Nicaraguaresenärerna är från vänster Ingmari Björkman, Tuula Öhman, Marianne Sandstedt, Bo-Erik Ek, Kerstin Torrkulla, Helena Vikström, Siv Meriläinen och Sonja Hellsten. Sittande Guy Djupsjöbacka, Bengt-Eric Rönn och Eivor Kangasniemi. Tre resenärer saknas på bilden.

Hemma från sitt Nicaragua

Fyllda med intryck och kanske också lite förändrade har nu eleverna på Kredus första volontärslinje återvänt från Nicaragua.
17.5.2013 kl. 09:00
De inledde på hösten med intensivkurs i spanska på skolan i Nykarleby. Senaste vecka återvände gruppen på fjorton studerande hem efter en tre månadars volontärstid i Nicaragua.

Har de förändrats eller inte?
 
– Min man sa att jag började förändras redan när jag började studera, säger Helena Vikström. Jag har nog siktet ställt mera utåt härefter.

– Redan innan jag började studera strävade jag mot lugn och ro, säger Marianne Sandstedt.

Nu är jag ännu säkrare på att vi bör kämpa mot stressen i vårt samhälle.

Men stressen fanns också i Nicaragua.

– Många av dem som jag kom i kontakt med hade magsår, säger Ingmari Björkman. Det berodde vanligtvis på  att de var tvungna att jobba dubbelt för att klara uppehället.

Guy Djupsjöbacka tror inte att han förändrats.

– Men det är klart att man blir påverkad av att leva i ett samhälle med stora klyftor. Man ser att människorna kan vara lyckliga fast de inte har så mycket.

Bengt-Eric Rönn säger sig ha fått en annan syn på att samla på sig saker.

– I medelklasshusen hade man galler för fönstren. Där var man instängda med sina saker. Man ska inte äga så mycket att man måste ha galler för fönstren.

I Nicaragua jobbade de bland annat i daghem, förskolor, med barn som har speciella behov, med ungdomar och åldringar i staden Esteli.

– Jag jobbade med ett projekt där man bland annat försökte upplysa kvinnor om att de inte behöver acceptera familjevåld och att bli sexuellt utnyttjade, berättar Sonja Hellsten.

Inom det projektet jobbade man också med att besöka skolor med attitydfostran som riktar sig till både pojkar  och flickor. Genom det försöker man bryta gamla könsmönster.

Machokulturen är stark i Nicaragua.

Under de tre månaderna var gruppen inkvarterad hos familjer på olika håll i Esteli. Värdfamiljerna utsågs genom lottning. Rönn hade kanske den bästa turen i lottdragningen då frun i huset tidigare jobbat med att lära utlänningar spanska.
Men också de andra har lärt sig språket så att de klarat sig.

– Vi har varit tvungna. Kan man föra andliga samtal på spanska har man kommit ganska långt, säger Vikström.

Sandstedt medger att hon nog fått ta teckenspråket till hjälp ibland.

– För tre månader sedan förstod jag knappt något av vad vår spanskalärare Nancy Blomqvist sa i klassen. Nu förstår jag nästan allt, säger Djupsjöbacka. Men att tala går knackigt. Det är så här man ska lära sig språk, att resa till ett annat land och vara utlämnad.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Sandberg



Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15

Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12

Det mångkulturella samhället kräver religiös läskunnighet, säger forskare Tuomas Martikainen. 30.1.2015 kl. 11:15

censur. I atlasen The Collins Middle East Atlas, utgiven av jätteförlaget HarperCollins, fattas landet Israel. 27.1.2015 kl. 15:21

psalmbokstillägget. I teorin kan kyrkomötet beakta Ungdomens kyrkodagars förslag till psalmbokstillägget, men de ungas sena uppvaknande upplevs som ett problem. – Varför släpptes listan på psalmförslag först i november? frågar sig Laura Serell. 26.1.2015 kl. 11:02

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41