Patrik Göransson besökte Helsingfors för att delta i Estlandsvännen Jarl Tidermans 90-årsfest i Esbo. FOTO: Tomas von Martens

Dags för oss att börja om

S:t Mikaels svenska församling i Tallinn är ett centrum för kyrkligt engagerade estlandssvenskar. De sociala utmaningarna i Estland är enorma och kyrkan måste glömma alla illusioner om svunna storhetstider, säger kyrkoherde Patrik Göransson.
31.5.2013 kl. 13:13
– Vi lever i en speciell tid, när kristenhetens framtidsväg är oklarare än på länge i Europa. De kristnas antal har minskat så mycket att Europa blivit ett missionsområde, säger kyrkoherde Patrik Göransson från den svenska S:t Mikaelskyrkan i Tallinn.

Patrik Göransson tycker att det är dags för oss kristna att överge alla illusioner om att vi lever i en kristen kultur.

– Nu gäller det för den kristna kyrkan att starta om från början med allting. I tiderna tog staten över många av kyrkans funktioner. Men nu när välfärden avvecklas bit för bit, måste kyrkan igen ta ett större socialt ansvar.

En förebild har vi i den rysk-ortodoxa kyrkan, tycker han.

– På en kyrklig mässa i S:t Petersburg presenterade sig den ortodoxa kyrkan som ett helt paket och som en alternativ livsstil.

På mässan presenterades den ortodoxa kyrkan med allt från kläder, nyttig mat och klosterliv.

När Estland blev självständigt hade kyrkligheten ett litet uppsving. Vuxna politiker lät döpa sig som en följd av en ny kyrklig boom i hela samhället.

– Men när det gick upp för esterna att kyrkan är på nedgång i de nordiska grannländerna och i hela Europa så avtog denna trend fort.

I dag börjar den estniska kyrkans popularitet vara lika dålig som grannländernas. I den estniska skolorna har man ingen religionsundervisning alls. Därför tror Göransson att kyrkan måste starta egna skolor.

– Inom det sociala saknas långsiktighet. Det är svårt att få en rättvis bild av samhällsläget i stort, om det blivit bättre eller sämre, men jag anser att de ekonomiska skillnaderna blivit för stora.

Vardagens utmaningar viktigast
I kyrkliga medier i Finland och Sverige har vi underrättats om att kyrkan i Estland är betydligt mera konservativ än sina syskonkyrkor i Norden. Exempelvis när det gäller synen på homosexualitet.

– Diskussioner om konservativ kontra liberal kristendom står inte så högt på agendan i den estniska kyrkliga verkligheten. Det samma gäller synen på enkönade äktenskap som mera sysselsätter politiker och journalister. Folk har annat att tänka på. Här är det konkreta utmaningar i vardagen som gäller.

Patrik Göransson kommer från Uddevalla på den svenska västkusten. Innan han tillträdde som kyrkoherde för svenska S:t Mikaels församling i Tallinn arbetade han två år som komminister (kaplan) i Göteborg.

Att Patrik Göransson blev kyrkoherde för S:t Mikael beror på att han som teologiestuderande fick ett stipendium som möjliggjorde att han utförde sin praktik i ett liten estnisk församling i nordöstra Estland.

– När jag senare sökte tjänsten som kyrkoherde verkade allting falla på plats så det var inte svårt att se det hela som en fingervisning från Gud, säger Göransson.

På medeltiden var Tallinn en Hansa-stad. Som ett arv från den tiden finns det ännu i dag en tysk, en finsk och en svensk församling i staden. Man delar på samma gudstjänstlokal men har egna församlingsutrymmen.

De nuvarande lokalerna har varit fattigssjukhus och under sovjettiden en sport- och boxningslokal.

Församlingens verksamhet är tvåspråkig, estnisk och svensk. Det finns en liten söndagsskola, en öppen förskola två gånger i veckan som drivs av några mammor och skriftskola. En vanlig söndag deltar 20–30 personer i gudstjänsten.

– Vi planerar att starta en tvåspråkig förskola på kyrkans vind. Men då behöver vi få bidrag för att kunna bygga ut vinden.

Redan nu finns femton barn på en väntelista.

Frivillig kyrkoskatt
– Vi hoppas på stöd och hjälp för vår förskola från finlandssvenskt håll eftersom ni har erfarenhet och kunskap när det gäller tvåspråkighet.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09