Semester - budet om det goda livet

Ledare. 21.7.2011 kl. 00:00

För över sjuttio år sedan fick finländarna rätt enligt lag till mellan fem och tolv dagar semester. År 1971 infördes fyra veckors semester.
I dag ligger Finland och Frankrike i täten i i-ländernas tio i topp med trettio dagar betald semester – som de i regel också med glädje tar ut, bör påpekas. Semestervägrare vinner ingen goodwill hos oss, vare sig bland familj, kolleger, arbetsgivare eller övervakande myndigheter.

Lagstiftning väger tungt. Men det gör också attityder. Det här är en viktig poäng. I Japan är det en hederssak att sätta jobbet i främsta rummet på relationsskalan, trots att japanerna har rätt till 20 dagars betald semester. Att vara borta från jobbet för länge väcker negativ respons.
Värre ändå är som känt USA. Landet torde vara det enda i den rika delen av världen utan lagstadgad semester.  Den ledighet man trots allt får, kommer ofta med förbehåll från arbetsgivaren. Vissa företag ogillar att arbetstagarna håller mer än en vecka ledigt i ett sträck. Andra kräver att de anställda – också på semestern – ska svara i jobbtelefon och kolla sin e-post.

Visst erbjuder de flesta företag sina anställda semester, för att ha ett lockbete som attraherar kunnig personal. Men att ta semester – eller snarare att låta bli att ta ut semester – har blivit en merit i den knivskarpa kapplöpningen om en personlig god karriär. Den andan odlar arbetsgivarna ofta jämsides med erbjudandet om ledighet. Bara 57 procent av genomsnitts­amerikanerna tar ut all den semester de kunde få, i jämförelse med närmare nittio procent av fransmännen, enligt en studie av Reuters/Ipsos.

Naturligtvis bränner många ut sig. En av de organisationer som kämpar för ett hälsosammare arbetsklimat heter Take Back Your Time (Återerövra din tid). Den konstaterar att USA trots sin arbetsfixering bara ligger på fjärde plats i en av listorna över de konkurrenskraftigaste ekonomierna i världen – medan Sverige med sin betalda femveckorssemester kvalar in som tvåa.
Orsaken bottnar inte bara i arbetsgivarens praxis och önskemål utan också i tankemönstren, både hos arbetstagarna och deras omgivning. De är rädda för att inte verka tillräckligt hängivna i jobbet. Alternativt kan de vara rädda för det som hopats på skrivbordet medan de varit borta.

Men finns det djupare, mer filosofiska orsaker? Amerikanska CNN har lagom till semestertiden plockat upp temat och jämför de europeiska långsemesterfolken och amerikanernas No Vacation Nation (Landet utan semester). En amerikansk lyckoforskare vid namn Adam Okulicz finner i sin studie att amerikaner maximerar sin lycka genom att jobba medan européer söker lyckan i fritiden.
CNN drar slutsatsen: Alltså kan tanken på en lång semester vara skrämmande, orealistisk och rentav otänkbar för en amerikan – trots att det gynnar både hälsa och produktivitet. Lång frånvaro från jobbet = olycka.
Det är intressant att kulturer som i många avseenden har liknande värdegrund och delvis gemensam historia kan skilja sig så markant i sin hållning till vad som kännetecknar det goda livet.

I decennier har semester varit en självklarhet i vårt arbetsliv. I samma takt som effektivitetstänkandet har tänjt, har vilodagen också gjort det och i bästa fall gett oss en årsvila som ger oss kraft att gå vidare. Den är något att tacksamt bevara och bevaka i en globaliserad värld, där effektivitetshajarna gärna naggar den självklarheten.
Därför finns det ett uns av helighet över semestern. Det kunde vara värt sitt eget ledighetsbud: ”Helga din semester, så som du ock helgar andras.”
May Wikström



nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

KYRKANS FASTIGHETER. Det finns ogjorda reparationer och saneringar för minst 1200 miljoner euro inom i den evangelisk-lutherska kyrkans fastigheter. Vinterns chockdyra el, olja och fjärrvärme kan komma leda till ett sparande som kan göra ytterligare skada, säger energikonsulten Bengt Avellan som har haft uppdrag för Kyrkostyrelsen. 30.8.2022 kl. 10:00

sammanslagning. Kyrkostyrelsens plenum beslöt idag att slå ihop Malax, Petalax och Bergö församlingar till en församling från den första januari 2023. Det nya församlingen ska heta Malax församling. 24.8.2022 kl. 15:27

BORGÅ DOMKAPITEL. Tomas Ray som varit domkapitlets sekreterare för mission och internationellt arbete har avgått från sin tjänst. Bland annat den här frågan behandlades vid domkapitlets sammanträde på tisdagen. 22.8.2022 kl. 21:14

ANDETAG. I sina bloggtexter tar Anna Edgren upp en spretig palett av vardags- och trosförankrade aspekter av tillvaron. 17.8.2022 kl. 16:00

parrelation. Att gå in i ett parförhållande innebär lidande, tillväxt och ett möte med de egna såren. Men belöningen kommer sedan: Det blir bra. – Men mitt i lidandet och motgångarna kan man behöva vishet av andra som gått igenom samma sak. Det finns inga genvägar, säger författaren och terapeuten Tommy Hellsten. 17.8.2022 kl. 09:16

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56