– Vi får vara glada och tacksamma över den medicinska forskningen som ger helt nya livsmöjligheter. Den är i högsta grad helbrägdagörande, säger kyrkoherde Håkan Djupsjöbacka i Liljendal. Han ser ingen motsättning mellan bön och medicin. (FOTO: Rolf af Hällström)

Bön hör hemma i kyrkan

– En sån tajming, säger kyrkoherden i Liljendal Håkan Djupsjöbacka som liksom alla andra präster i stiftet hade Jesus och den onda andarna som predikotext söndagen efter MOT-programmet i tv.
17.3.2013 kl. 12:00
Tunga moln över folkkyrkan, skrev lokaltidningen Östra Nyland i sin uppföljning av MOT-programmet om bön och demoner. Samma tanke har också Håkan Djupsjöbacka, fast inte på det sätt som journalisten tänkt. Om det är så att en predikant framställs som en fara för folkkyrkan bara för att hon talar om demoner i vår civiliserade tid är det oroväckande. Att kyrkans folk gått på det här utan dess mer analys, det är för Liljendalherden tunga moln över kyrkan.

– Hur många har inte blivit välsignade och hjälpta av att ha fått bönestöd i sin sjukdom?

Att förkunna tro
Djupsjöbacka gör ett hopp till Carl-Erik Sahlberg, den riksbekanta S:ta Claraprästen i Stockholm som också är docent i kyrkohistoria, och lånar en bild från hans bok ”Missionens historia genom två tusen år”.
Av alla människor som ”förts till Kristus” har 70 procent gjort det efter år 1900. 70 procent av alla som gjort det på 1900-talet har gjort det efter år 1945. 70 procent av alla som förts till Kristus efter år 1945 har gjort det efter år 1970.

Medan folket i Norden och Europa lämnar sina folkkyrkor är kristendomen på stark frammarsch på annat håll.

– Jag tror inte vi har tilräcklig inblick i den här ”kyrkbävningen” som går igenom tredje världen, säger Djupsjöbacka.

Alla de här växande kyrkorna lever i dialog med det omkringliggande samhället. En dialog som sker i spänningen mellan två poler som teologen Peter Wagner kallar tolerans och sanning.

De samfund som uppfattar Bibeln som Guds levande ord och tilltal brukar framhålla sanningen och brukar inte sällan hamna i konflikt med det omgivande samhällets värderingar.

– Men det är just i den här spänningen som Guds rike går framåt. Församlingen har något att ge som inte finns på annat håll, menar Djupsjöbacka.
 
Det som en förkunnare ska göra är att förkunna gudsriket, Kristus och tro. En tro som går ut över de etablerade psykologiska och filosofiska förklaringarna.

Förbön en viktig nisch
Kärnan i budskapet för den tredje söndagen i fastan står sig. Det står om Jesus att han inte kunde göra några mirakler i sin hemstad Kafarnaum för där fanns ingen tro.

– Alltid när Jesus gjorde under fanns där en tillstymmelse till tro. Vid bröllopet i Kanaan var det hos Maria den tron fanns. Det behövs någonting av en trosatmosfär för att Guds rike ska slå igenom.
Att det bakom varje sjukdom skulle stå en demon håller han inte med om.

– Jag är inte du med Pirkko Jalovaara, men den förbönstjänst hon utför är en nisch som är mycket naturlig för kyrkan. Eller som åtminstone borde vara naturlig för kyrkan.

Samtidigt är den en mycket ömtålig och skör nisch och det är klart att klumpfotiga intramp skadar mer än de bygger upp.

Dödens väntrum
Djupsjöbacka har ingen förståelse för att bön och helande placeras i ett motsatsförhållande till medicin och forskning. För drygt tjugo år tillbaka i tiden hade han en tumör på flera centimeter vid hjärnan, hans ögon såg i olika riktning och blodvärdena var eländiga. Han upplevde sig som på soptippen, glömd av Gud.

Då ställde folk upp med förbön. Dåvarande biskopen Erik Vikström kom enkom in till sjukhuset för att med handpålägggning be för sin präst i cafeterian. Nattmissionären Arvid von Martens kom och lade händerna på hans huvud i förbön i korridoren där folk kom och gick. Han lämnade efter sig en lapp med ordet ”denna sjukdom är inte till döds utan till mitt namns förhärligande”. Kort och hälsningar om förbön kom från alla håll i Svenskfinland, Sverige, Norge, England, Hong Kong, Namibia och Taiwan.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05