FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Världen. – Kyrkan borde kunna erbjuda bättre möjligheter till flexibilitet och individualitet i hur sorg uttrycks på begravningar, säger sociologen Michael Hviid Jacobsen. 10.8.2007 kl. 00:00

Människa. Husmor Ritva Lindqvist känner vägen till hjärtat. 10.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand predikade vid söndagens tvåspråkiga festgudstjänst i Malax kyrka. Gudstjänsten  ingick i kyrksocknens 400-årsjubileum som firas hela detta år med olika begivenheter. 9.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Teol.dr. Sixten Ekstrand är stifsdekan vid Borgå domkapitel från den första augusti. 9.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Det är inte alldeles enkelt att berätta historien om After Eight i Jakobstad. Den har så många förgreningar, bottnar och hugskott. Det är historien om dröm som blir verklighet, om kreativt kaos som utmynnar i bestående avtryck och om tro som förflyttar berg, för att låna ett bibliskt uttryck. 9.8.2007 kl. 00:00

Människa. Vice ordförandeskap för en organisation med 25 miljoner medlemmar kan kanske inte klassas som en hobby. 9.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Skribaungdomar som avslutar lägret med ett party har väckt diskussion i församlingarna i sommar. I Nakkila tog polisen hand om berusade minderåriga som festade efter ett avslutat konfirmationsläger. Församlingen reagerade med bestörtning på den nya traditionen, rapporterar tidningen Kotimaa. 8.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Skolstarten är en milstolpe i livet. Uppmärksammas den på barnets villkor? 8.8.2007 kl. 00:00

Människa. Scouter världen över firar scoutrörelsens 100-årsjubileum på olika läger under sommaren. Nykarleby forsfarare höll jubileumsläger vid Tisskärssand i Vexala. 8.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Tusentals barn välsignas i cirka 80 procent av församlingarna inför skolstarten i höst. 7.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Årets Humlefestival gick av stapeln förra veckoslutet i Monäs i Österbotten. Fredagens program samlade runt 250 besökare, lördagen 350. 7.8.2007 kl. 00:00

Världen. Enligt en rapport från Storbritanniens säkerhetstjänst hotas 200 miljoner kristna i 60 olika länder av förföljelse på grund av sin tro. 7.8.2007 kl. 00:00

Kultur. – Ingmar Bergman har inte bara hjälpt kyrkan att göra upp med en bestraffande Gud utan hans verk har också påverkat kyrkans liturgi på ett positivt sätt. 7.8.2007 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkan hade för första gången en egen sektion i Pride-paraden i Stockholm. 6.8.2007 kl. 00:00

Fader vår. Biskop Björn Vikström föreslår att församlingarna går in för den nya versionen av bönen Fader vår, för att fira att det gått 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser. 9.2.2016 kl. 00:00

scouterna. I söndags gick startskottet för evangelisk-lutherska kyrkans insamling Gemensamt Ansvar. I år är scouterna det inhemska insamlingsmålet. Syftet är att med hjälp av scouting förebygga utslagning av ungdomar. 8.2.2016 kl. 13:37

åbo svenska församling. Åbo svenska församling föreslås fortsätta som en av tre församlingar i Åbo efter en stor sammanslagning. För tillfället finns det sju församlingar i Åbo och St Karins samfällighet. 8.2.2016 kl. 10:36

tomas lundqvist. I Finland finns en stor grupp människor som inte har rätt till någon hälsovård. Läkaren Tomas Lundqvist erbjuder på sin fritid papperslösa vård vid kliniken Global Clinic i Helsingfors. 4.2.2016 kl. 00:00

john vikström. I år har det gått 50 år sedan ärkebiskop emeritus John Vikström doktorerade vid Åbo Akademi. 3.2.2016 kl. 13:06