Ingen hemmajul

jul fängelser sjukhus militären. Julen firas också i fängelser, på kaserner och sjukhus.
17.12.2011 kl. 09:00

Det finns ungefär 3 000–3 500 fångar i Finland, en del av dem på öppna anstalter. En del fångar får fångpermission över julen, men största delen tillbringar julen på stängda anstalter. En jul som firas i fängelse präglas ofta av ensamhet.

– Fängelsejulen är ofta begränsad till en timmeslång träff med de anhöriga. En donerad bok eller jultidning är ett viktigt tecken på omtanke för många fångar, berättar Sami Puumala, branschsekreterare för kriminalarbetet på Kyrkostyrelsen.

Till jul serveras julmat i fängelserna och fångarna får också bada bastu. Vid jultid ordnas dessutom gudstjänster, andakter eller annat julprogram i fängelserna. Förutom privata donationer finansieras hågkomsten av fångarna också av församlingarnas diakoniarbete.

Även under julen har fångarna tillfälle att tala med en fängelsesjälavårdare eller -diakon. Några av biskoparna besöker också fängelser kring jul.

Allt färre firar jul på kasernen

Försvarsmakten firar jul med betydligt färre beväringar och personal på plats än under tidigare decennier. Största delen av de 25 000–30 000 beväringar som årligen gör sin militärtjänst har permission under julen. I garnisonerna finns en beredskapsavdelning och de beväringar som föredrar att fira jul i det militära hellre än i det civila.

Till den militära julen hör julkyrkan och allt oftare också att man samlas för att sjunga de vackraste julsångerna. Beväringskommittén och militärhemsföreningen deltar ofta i arrangerandet av festligheterna.

I många garnisoner besöker kommendören och prästen enheterna och överräcker små presenter till dem som är på plats. På vissa orter ordnas en hedersvakt och i den deltar förutom beväringar också stampersonal och reservister.

– Julens budskap kan kännas mer betydelsefullt i armén än i det civila. Fredsbudskapet konkretiseras både på garnisonerna och i internationella fredsbevarande uppdrag, säger försvarsmaktens fältprost Seppo Ahonen.

Tusentals firar jul på sjukhus

På sjukhus och vårdhem är det småsaker som skapar julstämning. Sjukhuspräster och församlingsanställda besöker avdelningarna och har andakter. Organisationer, samfund och körer sprider glädje med julsånger.

Anstalter ordnar ofta en egen traditionell julfest. På många håll inleds jultiden med att Lucia kommer och sprider ljus omkring sig. Anhörigas besök är också viktiga.

– Liksom i vanliga hem är julens budskap något man delar med andra även på vårdinrättningar. Tomtar dyker också upp här och där, i synnerhet i närheten av barnavdelningar, säger Sampo Muurinen, chef för kyrkans sjukhussjälavård.

Kyrklig tidningstjänst/KP



Sofia Torvalds. När vi flyttade för några månader sedan flyttade tv:n ut från vardagsrummet och in i sovrummet. Tanken var att inte låta den dominera över hemlivet bara för att någon i familjen fått för sig att se på den. I sovrummet försvåras tv-tittandet ytterligare av att man tvingas se på tv i en obekväm ställning: lutad mot en kall vägg, väjande för en hylla och alla packade tätt som sillar. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. Barbro Teirs största behållning av skribalägret i tiden var att hon lärde sig spela pidro. Än i dag undviker hon all organiserad andlighet. 10.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Trösklarna mellan olika religiösa rörelser ha blivit lägre, kunskaperna om kristendomens grunder och om Bibeln har blivit tunnare. Detta tillsammans med bristen på personliga erfarenheter av församlingsarbete ställer nya utmaningar på utbildningen till kyrkliga yrken. 10.4.2008 kl. 00:00

Världen. Det samlade biståndet från europeiska länder minskar visar nya OECD-siffor. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag vet inte vad som skulle bli kvar av mig om man tog bort min tro. Något litet och jätteosäkert tror jag. Tron är min trygghet, säger Christina Elving, 22. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare.  Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!  29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.  -Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar! Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/http://www.bymisjon.no/   Karin Hakalax    9.4.2008 kl. 13:56

Insändare. Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!      29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.   Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar!   Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/ http://www.bymisjon.no/         9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. ”Kungabarn” heter stiftets stora barnkörsstämma, som ordnas sista veckoslutet i april i Kronoby. Man räknar med fullt hus i kyrkan som har rum för tusen, inklusive småsyskon och vuxna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Regnen i norra Namibia har varit ovanligt rikliga i februari och april. Runt fem tusen människor har tvingats lämna sina hem då vattnet har stigit över trösklarna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors minskar från sex till tre. De sex församlingsråden accepterar också domkapitlets snabba tidtabell. Redan nästa år skall Matteus, Petrus och den nya svenska centrumförsamlingen vara i full gång. 8.4.2008 kl. 00:00

Världen. De svenska frikyrkorna tappar fortsättningsvis allt fler medlemmar. Mellan år 2000 och 2005 försvann 13 500 medlemmar och 232 församlingar. 7.4.2008 kl. 00:00

nina åström. Inför det nya året bad vi Nina Åström om tips på små förändringar som kan leda till ett bättre liv. 30.12.2016 kl. 00:00

Teologi. Marcus J Borgs bok om Paulus har översatts till svenska. 2.1.2017 kl. 09:58

Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18