"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



Kyrka. Kyrkorna i England och Wales har startat en kampanj vars mål är att göra prästjobbet tryggare. 18.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet och Kyrkans utlandshjälp kritiserar Paavo Väyrynens biståndspolitiska program. 17.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Med sju teser vill kyrkan bidra till aktiv debatt om åldringsvården i Finland. Den röda tråden i teserna är människovärdet också i livets slutskede. Ett värde som bottnar i att människan är skapad av Gud. Kyrkan har sedan tidigare en åldringsstrategi som nu har komprimerats i sju teser. 17.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det finns mängder av kristendomsfientlig litteratur idag där Kristus och kristen tro attackeras. Den kristna tron har visserligen ifrågasatts i alla tider men det markanta för idag är att kritiken kommer så starkt från humanisterna, konstaterade Stefan Gustavsson som var huvudtalare vid årets Keswickdagar i Helsingfors. 17.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kan man tro på Gud? Hur vet man att man gör det? Och vad betyder det i praktiken? Vuxenkatekumenatet med rötter i urkyrkan är en långsam upptäcktsfärd i trons värld. På dina villkor. 17.10.2007 kl. 00:00

Samhälle. Denna vecka är kyrkans våldsfria vecka. Veckan fokuserar på hur barn påverkas av våld i nära relationer och i familjen. 16.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Varför har vi böndagar i kyrkan? 20.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Biskopen har bett kristliga radioutskottet diskutera innehållet i två radioandakter vars språkbruk ifrågasatts. 16.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. I Mariehamns församling arbetar man för att få miljöcertifikatet Kyrkans miljödiplom. 16.10.2007 kl. 00:00

Världen. Ett förslag på förändringar i utbildningarna för kyrkliga yrken har överlåtits till Kyrkostyrelsen i Sverige. 16.10.2007 kl. 00:00

Kyrka. Ekumeniska rådet i Finland firar 90-årsjubileum. Jubileumsmötet hålls i Åbo den 18-19 oktober. Mötet leds av Ekumeniska rådets ordförande ärkebiskop Jukka Paarma. 15.10.2007 kl. 00:00

Världen. 130 muslimska teologer har skrivit ett brev till världens kristna ledare där de uppmanar till större förståelse mellan de två världsreligionerna. 15.10.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 42/2007 Domkapitlet i Uleåborgs stift beslöt nyligen att för två månader avhålla en kvinnoprästmotståndare från prästtjänst. 15.10.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. Ett steg genom rätt dörr och plötsligt befinner man sig i en annan värld. Som i Narniaböckerna! Nu har jag varit med om det. 15.10.2007 kl. 00:00

Världen. År 2009 är det 500 år sedan reformatorn Jean Calvin föddes. De schweitziska protestantiska kyrkorna firar jubileet med bland annat en nyöppnad hemsida. 15.10.2007 kl. 00:00

Sex kristna kyrkbyggnader hör till de 6 300 tomter i sydöstra Turkiet som den turkiska staten tvångsinlöst. 26.4.2016 kl. 07:22

äktenskap. Förra året ingicks aningen fler äktenskap än de två föregående åren 2013 och 2014. Det visar Statistikcentralens senaste framställning. 25.4.2016 kl. 16:20

Vad ska man göra med sitt häftiga temperament? 22.4.2016 kl. 14:05

slktforskning. Om sekretessbestämmelserna vållar problem för släktforskaren kan församlingen hjälpa. 22.4.2016 kl. 13:52

frälsningsarmén. – Jag kan nästan tycka att det är ett större under av Gud att orka hålla mig under armarna än att göra mig helt frisk, säger Eva Kleman, nyutnämnd kommendör för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. 22.4.2016 kl. 13:45