– De religiösa ledarna borde stimulera de troende till att nå bortom den egna trosidentiteten och öppna sig för världens andliga traditioner, anser Antoon Geels.

Bortom den egna trosidentiteten

En kombination av lokal och global spiritualitet, kallas för glokal. Man utgår från sin egen tradition och öppnar sig för andra verklighetsuppfattningar. – Här finns nyckeln till fred i världen, tror emeritus professor Antoon Geels. 12.3.2014 kl. 14:55

I slutet av 1990-talet gjordes survey-undersökningar i en rad Europeiska länder. Bland de påståenden som ställdes fanns denna om gudsbilder: ”Jag tror att Gud är något som finns inne i varje person, inte något som finns där ute någonstans”.

– Undersökningens resultat speglar en intressant förskjutning i gudsbilden från en transcendent(frånvarande/bortom) till en immanent(närvarande/inneboende) gud. Religionen individualiseras, vilket kan medföra en avtraditionalisering, ett minskat beroende av dogmatiska låsningar, en öppning för pluralistisk mångfald.

Det här säger Antoon Geels som är emeritusprofessor i religionshistoria med religionspsykologi vid Lunds universitet (Centrum för teologi och religionsvetenskap).

Han vill argumentera för något som han kallar för en ”glokal” spriritualitet.

– Det är en kombination av orden lokal och global. Man utgår från sin egen tradition och öppnar sig för andra verklighetsuppfattningar eller livstolkningar.

– Problemet är att vi tenderar att tänka och handla enligt mönstret vi-och-dom istället för bara vi. Att göra upp med vi-och-dom tänkandet är därför en grannlaga uppgift.

Geels nämner exempel på gemensamt tankestoff som finns både i alla stora världsreligioner och i den nya spiritualiteten.

– För det första tanken på gudomlig immanens, att Gud är närvarande i allt, för det andra att denna inneboende kraft kan förverkligas av människan genom andlig mognad. För det tredje en symbolisk och allegorisk syn på heliga skrifter och för det fjärde jämlikhet.

Det universalistiska budskapet är överordnat

Geels säger att den nyandliga gudsbilden är mycket vanlig inom mystiken: Gud är i världen och samtidigt bortom den.

– Det är vad många av den klassiska mystikens representerar länge har hävdat. Det finns med andra ord paralleller mellan äldre mystik och nutida andlighet.

Från den judiska traditionen lyfter Geels fram Rabbi Abraham Isak Kook (1865-1935) som försökte bygga broar mellan religionerna.

– Enligt Isak Kook är det universalistiska budskapet överordnat. Andliga sanningar är så omfattande, så rikhaltiga, att det är omöjligt att uttrycka dem genom en enda religion, ett enda prisma. Alla mänskliga sanningar är partiella, glimtar av en verklighet som vi aldrig till fullo kan bli varse. Alla absoluta sanningsanspråk avvisas av rabbi Kook.

Geels menar att de olika religionerna, eller visdomstraditionerna som han helst kallar dem, måste ses som komplementära livstolkningar.

– Det är en utmaning för de religiösa ledarna att stimulera de troende till att nå bortom den egna trosidentiteten och öppna sig för världens andliga traditioner. På det sättet närmar vi oss Gud, menade Kook, den Gud som är ”god mot alla, barmhärtig mot allt han har skapat” (Psalm 145:9).

Läs hela artikeln i KP 11.

Tomas von Martens



podcast. De drömde om att starta en podd, och undantagsvåren blev en spark i baken. Nu pratar de om allt som hör livet till i podden Typ livet. 4.8.2020 kl. 07:00

kallelse. Pedersöres sommarteolog Dennis Svenfelt upplever en kallelse att bli präst i församlingen. Han kan bli den första manliga laestadianen att bli prästvigd i stiftet på 40 år. 4.8.2020 kl. 08:25

vardag. Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern. 3.8.2020 kl. 10:15

Pieksämäki. Det anrika sommarlägret fick inhiberas i år, istället uppmärksammar Kyrkans Ungdom lägerveckan med digitalt program. 28.7.2020 kl. 12:18

frågesport. Sara, Bilba, Hanna? Deborah eller Abigail? Gör vår frågesport! 21.7.2020 kl. 20:39

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34