FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Mira Strandberg. – Dablornik? – Ursäkta? – Eta daschnik? – I’m sorry, I don’t … 8.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Posten hedrar Agricolas jubileumsår med ett miniatyrark om två frimärken. 8.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Pastor och teol.dr. Markku Koivisto hördes onsdagen 7 mars av Tammerfors stifts domkapitel. Behandlingen av frågan har nu gått till vidare utredning. 8.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Förbundet för vetenskaps- och konstakademierna i Ryssland har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma en hög akademisk utmärkelse, Peter den Stores medalj i guld. 8.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Biskop Gustav Björkstrand har på de lutherska biskoparnas vägar lämnat in ett ställningstagande till Utlänningsverket och Helsingfors förvaltningsdomstol. 7.3.2007 kl. 00:00

Världen. I söndags träffade Svenska kyrkans ärkebiskop Anders Wejryd påven i Vatikanen. Wejryd beskriver mötet som varmt och överraskande personligt, uppger Dagen. 7.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det finska församlingsarbetet på Teneriffa och Gran Canaria fyller trettio år i helgen. 7.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets julinsamling Julfred till Angola inbringade sammanlagt 585 218 euro. 6.3.2007 kl. 00:00

Världen. Musik, drama, film, idrott, fjällvandring, ridning, orientering, segling … Svenska kyrkan utvecklar ständigt nya modeller för konfirmation för att anpassa verksamheten till ungdomarnas tidsbrist och varierande intressen. 6.3.2007 kl. 00:00

Världen. Norska kyrkans psalmbokskommitté har tagit emot mer än 3 000 förslag till den nya norska psalmboken som skall vara klar år 2010. 6.3.2007 kl. 00:00

Människa. Familjearbetet är församlingens viktigaste uppgift, säger Anne-Maj Holmqvist. 5.3.2007 kl. 00:00

Människa. En närvårdare får inte mycket lön, men hennes arbete är viktigast i världen. Hon tar hand om dem som inte längre orkar. När kroppen sviker och minnet ger upp finns hon där. Jag ville testa på att vara närvårdare en dag, så jag packade in mig själv och fotografen i en bil och gjorde en tur till Ingå. 4.3.2007 kl. 00:00

Världen. Brev från Irak: Kära vänner i Finland, vi vill för er berätta ett litet exempel på det våld, som den kristna minoriteten i Irak just nu är utsatt för. 3.3.2007 kl. 00:00

Molortie magnim zzrillan utpat lorem nonsent adionsequi bla alit nullaor periuscidunt prat alismod dolorper iriliqu issectem iure feumsan vel ex exercilis nit er sustism odipit, vel ilit ing essim iril diat wiscin volent ipsustrud dolore vendit praessi blam, vel eros etuerostrud moloreetue ming eu faccum dolut velis nibh enibh ero eu faci endio consequiscil ulluptat delismod tinit ing ea faccums andiati onsequat do dipit wismolese dionseq uationsed magna ad diamcom modipit et la feuis nos dolore dolortie dolor sit aliquatem er acil irit velit luptat, veliquatum augiamconse molesse ndreraessi blaore ent nulla feu feu feum dio exer accum vel ulputatie tin volobore faccum nibh eum quamet wis euisisit er incilis ad doloborerat. Ut nulluptat acillan ea cortie dionse magnim diamet lutatum adigna facipis ad mod duisismod magnibh elent alit niatet enim doloborero dolore tatis dolorer aessed eum digna augiat. Molortie magnim zzrillan utpat lorem nonsent adionsequi bla alit nullaor periuscidunt prat alismod dolorper iriliqu issectem iure feumsan vel ex exercilis nit er sustism odipit, vel ilit ing essim iril diat wiscin volent ipsustrud dolore vendit praessi blam, vel eros etuerostrud moloreetue ming eu faccum dolut tynkkynen är bra på att spela orgel. velis nibh enibh ero eu faci endio consequiscil ulluptat delismod tinit ing ea faccums andiati onsequat do dipit wismolese dionseq uationsed magna ad diamcom modipit et la feuis nos dolore dolortie dolor sit aliquatem er acil irit velit luptat, veliquatum augiamconse molesse ndreraessi blaore ent nulla feu feu feum dio exer accum vel ulputatie tin volobore faccum nibh eum quamet wis euisisit er incilis ad doloborerat. Ut nulluptat acillan ea cortie dionse magnim diamet lutatum adigna facipis ad mod duisismod magnibh elent alit niatet enim doloborero dolore tatis dolorer aessed eum digna augiat. YouTube har revolutionerat våra liv. Molortie magnim zzrillan utpat lorem nonsent adionsequi bla alit nullaor periuscidunt prat alismod dolorper iriliqu issectem iure feumsan vel ex exercilis nit er sustism odipit, vel ilit ing essim iril diat wiscin volent ipsustrud dolore vendit praessi blam, vel eros etuerostrud moloreetue ming eu faccum dolut velis nibh enibh ero eu faci endio consequiscil ulluptat delismod tinit ing ea faccums andiati onsequat do dipit wismolese dionseq uationsed magna ad diamcom modipit et la feuis nos dolore dolortie dolor sit aliquatem er acil irit velit luptat, veliquatum augiamconse molesse ndreraessi blaore ent nulla feu feu feum dio exer accum vel ulputatie tin volobore faccum nibh eum quamet wis euisisit er incilis ad doloborerat. Ut nulluptat acillan ea cortie dionse magnim diamet lutatum adigna facipis ad mod duisismod magnibh elent alit niatet enim doloborero dolore tatis dolorer aessed eum digna augiat. 2.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Nu behövs en svensk kyrklig samlingsrörelse som målmedvetet driver viktiga frågor. Det återstår att se om vi förmår samla oss och visa framsynthet och handlingskraft. Det säger teologie doktor Sixten Ekstrand, nyvald dekan för Borgå stift. 2.3.2007 kl. 00:00

psalmbok. Strukna "Fädernas kyrka" ses som politisk markering. Prästen försvarar sig – med den finlandssvenska psalmboken. 28.8.2015 kl. 11:27

prästassessor. Valet av assessor till Borgå stift blev en rysare med två kandidater med samma antal röster. 27.8.2015 kl. 14:37

Finska Missionssällskapet. Regeringen skär i biståndet. Finska Missionsällskapet samarbetsförhandlar. Nu frågar sig flera biståndsaktörer hur utvecklingsmålen ska nås. 26.8.2015 kl. 14:31

läger. Där det finns konfirmander på läger, där finns hjälpledarna. Men hur ser hjälpledarjobbet ut i olika delar av stiftet? 19.8.2015 kl. 15:23

KP erbjuder ett ledigt vikariat för vår redaktör och PR-spindel-i-nätet. 19.8.2015 kl. 11:16