FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Kyrka. Vildkaniner trakasserar Sandudds begravningsplats i Helsingfors – de har till och med vält gravstenar. 14.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Ett nytt sprinklersystem och en ansiktslyftning gör Borgå domkyrka finare än någonsin. 14.8.2007 kl. 00:00

Världen. 204 av de de 1279 församlingarna i norska kyrkan håller församlingsval på hösten. Församlingarna ordnar ett försöksval som innebär att endast hälften av medlemmarna i församlingsrådet byts ut. 14.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsgårdens renovering kommer i gång på allvar i höst. 13.8.2007 kl. 00:00

Världen. En man sköt ihjäl församlingens pastor och två församlingsmedlemmar under gudstjänsten i Neosho i Montana. 13.8.2007 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkans internationella konferens Världens fest avslutades på söndagen. Global utveckling, mission och klimatfrågor diskuterades av 1 500 deltagare i Åres fjällvärld. 13.8.2007 kl. 00:00

Världen. Med gemensamma krafter skall Sverige nås av evangelium genom initiativet Uppdrag Sverige. 13.8.2007 kl. 00:00

Världen. Ett lokalt bibelsällskap i staden Forth North, Texas planerar skicka med Bibeln i morgontidningen. Planerna väcker reaktioner bland de kristna. 12.8.2007 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp har beviljat ett tilläggsstöd på 200 000 euro till de översvämningsdrabbade områdena i södra Asien. Nödhjälpen kunde inledas redan i början av katastrofen med hjälp av anslag för katastrofberedskap. 11.8.2007 kl. 00:00

Världen. Minst 177 kyrkoherdar har lämnat sina tjänster under de senaste sju åren, visar en kartläggning som Kyrkans Tidning har gjort. 11.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Musik- och bibelfestivalen Frizon i Torp utanför Örebro samlar 4500 deltagare. 10.8.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. Vem minns generalissimus Alexander Vasiljevitj Suvorov? 10.8.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 33/2007 Det behövs bättre samhörighet mellan aktörerna i stiftet. Det konstaterade stiftsdekan Sixten Ekstrand senaste vecka i en intervju i Kyrkpressen. Därför vill han vara med och ”skapa en diskussion om hur vi skall arbeta i stiftet”. 10.8.2007 kl. 00:00

Världen. Finska Missionssällskapets missionär Eija-Riitta Kinnunen vägleder tanzaniska studerande inför mötet med hiv-smittade. 10.8.2007 kl. 00:00

Världen. – Kyrkan borde kunna erbjuda bättre möjligheter till flexibilitet och individualitet i hur sorg uttrycks på begravningar, säger sociologen Michael Hviid Jacobsen. 10.8.2007 kl. 00:00

val2016. De åländska rösterna gör att resultatet i kyrkomötesvalet för Borgå stifts del väntas bli klart först i kväll, onsdag. 9.2.2016 kl. 10:18

bröllop. Hur gifter man sig på enklast möjliga sätt? Läs Kyrkpressens Bröllopsbilaga så får du svar! 9.2.2016 kl. 10:51

ekofasta. I dag på askonsdagen startar kampanjen Ekofasta som pågår fram till påsken. Kampanjen uppmuntrar oss att se över våra levnadsvanor och bli mera miljövänliga i den kristna fastetraditionens anda. 9.2.2016 kl. 00:00

film. Lite feministiskt, ganska roligt, fullkomligt bisarrt. I Jaco van Dormaels film Det helt nya testamentet möter satir surrealism. 8.2.2016 kl. 16:23

Fader vår. Biskop Björn Vikström föreslår att församlingarna går in för den nya versionen av bönen Fader vår, för att fira att det gått 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser. 9.2.2016 kl. 00:00