Gemenskap.

Vi kan göra det till en nattvard tillsammans

Nattvard. Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. 5.4.2012 kl. 18:00
Jag är väldigt glad över att Jesus instiftade nattvarden. Att det var en måltid som han delade med sina lärjungar den sista kvällen och som blivit en symbol för gemenskap.
När jag pilgrimsvandrade genom Spanien förra sommaren åt jag ett antal kollektiva middagar med alla gäster på härbärgena där jag bodde. På något ställe kände jag ingen av gästerna från förr. Trots att de kom från en annan kultur och kanske hade annan religiös bakgrund än jag kände jag stark gemenskap med dem. Oberoende av vad vi hade bakom oss var vårt ”här och nu” detsamma, det som vi hade gemensamt.

Jesus valde inte ut sina lärjungar med tanke på att de skulle vara så lika som möjligt. Annars hade han väl inte kallat fiskare och tullindrivare och vad allt de sysslade med. Och när han kallade dem med orden ”följ mig” handlade det inte om att lärjungarna skulle gå bakom honom och vara observatörer. Titta på vad han gjorde, alltid på avstånd. Nej, Jesus kallade lärjungarna att leva i gemenskap med honom. Liksom han kallar alla människor.
Det är lättare att umgås och ha en gemenskap om man kan tänka i samma banor. Samtidigt kommer människorna att utvecklas ifall det finns en brokig skara personligheter, vi överlappar varandras brister. I en gemenskap kan man också förändras, liksom lärjungarna förändrades radikalt. De lärde sig genom gemenskapen med Jesus och fortsatte att predika, bota och missionera också efter att Jesus lämnat dem.

Men gemenskapens påverkan på individen är inte alltid positiv. Många mobbningsoffer är offer för negativt gruppbeteende. Grupptrycket, påtryckningar från starka ledare och sökandet efter bekräftelse skapar behovet att hävda sig – vilket man gör på någon annans bekostnad. Det är ett negativt gruppbeteende som så småningom kommer att äta upp individen. Hon sitter kvar i gamla mönster. Det är de mönstren som den dynamiska gemenskapen, med grunden i växelverkan, bryter.

”De troendes gemenskap” är ett ganska luddigt begrepp. Visst, man hör till en grupp som tror på samma Gud. Men att vi skulle känna konkret gemenskap – med tillit, trygghet, närhet och allt annat – med alla kristna är ibland svårt. För det behövs känsla.
Jo, människan är en varelse som inte klarar sig på en filosofisk och teoretisk gemenskap utan behöver en personlig gemenskap med andra människor. Jag har upplevt cellgruppen som en genuin gemenskap där de troendes gemenskap blir något konkret. Jag tror att en fungerande cellgrupp kan svara på det sociala behov som vi har, den kan ge tillhörighet, trygghet och närhet. Den uppmuntrar till tillit och till att växa som människa. I en cellgrupp jag varit med i började vi kvällen med att äta tillsammans. Ibland var bordsbönen så kort som ”tack för maten, Amen” men ändå kände jag att måltiden var en nattvard. Det var enbart på grund av Jesus som vi samlades, och han visade att måltidsgemenskapen är meningsfull.
Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. Om vi så dricker te eller äter bacon kan vi göra det till en nattvard om vi gör det tillsammans.

Följ redaktionens påskvandring i Kyrkpressen 14–15/2012 eller på webben.
Andreas Andersson



Människa. – Jag tröttnar aldrig på synen av Domkyrkan som tornar upp sig över Senatstorget. Svarta vintermorgnar, ljusa sommartimmar. Den tysta, ännu mörka kyrkan och den gryende solen på himlen. Vyn är en energikälla i sig. 13.1.2011 kl. 00:00

Ledare. På nyårsnatten gick Rafah Toma i mässa i den syrisk-katolska kyrkan fem minuter hemifrån. På söndagen hittades hon mördad i sitt hem, och sörjs nu av släkt och vänner i både Irak och Sverige, berättar Svenska Kyrkans Tidning. 13.1.2011 kl. 00:00

Övriga. Datorsittandet och bristen på tänjningar efter gymnastiken började ta ut sin rätt och det var dags att besöka massören. Även om det kändes ordentligt i rygg och skuldror var det skönt att veta att knådandet gjorde gott åt alla ihopdragna muskler. Nöjd och glad skulle jag stiga upp från britsen och fortsätta dagen med att leta efter lite reakläder. 13.1.2011 kl. 00:00

Människa. Iris Virkkilä har hittat fyra grundströmningar i hur Kyrkpressens betraktelseskribenter talar om den kristna verkligheten. 12.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den här veckan väljer domkapitlet i Borgå mellan att låta Jan-Erik Karlström återgå till sin tjänst som kyrkoherde i Mariehamn eller att föra ärendet vidare till Högsta förvaltningsdomstolen HFD. 11.1.2011 kl. 00:00

Kultur. Svenska Yle börjar sända ett nytt radioprogram om livsåskådningsfrågor. Programmet, som går under namnet Svängrum, ska också ha en tillhörande blogg. 7.1.2011 kl. 00:00

Teologi. Trettondagen är de vise männens entré. Men vilka var de egentligen? 6.1.2011 kl. 00:00

Sofia Torvalds. 5.1.2011 kl. 00:00

Människa. För kyrkans utrikesminister är ekumenik mer än en trevlig hobby. 5.1.2011 kl. 00:00

Ledare. Det är dags att runda kröken och ta in 2011 samtidigt som ett historiskt 2010 försvinner i backspegeln. För kyrkans del var året som gick på många sätt remarkabelt. 5.1.2011 kl. 00:00

Världen.  År 2011 är det 400 år sedan King James-versionen av Bibeln gavs ut. Det firar brittiska mediebolaget BBC med att den 9 januari sända en hel dag med högläsning ur Bibeln.  4.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Under 2010 har 6 570 finländare gått med i kyrkan via tjänsten blimedlemikyrkan.fi. 3.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. 80 612 lämnade kyrkan under 2010, medan 13 816 medlemmar skrev in sig. Uppgifterna baserar sig på Befolkningsregistercentralens uppgifter per 30.12.2010. 3.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vid årsskiftet bildas genom sammanslagningar fjorton nya församlingar eller kyrkliga samfälligheter. 3.1.2011 kl. 00:00

Kultur. I århundraden har historiker och astronomer försökt ge en naturlig förklaring till den mystiska stjärnans plötsliga uppdykande på natthimlen över Palestina vid tiden för Jesus födelse. Vad säger astronomin i dag? 3.1.2011 kl. 00:00

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17