har tillbetts eller uppmärksammats särskilt och ingen har förväntat sig att den ska hela någon sjukdom. Det är min privata Birgittarelik och det var en vän till mig som frågade om jag inte borde ta med den till Birgittamässan.

Det nytillverkade relikskrinet, gjort av Busck-Nielsens bror, togs i bruk under Birgittamässan. Under mässan gavs även sjuka möjlighet till smörjelse och förbön i närhet av det lilla bordet med reliken.

– Jag tycker inte att det är så väldigt problematiskt att ta över ett föremål från en katolsk och ortodox tradition och ge det en ny vinkling. Samma sak har man gjort med ikoner. Någon kan uppleva att också det är främmande. Men det är ju inte så att ikonen tillbetts, utan den har använts som ett hjälpmedel i bönen till Gud. För mig personligen är en relik en konkret påminnelse om att en person, som fungerar som förebild för mig eller andra, har funnits.

Andra uttryck

Mikael Busck-Nielsen säger att Johannes församling har en stor bredd i sitt gudstjänstliv.

– Jag vill jobba för ett rikt gudstjänstliv, där flera sinnen aktiveras och olika klangbottnar av associationer finns med. Veckan innan hade vi tematiserat onsdagsmässan utgående från tonsättaren Arvo Pärts sakrala musik. Då fick mässan en helt annan stämning, trots att ordningen var den samma. Om man alltid vill vara alla till lags finns det en risk att man blir så slätstruken att man blir ointressant.

Johan Westerlund säger att han inte vill att Johannes församling associeras till enskilda liturgiska uttryck som kan väcka anstöt.

– Jag väljer att se på det här som ett uttryck för mångfald och en vilja att söka olika vägar. Vill man se något positivt i det här är det utmaningen, vi söker väg och är i någon mån vägröjare. Vår lutherska tradition är för verbal. Men många behöver andra uttryck än orden – helighet kan upplevas också via sinnena och olika upplevelser. Vår verbala kyrka utmanas av en händelse som den här. Men jag har också förståelse för att reliker kan kännas så främmande att de i en luthersk mässa upplevs anstötliga, säger Westerlund.

Mikael Busck-Nielsens relikskrin har fått en del att hoppa till.
Christa Mickelsson



Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33

film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

Gewargis Sliwa vigdes i söndags till ny patriark i Österns assyriska kyrka. 28.9.2015 kl. 16:20

Svenska kyrkan. Mikael Mogren tackade, på ren finska, i sin predikan sverigefinländare för allt de har gjort för Västerås stift och att för de har kämpat med hjälp av Gud och finsk sisu. 28.9.2015 kl. 16:18

flyktingkrisen. – Kommer det fler flyktingfamiljer till Jomala står prästgården fortfarande till förfogande, säger kyrkoherde Kent Danielsson. 28.9.2015 kl. 16:13

thomas wallgren. Vad fanns före Big Bang? Den frågan väcker inte Thomas Wallgrens intresse. Vad hjälper det mig att tänka på den frågan? Allt som intresserar mig finns här, säger han. 24.9.2015 kl. 00:00

Den första svenska skriftskolan inom den laestadianska väckelsen kommer att starta i oktober. 22.9.2015 kl. 13:19

kyrkans chat. Kyrkans chattjour fördubblar sina öppettider. 21.9.2015 kl. 16:10

psalmbokstillägget. I november förväntas kyrkomötet godkänna de nya tilläggspsalmerna. Två av Ungdomens kyrkodagars psalmförslag ser ut att finnas med bland de slutgiltiga psalmförslagen också efter handboksutskottets och biskopsmötets senaste mangling. 18.9.2015 kl. 12:15

katja kettu. – Religion är sinnligt, primitivt, intuitivt. Jag hör inte till kyrkan men tror på nåd och helighet, säger Katja Kettu, som skrivit romanen bakom bioaktuella Barnmorskan. 17.9.2015 kl. 08:36

Patrik Hagman. I sin nya pod förenar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman två saker de brinner för: det teologiska samtalet och att läsa böcker. 14.9.2015 kl. 12:44

marcus j borg. – Om jag ska vara drastisk är Marcus J Borgs böcker orsaken att jag förblivit en kristen människa, säger tidigare ärkebiskop KG Hammar, på besök i Helsingfors. Biskop Björn Vikström är inte lika övertygad. 11.9.2015 kl. 16:19

Nu finns ett webbverktyg för dem som vill ställa upp med heminkvartering av flyktingar. 11.9.2015 kl. 10:37

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57