"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



Kyrka. På kyrkomötet nästa vecka skall man godkänna det första evangeliet på finskt teckenspråk. 3.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vad gör en präst? Predikar och dricker kaffe. Åtminstone om man frågar eleverna i klass fem i Kyrkslätt skolcentrum. 3.5.2007 kl. 00:00

Världen. Ett projekt skall få turister att upptäcka Cyperns många kristna sevärdheter. Motiven för den kristna turismen ska vara andliga och inte ekonomiska. 2.5.2007 kl. 00:00

Världen. Arbetsmiljöverket i Sverige anser att arbetet inom kyrkliga samfälligheter lätt kan bli kaotiskt, skriver Kyrkans Tidning. Situationer där flera råd, nämnder och kyrkoherdar deltar i beslutsfattandet och alla har en egen åsikt leder ofta till osäkra beslut. 2.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Ett av gospelmusikens största pris, Dove Awards, delades ut under Gospel Music Week i Nashville förra veckan. 2.5.2007 kl. 00:00

Världen. Flera hundra unga kristna möts 3-6 maj i Stockholm för gudstjänster, workshops och gemenskap. Mötet arrangeras av den internationella brödragemenskapen i Taizé, Frankrike. 1.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan i Gruvsta, som förstördes i en anlagd brand i oktober, skall kanske inte byggas upp igen. Ärendet bordlades av Vanda kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige förra veckan. 1.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Församlingen Högalinds i Stockholm, som varje år delar ut 800 000 kronor (drygt 87 000 euro) till privatpersoner och verksamhet, vill stöda kvartersbiografen Hornstull på församlingens område med 50 000 kronor (knappt 5 500 euro) 1.5.2007 kl. 00:00

Världen. Elva olika trosinriktningar som verkar i Tyskland skrev på söndagen under en överenskommelse enligt vilken de erkänner varandras dopceremonier, skriver Dagen. 30.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. I Kaskö församling finns en magnet som drar en tillbaka, säger ungdomsarbetsledare Juhani Metsäranta glatt. Han är inne på sin tredje anställning i församlingen. Andra anställda har också återvänt. 30.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Frågan om ”Rwandapastorn” från Borgå som är misstänkt för folkmord och som varit aktiv inom baptistkyrkan diskuterades under baptistmissionens årsmöte för någon vecka sedan. 30.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. De som är engagerade i fallet Halide Latifi bereder sig nu på en lång väntan på beslut från förvaltningsdomstolen. Mikael Hidén, professor i statsförfattningsrätt, tror att politikernas bästa chans att påverka är efter att domstolen kommit med ett beslut. 29.4.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 18/2007 I november i fjol inlämnade fullmäktigeledamot Antero Laukkanen (kd) i Esbo en motion om att staden skulle göra en omfattande utredning av fattigdomen i staden. 28.4.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag har en gammal babusjka. En gång hade jag för avsikt att skaffa en ny. Men när jag i Moskva såg priset och de glänsande färgerna ville jag inte byta. Jag var nöjd med min gamla. 28.4.2007 kl. 00:00

Världen. Barn till religiösa föräldrar beter och anpassar sig bättre än andra barn. Det visar en undersökning som gjorts vid sociologiska institutet vid universitetet i Mississippi, USA 28.4.2007 kl. 00:00

diakoni. I det lilla samhället Torestorp i södra Sverige samlas en grupp kvinnor regelbundet för att sticka sjalar och be för personen som ska få sjalen. 29.10.2015 kl. 10:28

Kyrkomötet. Idas sommarvisa hör till de sex psalmer som strukits av kyrkomötets handboksutskott. Under nästa veckas session antingen godkänner eller förkastar kyrkomötet utskottets slutgiltiga förslag till tilläggspsalmer. 27.10.2015 kl. 13:44

FMS. FMS skjuter till med eget kapital för att kunna fortsätta sina projekt inom utvecklingssamarbete fram till slutet av den avtalsperiod som sträcker sig till slutet av 2016. 26.10.2015 kl. 16:06

På grund av sjunkande lyssnarsiffror har ett omfattande utvecklingsarbete påbörjats på Radio Vega. I vilken mån radioandakterna påverkas av reformen är ännu oklart. 26.10.2015 kl. 13:12

FMS. Nu står det klart att 20 årsverken ska bort från Finska missionssällskapet, på grund av regeringens nedskärningar i utvecklingssamarbete och församlingarnas ekonomiska situation. 26.10.2015 kl. 12:50