FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



. Varje majmånad är det ett faktum. 7.5.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 19/2007 Kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, har denna vecka samlats till vårsession i Åbo. På agendan finns bland annat en rapport om kyrkans strategi fram till år 2015. 7.5.2007 kl. 00:00

Människa. – Jag vågade inte kalla mig en skrivande mänska förrän jag fyllt trettio, säger Annette Kronholm-Cederberg. 6.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tolv kyrkomötesombud har gjort ett initiativ om att kyrkan skulle utarbeta ett heltäckande klimatprogram. 5.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Enligt ärkebiskop Jukka Paarma är det möjligt att en del av de präster som vägrar samarbeta med sina kvinnliga kollegor får träda ut ur kyrkan. 4.5.2007 kl. 00:00

Samhälle. Såväl antalet äktenskap som skilsmässor sjönk i fjol. 4.5.2007 kl. 00:00

Världen. Tv är den största arenan för svenskars möte med religion och livsfrågor, visar en färsk forskning. 4.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Stiftsfullmäktige i Esbo stift föreslår att man i fortsättning skulle använda sig av bara ett val i kyrkliga samfälligheter. 4.5.2007 kl. 00:00

Kultur. Kantor Niclas Nylund har komponerat lättillgänglig orgelmusik och låter andra få del av den på internet. 4.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans central för det svenska arbetet har valt FM Hedvig Långbacka till ny radioredaktör. 3.5.2007 kl. 00:00

Världen. Scandic företagsledning meddelar idag i ett brev till medierna att de behåller biblarna på hotellrummen. 3.5.2007 kl. 00:00

Världen. Byn Whitwell på Isle of Wight miste sitt postkontor för två år sedan. Nu träder den lokala församlingen till invånarnas hjälp – förra veckan öppnades ett postkontor i klocktornet i församlingens kyrka, rapporterar BBC News. 3.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den brittiska katolska prästen Martin Newell dömdes på onsdagen till fjorton dagars fängelse för att ha vägrat att betala de böter på 660 pund han år 2004 dömts till för olaga fredsaktioner. 3.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. På kyrkomötet nästa vecka skall man godkänna det första evangeliet på finskt teckenspråk. 3.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vad gör en präst? Predikar och dricker kaffe. Åtminstone om man frågar eleverna i klass fem i Kyrkslätt skolcentrum. 3.5.2007 kl. 00:00

kongo . Fem anställningar avslutas genom uppsägning och två genom övergång till pension. Många fler berörs. 30.10.2015 kl. 13:11

vikström. De som mister landsmän mötte dem som tar emot. Kyrkoledarna höll krismöte om flyktingströmmen i Europa i går. 30.10.2015 kl. 10:04

åbo svenska församling. Är det något som en präst eller kantor inte måste göra i en gudstjänst så ska de inte heller göra det. Det är filosofin i Åbo svenska församling, där frivilliga är med och både planerar och genomför söndagens gudstjänster. 28.10.2015 kl. 07:00

diakoni. I det lilla samhället Torestorp i södra Sverige samlas en grupp kvinnor regelbundet för att sticka sjalar och be för personen som ska få sjalen. 29.10.2015 kl. 10:28

Kyrkomötet. Idas sommarvisa hör till de sex psalmer som strukits av kyrkomötets handboksutskott. Under nästa veckas session antingen godkänner eller förkastar kyrkomötet utskottets slutgiltiga förslag till tilläggspsalmer. 27.10.2015 kl. 13:44