Kyrkpressen-redaktören Sofia Torvalds tror att det är viktigt att vuxna är goda förebilder genom att äta regelbundet och mångsidigt. FOTO: Christa Mickelsson

För få vänliga tankar om oss själva

Forskning visar att ungas ätstörningar oftast har sin början i diffust illamående och missnöje med den egna kroppen.
– Hur vi vuxna talar om oss själva och vår kropp färgar av sig på våra tonåringar, säger Sofia Torvalds som skrivit en bok om ätstörningar och föräldraskap.
21.4.2013 kl. 12:00
Det har gått två och ett halvt år sedan Sofia Torvalds fick veta att hennes tonåriga dotter led av en ätstörning. Efter den första tidens chock märkte Torvalds att hon saknade konkreta råd för hur hon som förälder skulle hjälpa sin dotter.

– I den situationen ropar ens själ efter någon som kunde ge ett enda gott konkret råd.

Torvalds började bearbeta situationen genom att lära sig så mycket som möjligt om sjukdomen. Hon plöjde genom böcker i ämnet, lusläste expertutlåtanden och forskning och tog reda på så mycket hon kunde om olika behandlingsmetoder. När dottern började må bättre växte tanken fram att samla erfarenheterna till en bok. Under våren kommer boken Hungrig - en bok om ätstörningar och föräldraskap ut.

Vad ska jag göra då?
Boken baserar sig delvis på intervjuer med fem föräldrar till barn med ätstörningar och fem unga kvinnor som haft eller har en ätstörning.

– Det visade sig att de föräldrar jag talade med också saknade konkreta tips. De var alla helt vanliga finlandssvenska föräldrar som engagerat sig massor i vården av sitt sjuka barn.

En av de slutsatser Sofia Torvalds dragit av sin och andras erfarenhet är att föräldrarna verkligen kan göra mycket för att påverka situationen.

– Det är klart att alla med en svår ätstörning måste få offentlig vård, men när det gäller lindrigare fall är det ingen självklarhet att alla får den hjälp de skulle behöva.

– Visst finns det möjlighet till terapi. Men om du inte är intagen för vård, vem ser till att du äter?

Att normalisera matrutinen hör till de viktigaste sakerna föräldrar kan hjälpa till med.

– Satsa på att alltid finnas till vid måltiderna. Sitt bredvid och visa ditt stöd, gå inte ens till rummet intill. Måltiderna är oerhört ångestfyllda för den sjuka. Samma sak gäller efter maten, också då är ångesten stor.

Lyssna utan känsloutbrott

Det allra viktigaste rådet Sofia Torvalds vill ge till föräldrar är ändå att lyssna på sitt barn.

– Lyssna aktivt, utan känsloutbrott och utan att bedöma. Oja dig inte och var inte hysterisk. Och försök att inte vara irriterad. Det kan vara oerhört svårt eftersom de tankar en person med ätstörning bär på ofta är mycket envisa.

Torvalds förklarar att man genom att lyssna märker hur sjukdomen resonerar.

– Den psykiska biten syns inte men tar upp mycket utrymme hos den som är sjuk. En person med ätstörning är vanligtvis totalt absorberad av tankar kring mat. En av dem jag intervjuade berättade att det för henne var svårt att ens föreställa sig vad friska människor tänker på.
Ett annats tips Sofia Torvalds vill ge är att man så långt det går ska försöka hålla fast vid vanliga rutiner, som att gå i skolan.

– All distraherande sysselsättning är bra. Annars är det bara de negativa tankarna som får plats. Det är också bra försöka hjälpa sitt barn att hitta något annat i livet som inte är relaterat till mat eller kropp. En person med ätstörning har ju satsat all tid och energi på ätstörningstankar och det utrymmet måste fyllas med något annat.

Tyck om dig!
Boken behandlar också föräldrars skuldkänslor. Varför blev mitt barn sjukt? Är det mitt fel? Varför märkte jag inget?

– Det är inget man ska ägna sig åt när läget är akut, men för min egen del ville jag göra upp med vad som i vårt fall kanske var en orsak till att min dotter blev sjuk. Det finns alltid många orsaker, både biologiska och psykologiska. Knappast hjälpte det min dotter att jag innan hon insjuknade genomförde mitt livs första och enda bantningskur.
Hon tror att det viktigaste föräldrar kan göra i förebyggande syfte är att tänka på hur vi själva äter och talar om vår kropp.

– Om alla vuxna alltid talade vackert om sin kropp tror jag att vi hade mindre problem med ätstörningar.

Nästa steg är att övertyga barn och tonåringar om att de duger som de är.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Christa Mickelsson



pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57